- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
43

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

fattning om dessas innebörd. Slutligen äro sådana
angelägenheter som utdelningspolitik,
finansieringstekniska åtgärder m. m. beroende av gjorda
beräkningar. En felaktigt uppställd eller ekonomiskt
missförstådd beräkning kan vålla ett företag de
allvarsammaste skador för lång tid.

För att kalkylationen inte skall urarta till en död
sifferanhopning utan verkligen vaksamt och
realistiskt kunna bli ett hjälpmedel för produktionsmedlens
ekonomiska koordinering, får den utvecklas till ett
smidigt hjälpmedel, som framför allt bringas i nära
kontakt med varje särskild viktig
företagsledarefunktion i företaget. Kalkylatoriska synpunkter få därför
vara vägledande i materialanordningen,
konstruktionerna, arbetsordningen etc. De måste bringas i intim
kontakt med verkliga förhållanden och få inte
omotiverat hindra framstegen i fråga om teknisk
fullkomning eller psykologiska eller fysiologiska
förbättringar men värdera och vägleda dessa.

En från den praktiska verksamheten isolerad
kal-kylation är värd den kritik, som den utsättes för.
Man gör ingen nytta enbart genom att kalkylera utan
genom att göra goda affärer — så bedömer en
affärsman den kalkylation, som inte är intimt
sammanbunden med praktiska uppgifter.
Teknikern-organisatören vill kanske i stället uttrycka sin kritik
sålunda: man gör ingen nytta genom att kalkylera men
genom att framställa produkter. Den kalkylation,
som inte vägleder såväl produktframställningen som
affärsdriften mot ett förnuftigt, ekonomiskt mål,
förtjänar kritik av både tekniker och försäljare.
Detsamma är fallet med den företagsledning, som söker
att undvara de ekonomiska kalkylernas hjälp. En
sådan företagsledning saknar den målmedvetenhet,
som är nödvändig för en förnuftig verksamhet.

Övriga synpunkter och relation mellan synpunkterna.

Vi ha nu lämnat en översikt av några viktigare
möjligheter för vetenskaplig behandling av
företagsledningens problem och närmast begränsat oss till
sådana synpunkter, som ha betydelse för ledningens
koordineringsuppgift. Sociala, nationella eller
historiska synpunkter ha vi inte nämnt, ehuru man
naturligtvis även kan finna en beröring mellan dessa och
de problem, som behandlats. Särskilt ha dessutom
rättsliga synpunkter vid sidan av de behandlade stor
betydelse för företagsledningens arbete. De giva den
ram, inom vilken arbetet måste hållas såväl ined
hänsyn till arbetstid, arbetsförhållanden och arbetsformer
som tekniska säkerhetsanstalter m. m. De rättsliga
synpunkterna bestämma en gränslinje men ånge inte
en inriktning av verksamheten emot ett optimum.

Resultatet av vår analys kan sammanfattas så: den
vetenskapliga synpunkt, som ger en sammanfattande
värdering av och vägledning uti ledningens centrala
uppgift, är den ekonomiska synpunkten. Samtidigt
har emellertid betonats den stora betydelsen av, att
de grundläggande sammanhang och fakta, på vilka
den ekonomiska verksamheten bygger, göras till
föremål för noggranna studier ur andra synpunkter.
Detta gäller såväl de tekniska problemen som de
fysiologiska och i vidsträcktare mening psykologiska.
Själva koordineringsuppgiften — sammanfattningen,
såväl som den överordnade målbestämningen — är
dock av ekonomisk art.

Det är klart, att lösningen av vissa praktiska

problemställningar inom företagsledningen kunna
kräva samverkan av flera fackspecialister —
problemen måste behandlas ur flera synpunkter. Det
är även en dylik specialiserad arbetefördelning, som
är kännetecknande för det moderna affärs- och
industriföretaget. Men de skilda specialsynpunkterna
och intressena måste hållas samman, ordnas till
praktiskt samarbete och underordnas gemensamma
ledande uppgifter. Vi ha funnit, att en sådan är
den ekonomiska uppgiften. Men kunna vi nöja oss
med detta som slutresultat?

Den ledande uppgiften.

Har inte företagsledningen några högre uppgifter
än dem som här angivits: att koordinera och leda de
mänskliga och sakliga produktionshjälpmedlen för
att nå tillfredsställande räntabilitet och bästa möjliga
behovstäckning? Vi kunna inte se bort ifrån, att det
finnes överordnade uppgifter. Man skulle kanske
kunna uttrycka detta med den allmänna satsen, att
verksamheten skall tjäna människorna som individer
och det mänskliga samlivet. Produktionen är
för-nuftsmässigt ganska meningslös, om den inte leder till
detta mål. En produktion, som väl uppfyller kravet
på en ekonomisk koordinering och användning av
produktionsfaktorer, men som direkt skadar
människorna eller samlivet, kan inte anses fylla sin
uppgift förnuftigt. Man kan väl därför vara enig om.
att en överordnad uppgift för en företagsledning är
att tjäna människorna. Men huru skall då detta
uppfattas — kan ett så allmänt mål behandlas med
vetenskapliga metoder och dess konsekvenser med hänsyn
till företagens ledning och politik bedömas med någon
större grad av vetenskaplighet?

En förnuftsmässig analys av lagarna för det i
djupare mening förnuftiga mänskliga handlandet har den
kände filosofen Kant lämnat i sitt arbete: "Kritik av
det praktiska förnuftet." Här påvisar han bl. a. att
det praktiska handlande, som ensamt kan
förnufts-mässigt försvaras, är det, som är i full
överensstämmelse med en god vilja och med samvetets krav.
Detta innebär bland annat objektivitet i samlivet
mellan människor. Man kan uttrycka detta så, att
alla personliga förhållanden mellan människor först
skola präglas av sanning. Det personliga
sanningskravet är för förhållandet mellan människor i
företagen av lika grundläggande betydelse som
sanningskravet, när det gäller vårt förhållande till naturen.
Det är även av grundläggande betydelse för att
produktionen skall i verklig mening kunna tjäna
människorna.

För ingenjören har denna uppfattning väl en
ganska naturlig anknytning till hans förhållande till
naturen, tekniken och matematiken. Även för den
möderne affärsmannen är det emellertid klart, att
den ärliga och sakliga kundbehandlingen är den
riktiga — oavsett korttidsverkan på räntabiliteten.
Detta förhållande av saklig öppenhet är det, som
även i allt högre grad präglar förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetare, och som efterhand skapar
det förtroende människor emellan, som är så
väsentligt för samarbetet.

Betyder då detta hänvisande till den goda viljan
som den högsta ledande principen i praktisk
verksamhet, att sakligheten uppgives med hänsyn till de
vetenskapliga synpunkter, som tidigare behandlats?

43

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free