- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
46

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

fackmännen i själva ämnet och den språkliga
expertisen, ha biblioteken faktiskt en del möjligheter att
kunna ge uppslag i detta hänseende, vilka kanske icke
alltid observeras. Internationellt sett ge sålunda de
stora nationalbibliografierna t. e. framför allt
naturligtvis den amerikanska och även den tyska, liksom
specialbibliografier inom olika ämnesområden av den
industriella organisationen, rikt stoff till jämförande
forskning beträffande den använda nomenklaturen.
De amerikanska bibliografierna, vanligtvis uppställda
enligt ordboksprincipen, använda sig sålunda ofta av
ett flertal olika uppslagsord för samma bok eller
tidskriftsartikel, ofta med hänvisningar från andra
tänkbara termer. Ur dessa bibliografier kunna säkerligen
många värdefulla uppslag hämtas såsom
jämförelsematerial. Värdefulla impulser kunna säkerligen även
beträffande ordval givas av de stora internationella
klassifikationssystemen: decimalklassifikationen
(varav den tekniska delen nyligen utkommit i ny upplaga),
kongressbibliotekets i Washington
klassifikations-system etc. Ett särskilt klassifikationssystem för den
ekonomiska och företagsekonomiska litteraturen har
för ett par år sedan utarbetats vid Harvard School of
Business Administration.1 Huruvida detta system
kan komma att få en mera allmän tillämpning såsom
klassifikationssystem förefaller ovisst, men
terminologiarbetet kan måhända för sina problem hämta
uppslag därifrån. På den industriella organisationens
område finnes vidare en del allmänna
uppslagsböcker innehållande definitioner, som äro värdefulla
i detta sammanhang, och går man ännu ett trappsteg
vidare kommer man till själva grundelementet för
nomenklaturens uppbyggnad: textböckerna och
tidskriftslitteraturen. I och för systematisering av
denna litteratur arbeta faktiskt bibliotek och
forskningsorgan direkt till nytta för terminologifrågornas
främjande. Såväl centralbiblioteken som industriens
forskningscentraler måste i de flesta fall för
utarbetandet av sina klassifikationssystem göra en
avvägning av använda ämnesord för att kunna företaga den
i ett givet fall lämpligaste registreringen av en bok
eller en tidskriftsartikel. Den språkliga
inventering, som i verkligheten måste medfölja
biblioteksarbetet, jämte en faktisk kunskap om, hur
allmänheten använder accepterade termer, synes vara värt
beaktande i detta sammanhang.

Det är således en inventering av ordförrådet och
ett slags rationalisering därav, som
terminologiarbetet i verkligheten innebär, och det är i detta
sammanhang standardiseringen är önskvärd och efterlyst.
Språket bör vara en levande spegel av ett levande
händelseförlopp och kan således ej utan fara
slutgiltigt fixeras i en mängd för evigt fastslagna
begrepp. Men just på grund av denna inneboende
irrationella tendens är det önskvärt, att, där nybildningar
måste skapas, vissa tydliga riktlinjer för språkets
vidare utveckling givas, så att det verkligen kan ge
en avsedd återspegling av händelseförloppet. I detta
hänseende ställer forskningsarbetet stora krav på
ansvarskänslan och framsyntheten hos språkets
nydanare, och en någorlunda enhetlig grund för
språkutvecklingen inom ett nytt ämnesområde synes
följaktligen vara ett berättigat önskemål.

i A classification of business literature. Prep. by the
Harvard School of Business Administration. New York 1937.

Den industriella organisationens målsmän synas
mer och mer ha kommit till insikt om den
vetenskapliga forskningens betydelse också för det
praktiska livets män. I kommentaren till den i början
av denna artikel omnämnda resolutionen antagen av
the Advisory Committee ön Management vid dess
andra session i Genève i maj 19371 heter det bl. a.,
att "vetenskaplig forskning är den grundläggande,
bestämmande faktorn i rationell organisation. Dess
viktigaste metoder äro: iakttagelse, experiment,
övervägande, slutledning". Och vidare heter det: "De
principer och metoder, vilka omfatta alla områden av
rationell organisation, äro följande: a) upprättandet
av normer (standards), b) planläggning, c) utförande
enligt denna planläggning, d), kontroll, e)
samordnande av funktioner och samarbete."

Upprättandet av normer hör således till den
rationella — och följaktligen även till den industriella —
organisationens officiellt deklarerade program. Det
vore glädjande om småningom dessa krav komme
att allmänt erkännas och få sin tillämpning även med
avseende på forskningsarbetets metodik icke minst
med avseende på terminologifrågorna, vilkas
genomarbetning utgör en väsentlig förutsättning för
forskningens effektiva genomförande. Såsom jag både
härovan och tidigare påvisat, finns det stora
ämnesområden, vilka ännu icke systematiskt genomarbetats,
och där behovet av vissa riktlinjer för nomenklaturen
är starkt. Genomförandet är naturligtvis ytterst en
kapitalplacering — i vilket fall som helst rör det sig
om andligt kapital — som kanske icke förräntar sig
omedelbart utan först på lång sikt, men då i stället
bör kunna ge en så mycket säkrare avkastning.

i International Labour Review. 36 (1937) : 2, p. 252.

Litteratur

Psykologisk anlagsprövning och personurval, av

Anderberg och Westerlund. Undersökningar inom
textilindustrien. I distr.: Nordiska bokhandeln, Stockholm,
55 sidor, kr. 1: 50.

Det är tre huvudområden, inom vilka den
vetenskapliga psykologien idag i första hand praktiskt tillämpas:
Inom själva industriarbetet såsom "arbetspsykologi" (t. e.
arbetsstudier och rationalisering av arbetet), inom
personurvalet ("urvalspsykologi") och inom
yrkesvägledningen ("yrkesvalspsykologi").1 Men huvudsakligen har
det hittills varit personurvalets psykologi, som vunnit en
viss offentlig uppmärksamhet här i landet, framförallt
tack vare det ihärdiga och grundliga pionjärarbete, som
prof. Anderbergs Psykologiska laboratorium vid Uppsala
universitet har presterat sedan en rad av år tillbaka.

Efter "Recruitment at the Royal Swedish Navy with
the Aid of Intelligence Tests" och "Psykologiska
undersökningar och rekryteringsmetoder vid Statens
järnvägar" har han nu tillsammans med amanuensen, fil. lic.
G. Westerlund utgivit en tredje redogörelse. Men för
första gången gäller personurvalet nu en viss kategori
industriarbetare: vävare och spinnerskor. Detta
innebär ett betydelsefullt nytt moment i serien, ty nu är det
icke längre fråga om bara intelligensprov pius
reaktionsprov av speciellt slag — något som i grund och botten
måste löpa ut i ett urval av de "mest allmänduktiga

i Dessa tre områdens olika uppgifter blevo närmare
behandlade i Teknisk tidskrift nr 18 1939.

46

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free