Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
utan risk för missförstånd. Termen rationalisering,
som först framförts i Tyskland i samband med
återuppbyggnadsarbetet under 1920-talet, hade snabbt
fått en ganska allmän användning med en relativt
svävande innebörd. Den hade blivit ett slagord på
allas läppar, en mystisk trollformel med kraft att
förvandla världen i en handvändning. En internationell
norm för enbart detta begrepp var ett av
terminologiutskottets första mål. År 1930 utgav International
Management Institute en preliminär rapport,1 vilken
endast föreligger i maskinskrift, där svårigheterna att
sammanjämka de redan accepterade tolkningarna av
begreppet rationalisering framstå tydligt. Utskottet
i Genève hade för sitt arbete samlat ett antal olika
definitioner av begreppet ur en del i rapporten
namngivna större textböcker och uppslagsverk.
Sammanställningen hade sedermera för granskning tillställts
utskottets medlemmar och de nationella
terminologikommittéer, vilka stodo i direkt samarbete med
International Management Institute.
Med detta förberedande arbete avstannade
diskussionen för en tid. Under depressionens första år låg
institutets vara eller icke vara i stöpsleven, vilket
otvivelaktigt satte sin prägel på ärendenas
behandling, och 1933 upphörde institutet definitivt, på grund
av finansiella svårigheter, att existera, Den institution,
som närmast insåg nödvändigheten av att föra
terminologifrågorna framåt, var the Advisory Committee
ön Management vid International Labour Office i
Genève, vilken kommitté vid sin andra session i maj
1937 antog en serie grundläggande definitioner av
några termer inom rationell organisation, för första
gången publicerade i International Labour Review
1937.2 I själva verket synes den förut omtalade
förhandsrapporten, utgiven av International Management
Institute, i ganska stor utsträckning legat till grund
för detta arbete, och i förhållande till den föregående
långa diskussionen ter sig resultatet till omfånget
jämförelsevis magert. Problemet gällde i själva
verket att finna något slags internationell standard för
de tre sinsemellan likvärdiga men i betydelsen något
skiljaktiga grundbegreppen "management", som
accepterats allmänt i de anglosaxiska länderna,
"organisation" i romanska och "Rationalisierung" i tysktalande
länder. För dessa begrepp enades man principiellt om
att i ordet "management" lägga huvudvikten vid
ledning", i "organisation" vid samordnande av
arbetsuppgifter, i "Rationalisierung" vid reformarbete och
reformsträvanden. Definitionerna ha godtagits av the
International Committee of Scientific Management och
översatts till ett flertal språk, däribland svenska. I
svensk översättning ha de, så när som på den i
originalet bifogade kommentaren, publicerats i
Industriförbundets meddelanden 1937.3
En synnerligen detaljerad och värdefull historik
över det i Genève utförda terminologiarbetet i dessa
frågor gives av Hugo van Haan i den tidigare citerade
artikeln i International Labour Review april 1938.
Den uppehåller sig vid många fakta, som
emellertid synas vara av mindre intresse för
diskussionen i stort än för kännedomen om, vad som verk-
1 Vorbericht über die Terminologie der Rationalisierung.
[Internationales Rationalisierungsinstitut, Genève 1930. (T. C.
17.)]
2 International Labour Review. 36 (1937) : 2, p. 250—54.
3 Industriförbundets meddelanden. 1937 : 6, p. 365—66.
ligen hittills åstadkommits på området vid instituten
i Genève.
Internationella strävanden, som i detta
sammanhang böra beaktas, är det arbete för
nomenklatur-frågornas befordran, som utföres vid Internationella
handelskammaren. Dess sektion för
distributionsfrågor publicerade till den internationella
handels-kammarkongressen i Berlin 1937 i maskinskriven form
en sammanställning, Terms used in advertising and
distribution,1 där vissa använda termer inom reklam
och distribution återfinnas definierade på engelska,
franska och tyska. Denna publikation synes i själva
verket utgöra ett första försök till en internationellt
erkänd distributionsterminologi.
En del nationella ansträngningar för att befordra
den industriella organisationens terminologifrågor ha
också gjorts. Således har i Frankrike den franska
handelskammaren, Chambre de Commerce de Paris,
tillsammans med Institut d’Organisation Commerciale
et Industrielle utgivit en samling definitioner av vissa
grundbegrepp.2 I Tyskland arbetar Reichskuratorium
für Wirtschaftlichkeit även för befordrandet av
industriens terminologifrågor, ehuru någon särskild
publikation i frågan ej synes ha utgivits. Enligt
uppgift3 skall den tjeckoslovakiska
nationalkommittén för rationell organisation ha verksamt
bidragit till nomenklaturfrågornas främjande och
utgivit en specialrapport i saken.
Här i Sverige har, som jag i en tidigare artikel
anfört, ett par terminologiarbeten utgivits på den
industriella organisationens område rörande
arbets-studieteknik och självkostnadsberäkningar, och man
skulle vilja hoppas, att den industriella
organisationens olika ämnesområden småningom komma att
systematiskt genomarbetas. De institutioner, som
hittills mest officiellt företrätt intresset för
nomenklaturens standardisering, nämligen Sveriges
standardiseringskommission och
Ingeniörsvetenskapsakademien, ha givetvis i första hand intresserat sig för
den rent tekniska nomenklaturen. Inom Tekniska
litteratursällskapet ha tekniska terminologifrågor
varit upptagna till diskussion ur principiella
synpunkter. Den institution här i Sverige som direkt
företräder den rationella organisationens och således
också den industriella organisationens intressen, den
Svenska nationalkommittén för rationell
organisation i direkt samarbete med the International
Committee of Scientific Management, har också
terminologifrågorna på sitt program. En allsidig diskussion
rörande den industriella organisationens nomenklatur
synes således vara icke bara önskvärd utan också
möjlig. Såväl ingenjörer och ekonomer som
språkmän och forskningsinstitut böra ha intresse av att
komma frågorna in på livet.
Indirekt bearbetas naturligtvis terminologifrågorna
av alla de institutioner och personer, som i och för
forskning inom ett ämnesområde tvingas att
systematisera sitt forskningsmaterial. Utom den speciella
sakkunskapen i dessa frågor, som representeras av
1 Terms used in advertising and distribution. International
Chamber of Commerce, Berlin 1937.
2 Définition de quelques termes usités dans 1’organisation
commerciale et industrielle. Chambre de Commerce de Paris,
Institut d’Organisation Commerciale et Industrielle, Paris
1934.
3 International Labour Review. 37 (1938) : 4, p. 429.
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
