Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
för ledning och 1 181 för strålning. Till denna
grundsumma komme sedan tillägg för arbetet. En
skräddare förbrukade exempelvis 45 kgcal per timme, en
ritare 73, en mekaniker 92, en metallarbetare 137—•
145, en målare 143—146, en stenhuggare 286—319
och en timmerhuggare 370—406. Till lätta arbeten
räknades de arbeten, som krävde mindre än 100 kgcal
per timme och till tunga de, som fordrade mer än
180; de mellanliggande räknades som medeltunga.
Sedan man underlättat arbetena genom att införa
tekniska hjälpmedel för lyftning och förflyttning av
gods, hörde numera endast få yrken till den tunga
gruppen. Tack vare rationaliseringen förbrukade
arbetaren nu mindre antal kalorier per dag än förr,
vilket betydde, att hans levnadsstandard ökat. Nära
hälften av den mänskliga energiens förbrukning i
industrien åtginge till statiskt arbete, dvs. arbete med
att hålla kroppen i viss ställning. Rationaliseringens
viktigaste uppgift vore därför att eliminera det
statiska arbetet. Liggande ställning fordrar högst
obetydlig energiförbrukning, sittande 4 % mera,
stående .12 % mera och framåtböjande 55 :% mera än
liggande. Vid cykling åtginge endast 10 grcal per
kgm men vid tyngdlyftning 28. I det förra fallet
vore verkningsgraden 30 % och i det senare 8,4 %.
Vid filning vore verkningsgraden 9,4 %. Under en 8
timmars arbetsdag presterade en arbetare i
genomsnitt Vio—V7 hästkraft. — Höggradig trötthet kunde
vara skadlig och orsakades exempelvis av idrottsliga
rekordprestationer. Visst mått vanlig trötthet,
orsakad av arbete, vore däremot nyttig för kroppen och
skapade god sömn. Ingående undersökningar av
trötthet vid industriarbete hade företagits. Trötthet vore
beroende av arbetstidens längd, arbetsplatsens
belysning och ventilation samt arbetets art. Genom
lämpliga vilopauser kunde såväl arbetsglädjen som
arbetsprestationerna ökas. Det "fria" arbetet krävde större
energiförbrukning av arbetaren än det "tvångsstyrda",
emedan dirigerandet av arbetet krävde
viljeansträngning, som förbrukade psykisk energi. Emellertid
passade ej alla för ensidigt arbete, men företagna
undersökningar hade visat att en stor del människor,
särskilt kvinnor, ej alls besvärades av enformigt arbete
utan tvärtom. Människorna kunde delas upp i 3
kategorier: 1) De som hade liten nyanpassningsförmåga
och trivdes bra med enformigt arbete, 2) De
uppfinningsrika som hade starkt behov av omväxlande
arbete, 3) De som funne sig till rätta med ensidigt
arbete, emedan deras tankar då kunde syssla med annat.
— Undersökningar, som nyligen företagits i U. S. A.,
visade att olämplig grad av trötthet praktiskt taget
aldrig uppnåddes i industrien, emedan
arbetsoperatio-nerna på en modern verkstad ej skapade trötthet av
vare sig kroppsligt eller själsligt slag.
Ordföranden tackade överingenjör Sällfors för det
värdefulla föredraget samt framhöll betydelsen av
vetenskapliga undersökningar av arbetet. G. I.
Stockholms reklamförening hade, som tidigare
meddelats, inbjudit avdelningen för Industriell ekonomi och
organisation till sitt sammanträde tisdagen den 16 maj
för att diskutera ämnet: "Den tunga industriens
reklamproblem."
Kvällens huvudtalare var direktör I. Sjöström,
Höganäs-Billesholms a.-b., som började sitt anförande med
att framhålla, att litteraturen på området mest sysslar
med konsumtionsvarornas reklamproblem, under det att,
de tyngre industrierna äro mera styvmoderligt
behandlade i detta sammanhang.
Det är för övrigt endast helt naturligt, att
reklammännen äro mest hemmastadda i de metoder, som man
med framgång har kunnit tillämpa i fråga om
konsumtionsartiklar. Den tunga industriens reklambehov äro
emellertid så pass olikartade, att det ej låter sig göra,
att utan vidare omsätta lärdomarna från andra områden.
Talaren uttalade därför som sin åsikt, att det skulle
vara mycket värdefullt, om reklammännen ville mera än
som hittills varit fallet försöka sätta sig in i den tyngre
industriens tänkesätt och behov, liksom industrimännen
borde ha nytta av, att göra sig förtrogna med de metoder
samt den psykologi och känsla för behandlingen av
kunderna, som utmärka försäljning och reklam av
konsumtionsartiklar.
Under det att reklamen för konsumtionsvarorna måste
riktas till den stora allmänheten, är den tunga
industriens kundtjänst vida mera begränsad. Detta gör det
möjligt att ge försäljningsarbetet och reklamen en långt
mera personlig prägel, vilket också är nödvändigt med
tanke på de många tekniska frågor och problem, som
måste dryftas vid detta slags försäljningsarbete. Det
är alltså den personliga bearbetningen som är
utgångsformen och det grundläggande. Detta gör att det är
särskilt viktigt för den tunga industriens vidkommande
att ingående studera det verkliga reklambehovet.
Ett särskilt skäl att grundligt penetrera den tunga
industriens försäljnings- och reklamfrågor är den
ytterligt snabba utvecklingen inom teknik och distribution,
som kan göra det nödvändigt att lägga om
reklammetoderna tid efter annan.
Reklamen, som i fråga om produktionsmedel och
halvfabrikat bör vara strängt nyttobetonad, har en stor
uppgift att fylla genom att den på ett utmärkt sätt
kompletterar den personliga bearbetningen, varför den
även här bör vägleda och stimulera och ge uttryck åt
såväl teknik som försäljningspsykologi.
E!n speciell fördel med reklamen är, att man med dess
hjälp kan nå alla dem, som kunna ha inflytande på ett
köp, på ett annat sätt än som är möjligt för en
försäljare. Men även om det är huvudsaken att nå
omedelbara försäljningsresultat, får man därför i-cke alldeles
försumma allmänheten, som bör bibringas en gynnsam
uppfattning om företaget.
Vad annonseringen i pressen beträffar ha
dagstidningarna den stora fördelen, att man så lätt når dem man
vill komma åt genom att annonsera i dessa tidningar.
Den stora nackdelen med detta slags annonser är de
höga kostnaderna, som göra, att det ofta ställer sig för
dyrbart med så stora utrymmen, som egentligen skulle
behövas, för att få fram, vad man önskar säga.
Facktidskrifterna med sina billigare annonstaxor
erbjuda större möjligheter att köpa erforderligt utrymme,
och man har där också större möjligheter till selektiv
reklam.
Ett verksamt reklammedel har man också i kataloger
och flygblad, vilka dock ställa stora krav på sakkunskap
och språkbehandling. Särskilt för den tyngre industrien
kunna dylika trycksaker ha mycket stort värde genom
de ingående upplysningar till kundens nytta, som de
kunna innehålla.
Vilken reklamform man än väljer, är det dock ett
oeftergivligt villkor, att det språk, som användes, är
gångbart i tekniska kretsar.
Ofta nog är det så, att möjligheterna till försäljning
bero på i vad mån säljaren lyckas hjälpa kunden att
lösa hans speciella problem, och därför får, som tidigare
påpekats, den tekniska kundtjänsten en alldeles särskild
betydelse för detta slags försäljningsarbete.
Det intressanta anförandet avslutades med den
tankeväckande frågan, om inte gemensamma
utbildningskurser för tekniker och försäljare samt reklammän
kunde vara värda att tänka på som en början till
reklamens rationalisering.
Direktör Sjöströms föredrag följdes av en mycket
livlig diskussion, som klart visade, vilket stort intresse
som det finns bland reklamens män för den tunga
industriens reklamproblem. Sw.
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
