- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
58

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Man kan utveckla tankegången om substitution till
andra substitutionsmöjligheter. Det finnes bl. a.
följande möjligheter:

a) För uppehållande av viss järnblandnings
skrotprocent får man förutom eget återgångsskrot tillsätta
inköpt skrot. Här föreligger då en möjlighet att
sub-stituera återgångsskrotet med köpskrot.

b) För uppehållande av järnblandningens
skrotprocent får man icke användning för allt eget (utg.)
återgångsskrot, utan kan sälja en del eller använda
en del för andra järnblandningar. Det förekommer
då icke någon substitution med inköpt skrot, däremot
blir problemet vilket pris man kan få vid försäljning
av eget skrot.

Det tyska förslaget tager tydligen sikte på
substi-tutionsmöjlighet a) ovan, som kan motivera värdering
till köpskrotpris. Om man värderar sitt eget ing.
återgångsskrot högre än det köpta skrotet, finnes ju
en möjlighet för, att man för att få "billiga"
järnblandningar inköper skrot i stället för att använda
eget återgångsskrot. Denna tendens vill tydligen det
tyska förslaget förebygga, genom att föreskriva
värdering till köpskrotpris. Men naturligtvis bliva de
verkliga kostnaderna högre, om man under en viss
period får en högre procent återgångsskrot, då även
detta drager smältningskostnader (och denna
olägenhet visar en beräkning enligt det tyska förslaget
under vissa betingelser icke). Som ovan påvisats
lämnar visserligen även det tyska förslaget, om det
användes riktigt, en restlös kostnadsfördelning på
färdigprodukterna, men värderingen till köpskrotpris
lämnar en för liten andel av smältningskostnaderna
på produkter med ringa skrotprocent.

Varken värdering till järnkostnaden eller värdering
till köpskrotpris är riktig då substitutionsmöjlighet
b) ovan föreligger — då man har överskott av
återgångsskrot, som skall säljas. Då bör detta värderas
till det pris, som man verkligen erhåller (pris 4 ovan),
för att man skall få en restlös fördelning av
kostnader utan vinst eller förlust i sin kostnadsberäkning.

Det ovanstående belyser det grundläggande
förhållandet, att val av kalkylmetod och -priser är
beroende dels av de föreliggande förutsättningarna för
kalkylen, dels av kalkylens syfte. Varken värdering
till järnkostnaden eller till köpskrotets pris äro
generellt riktiga eller oriktiga för alla problem.
Värderingen bör prövas i samband med bestämda ändamål,
som kalkylen skall uppfylla.

Det svenska förslaget är icke avsett för problem,

där icke återgångsskrotet kan betraktas som en
konstant cirkulerande järnmassa, och är icke användbart,
då denna förutsättning är väsentligen frånvarande.
Det tyska förslaget ger icke en riktig fördelning av
materialkostnader för de fall då det svenska
förslagets förutsättningar gälla. Intet av förslagen ger en
riktig fördelning av materialkostnader, där in- och
utgående återgångsskrot väsentligt växlar från "fall
till fall". Här måste hänsyn tagas till växlingarna
i behållningen och ingående och utgående behållning
prissättas var för sig — ev. till olika priser. En
användbar värdering är därvid under vissa
förhållanden järnkostnaden (om kvaliteten är ensartad),
varvid man får restlös genomsnittsfördelning av
anskaffningskostnader, om järnkostnaden är baserad på
anskaffningspriser. Köpskrotets pris kan dock
användas som ledning för val mellan köpskrot och eget
återgångsskrot. Köpskrotpriset ger även en
värdering till nupriser av lagret av eget återgångsskrot (vid
enhetlig skrotkvalitet). En olägenhet är emellertid
fördelningen på produkter med olika skrotprocent.

I vissa avseenden är såväl det svenska som det
tyska förslaget inkonsekvent. Intetdera genomför
strängt vare sig anskaffningskostnads- eller
nupris-värdering.

Det svenska förslaget rekommenderar värdering av
det påsatta "nya" järnet till nupris
(anskaffningskostnad vid kalkyltillfället) och ingenjör Schultz
synes tolka kommitterades mening så att värdering
av återgångsskrotet bör ske icke till dess nupris
(köpskrotpriset) utan till dess reproduktionskostnad
(järnblandningens kostnad).

Det tyska förslaget rekommenderar värdering av
det "nya" järnet till anskaffningskostnad men
rekommenderar värdering av (det påsatta)
återgångsskrotet till nupris (köpskrotpriset).

Som ett sammanfattande omdöme om det svenska
förslagets beräkning av materialkostnaden kan sägas,
att det är förtjänstfullt och enkelt för de fall då dess
förutsättningar gälla och innebär för dessa fall en
praktiskt tillfredsställande lösning av
materialkalkylen för offertberäkning i allmänhet.

Man får emellertid vara uppmärksam på, att det
icke bör användas i de talrika fall där dess
förutsättningar icke någorlunda gälla. Vidare får man
vara uppmärksam på, att man icke hopar egna lager
av återgångsskrot därför att man kan inköpa billigare
skrot än bokföringskostnaden för det egna
återgångs-skrotet.

Den svenska industrien och det internationella

varubytet.

Av fil. kand. H. G. TONDORF.

De senaste årens ekonomiska utveckling i Sverige
hör onekligen till de mest glänsande i landets
ekonomiska historia. Den svenska nationalinkomsten
har således mellan 1928—30 och 1936—38 stigit
från 8,2 till ca 10 milliarder kronor eller med 20 à
25 %. Den industriella produktionen har under
samma period undergått en stegring på icke mindre

än 50 %, och industriens arbetarantal har ökat med
nära 50 000 personer. Det är säkerligen ett
märkligt — och glädjande — faktum, att tillväxten i
industriarbetarantalet under perioden 1930—38 var mer
än dubbelt så stark som under 1920-talet. Den vid
slutet av detta årtionde förhärskande pessimistiska
uppfattningen rörande den svenska industriens ex-

58

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free