- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
53

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

Visserligen äro de fasta smältningskostnaderna
endast obetydliga i jämförelse med de rörliga, men icke
desto mindre bör man även fastställa såväl det rörliga
smältningspålägget, Plr, som det fasta Ptf.

Om därför den rörliga delen av
smältningskostnaderna uppgår till 78 850:— kr. och den fasta till
4150:— blir

78 850

Psr = ^ log- = 19 kr/ton — 1,9 öre/kg och
4 150

?sf== 4 150 = 1 kr/t°n = 0,1 Ör6/kg
sålunda

Ps = Ps -f P„ = 1,9 + 0,1 = 2 öre/kg."

Som synes äro de fasta smältningskostnaderna
obetydliga. Det kan då diskuteras lämpligheten av att
överhuvud taget avskilja dem.

bb) Järnpålägget differentierat på olika produkter.

Det genomsnittliga järnpålägg, som beräknats
enligt de föregående exemplen och under antagande att
ingående behållning av återgångsskrot = utgående
behållning av d:o, kan icke användas för alla fall.
Man har intresse av att differentiera järnpåläggen och
det kan tänkas bl. a. följande grunder för
differentiering, vilka dock icke äro systematiskt framställda
eller behandlade i kommittéförslaget men delvis
nämnda i exemplen:

1. olika produktslag,

2. olika järnblandningar,

3. olika smältningar,

4. olika perioder.

Kommittén antyder i det följande citatet (direkt
fortsättning av närmast föreg, citat) särskilt problem
1. ovan.

"Detta pris kan dock icke utan vidare användas
vid kostnadsberäkningen av en viss produkt, enär
kvantiteten återgångsskrot varierar högst betydligt
från fall till fall. I vissa fall erfordras sålunda stora
göt i förhållande till en ringa nettovikt, 200 % eller
mera, under det att det i andra uppstår endast en
jämförelsevis obetydlig mängd återgångsskrot.

Järnkostnaden, 8,0 öre/kg, beror tydligen endast
på priset av de i järnblandningen ingående olika
järnsorterna, och är därför i detta sammanhang
konstant. Järnpålägget, Pf, varierar däremot och växer
med ökad skrotprocent och minskar, då
skrotprocenten avtar. Det härovan beräknade värdet på
Pj = 2,7 gäller sålunda endast när (enligt ovan)

färdigt gods 248
= 248

förhållandet:

smält järn

färdigt gods

67

är = 0,79.

smält järn

kallas utbytes-

Detta förhållande
faktor Fu.

Om utbytesfaktorn vore endast hälften, dvs. man
måste för samma kvantitet färdigt gods använda
dubbelt så mycket smält järn, är det tydligt att såväl
smältnings- som avbränningskostnaderna måste bli
fördubblade. Man finner alltså att järnpålägget Pj
varierar i omvänd proportion till utbytesfaktorn.

Antag sålunda, att järnkostnaden är 8 öre/kg,
genomsnittlig utbytesfaktor, Fug — 0,79, P} = 2,7 och
att materialkostnaden skall beräknas för en viss gjut-

godsdel, vars nettovikt är 12 kg och vars bruttovikt
(nettovikt + återgångsskrot) är 20 kg, så sker
beräkningen på följande sätt:

Utbytesfaktor, genomsnittlig, Fu} — 0,79.

12

Utbytesfaktor för gjutgodsdelen, Fus = - = 0,6.

Li U

F 0 79

Järnpålägg, Pj = 2,?-=^ = 2,7 = 3,6 öre/kg.

us ^>6

Materialkostnad = 8 + 3,6 = 11,6 öre/kg. Alltså för
gjutgodsdelen 12 X 11,6 = 139 öre = 1: 39 kr.

I praktiken förenklas räkneoperationerna genom att
man för ett visst prisläge en gång för alla räknar ut
och tabellför värdena för Pj vid olika
utbytesfaktorer, liksom man också bestämmer järnkostnaden för
olika järnblandningar (jmfr sid. 30 och 34). Dessa
värden måste givetvis revideras, när prisläget ändrat
sig så pass, att en ny påläggningsberäkning är av
behovet påkallad. I föreliggande fall skulle en sådan
tabell exempelvis få följande utseende:

Tabell 1.

[-Utbytesfaktor-]

{+Utbytes-
faktor+} Fu 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,79 0,80 0,90 [-Järnpålägg-]
{+Järn-
pålägg+} Pf 7,1 5,3 4,3 3,6 3,1 2,7 2,7 2,4 öre/kg"

Det ovanstående citatet visar, att kommittén hä:
endast räknar med en differentiering av
materialkostnaderna under bibehållande av sin ursprungliga
förutsättning, att återgångsskrotet är en konstant
cirkulerande järnmassa. Ty endast i detta fall kan
man säga om järnkostnaden att den "beror tydligen
endast på priset av de i järnblandningen ingående
järnsorterna och är därför i detta sammanhang
konstant". För varje kalkylproblem, vid vilket den
erhållna mängden, kvaliteten eller priset av det erhållna
återgångsskrotet icke överensstämmer med det
tillförda återgångsskrotet är förutsättningarna för
kommitténs kalkylmetod icke gällande, och användningen
av den medför då alltid en risk för större eller mindre
felaktigheter.

Det av kommittén lämnade exemplet, som vi ovan
citerat, kan gälla för differentiering av kostnaderna
på olika produkter i en bestämd smältning, vid vilken
ingående återgångsskrot = utgående d:o, och vid
vilken den genomsnittliga utbytesfaktorn för
smältningen är 0,79. Men därutöver kan kommitténs metod
användas för beräkning av genomsnittskostnaderna
för olika produkter under en period, då för perioden
ingående återgångsskrot = utgående d:o och då för
perioden den genomsnittliga utbytesfaktorn är 0,79.
Det är emellertid klart, att för en löpande period, äro
icke under periodens lopp vare sig det utgående
återgångsskrotet eller den för hela perioden
genomsnittliga utbytesfaktorn exakt kända. Man måste nöja sig
med en uppskattning, som kan kontrolleras vid
periodens slut. Man kan emellertid icke beräkna de
riktiga genomsnittskostnaderna för produkter vid en
viss smältning enligt kommitténs metod, om vid
smältningen utbytesfaktorn är en annan än den för
perioden genomsnittliga och/eller ingående
återgångsskrot icke är = utg. d:o. För sådana problem, då
dessa förutsättningar icke äro uppfyllda, måste man
välja en annan metod. Vi skola i det följande
diskutera några synpunkter på en mera generellt
användbar beräkningsmetod.

53

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939i/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free