- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
55

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

II. Beräkning av järnkostnaderna i färdigprodukt efter olika avfallsvärden.

i. 2. 3. 4. 5. 6. 7.
Färdigvara kg Avfall kg Flytande järn kg Värde pr 100 kg Sum. värde Återgångsskrot pr/100 kg Kostnad per 100 kg färdigt gods
1 100 + 300 400 X 8,22 = 32,88 - - (300 X 5 = 15) = 17,88
2 100 + 200 300 X 8,22 = 24,66 - 10 = 14,66
3 100+ ’ 100 200 X 8,22 — 16,44 - 5 = 11,44
4 100 + 50 150 X 8,22 = 12,33 - 2,50 — 9,83
5 100 + 10 110 X 8,22 = 9,04 - 0,50 8,54

mässiga andel är mycket växlande med
konstruktionen av de enskilda fabrikaten. Till de senare hör
tappningsförluster vid gjutning, pannrester, skaljärn
(Schaleisen), putsgrader. Man tar hänsyn till de
allmänna avfallen genom ett generellt procentillägg till
de nämnda styckavfallen. Kassationsgods beräknas
enligt det tyska förslaget icke i ett bland
materialkostnaderna utan uppskattas för varje produktslag
och tillägges i kalkylschemat för en produkt som ett
procenttillägg för Utskottsrisker (Ausschuss-wagniss).
Vid svåra gjutstycken och i specialfall måste
utskottsrisken efterprövas för varje order och jämföras
med förkalkyl för erhållande av ett säkrare underlag
för framtiden. Vidare böra utskotten kontrolleras
med hänsyn till sina orsaker för att man i möjligaste
mån skall kunna reducera desamma. Det anbefalles
även förande av särskilda utskottslistor, som omfatta
totala utskott och utskott för enstaka modeller, samt
en bokföringsmässig kontroll genom ett
"Utskottsav-räkningskonto".

Det tyska förslaget har således givit en mera
uttömmande analys och behandling av de
förhållanden, som i det svenska förslaget,sammanfattats under
benämningen "återgångsskrot" och mera
knapphändigt berörts.

En annan väsentlig olikhet mellan de båda
förslagen ligger uti, att det tyska förslaget förutsätter
en särskild kalkyl av ingående återgångsskrot och
utgående återgångsskrot, som visas i I och II ovan.
Det sistnämndas kostnader föreslås differentierade på
produkter med olika procent avfall, som kan
beräknas för varje artikelgrupp. På grund av att
ingående och utgående återgångsskrot beräknas och
värderas var för sig, är det tyska förslaget användbart
för kalkylering även vid problem där in- och utgående
behållningar av återgångsskrot äro olika. Man kan
således kalkylera enligt det tyska förslaget
genomsnittskostnaderna för ett göt om 400 kg, i vilket
ingående (påsatt) återgångsskrot är 20 % av kall
på-sättning och erhållen färdigvara är exempelvis 25 %
samt utgående återgångsskrot är 75 % av flytande
järnmassa. En dylik beräkning kan icke göras
enligt det förenklade svenska förslaget utan prissättning
av återgångsskrotet. I genomsnitt lämnar det
svenska förslaget samma kostnad per 100 kg färdigvara
för helt göt som det tyska förutsatt att man enligt
det svenska förslagets förutsättningar sätter till lika
mycket återgångsskrot som man erhåller vid götet.
Detta visas av det följande exemplet.

Vid kalkyl enligt de tyska normerna bliva — under
förutsättning att de in- och utgående mängderna och
priserna på återgångsskrotet äro lika stora —
kostnaderna för 400 kg flytande järn, vid en konstant
cirkulerande mängd återgångsskrot av 300 kg, föl-

jande (oberäknat smältningskostnader och med
samma materialpriser, som i ovanstående exempel):

300 kg återgångsskrot à 5 kr/100 kg..... 15: —

31,5 „ hämatit à 75 kr/1 000 kg ........ 2: 36

94,15 „ gjuteritackjärn à 70 kr/100 kg .... 6: 62

426 kg påsatt kallt järn 23: 98

(kalter Einsatz) för 400 kg

— 26 „ avbränning

400 kg flytande järn

Genomsnittskostnaderna av material för det
flytande järnet (utom smältningskostnader) blir

6 kr/100 kg, färdigvara 100 kg, ingående
återgångsskrot 300 kg, avbränning 26 kg, flytande järn 400 kg,
materialvärde av flytande järn, totalt, 23: 98,
utgående återgångsskrot 300 X 0,05 — 15 kr.,
materialkostnad (utom smältningskostnader) kr. 8: 98 per 100 kg
färdigvara.

Enligt det svenska förslaget blir under samma
förutsättningar "järnkostnaden" per 100 kg färdig
8* 98

vara= ’ —7:14. Total materialkostnad (utom
126

8* 98

smältningskostnader) = - - ’—— 8: 98 per 100 kg,

i. u O –u O

dvs. detsamma som enligt det tyska exemplet.

För en konstant cirkulerande mängd (och kvalitet)
återgångsskrot lämna sålunda de båda förslagen
samma resultat för genomsnittskostnaderna för ett
göt. Tilläggen för smältningskostnader bliva även
lika ehuru de beräknas på skilda sätt, som föregående
exempel visa.

Det bör vid jämförelser mellan de båda förslagen
observeras, att olikheter i terminologi förekomma.
Enligt det svenska förslaget menas med
"järnkostnad" kostnaden i genomsnitt för "ny tillsättning" av
kallt järn, inberäknat köpskrot, men exklusive den
konstant cirkulerande mängden återgångsskrot.
Enligt det tyska förslaget menas med järnkostnaden
(Eisenkosten) kostnaden för flytande järn (inklusive
kostnader för avbränning och smältningskostnader).

Det är även av intresse att jämföra, huru de båda
förslagen verka med hänsyn till fördelningen av
materialkostnader (inklusive smältningskostnader) på
produkter med olika avfallsprocent (skrotprocent och
kassation). Vi skola i det följande göra en
jämförelse härav, med bibehållande av
förutsättningarna för det svenska förslaget, dvs. ing.
återgångsskrot — utg. återgångsskrot.

Vi antaga, att det vid ett bestämt göt erhålles
500 kg färdigvara och av 5 olika arter produkter,
som vardera ha de i tab. II angivna
avfallsmängderna och som vardera lämna 100 kg färdigprodukt.

55

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free