- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
59

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

pansionsmöjligheter i sysselsättningshänseende har
således kommit på skam.

Framåtskridandet har dock icke varit likformigt.
Betydelsefulla förskjutningar ha ägt rum inom den
svenska produktionsstrukturen, som äro av
väsentligen annan art än de med konjunkturväxlingarna
sammanhängande, mer eller mindre regelbundna
förändringarna. Dessa strukturella inslag i de senaste
årens ekonomiska utveckling ha gjorts till föremål
för en grundlig och utomordentligt intressant
undersökning,1 som utarbetats av docenten I. Svennilson i
svenska Konjunkturinstitutet.

Exportutvecklingen.

En av de mest betydelsefulla strukturella
förändringar, som ägt rum under 1930-talet, är
utrikeshandelns minskade betydelse för det svenska
näringslivet. Medan exporten under 1920-talet höll jämna
steg med totalproduktionen och produktionen för
hemmamarknaden, blev den under 1930-talet i
förhållande till totalproduktionen och — i ännu högre
grad — den hastigt expanderande produktionen för
hemmamarknaden relativt tillbaka. Under det att
produktionen för hemmamarknaden mellan 1929 och
1937—38 steg med ca 65 %, ökade
exportproduktionen endast med omkring 10 %, varför dess andel
i industriens nettoproduktionsvärde sjunkit från
mer än 1/3 ned mot 1/4. Härvid är att märka, att
denna sänkning av exportens andel i sin helhet
hänför sig till åren 1929—32. Under
återhämtnings-perioden fr. o. m. 1933 ökade nämligen
exportproduktionen i samma takt som den övriga produktionen,
och den hade som bekant en mycket stor betydelse
för konjunkturuppsvinget under dessa år men
förmådde ej taga igen den sänkning i dess andel, som
uppstått under den tidigare krisperioden. Orsakerna
till den svenska exportens relativa nedgång måste
sökas i förhållandena utomlands, dvs. framförallt i
självförsörjningssträvandena och ogynnsamma
konjunkturförhållanden på de svenska
exportmarknaderna. Exportens minskade andel i
totalproduktionen är för övrigt en företeelse som kan
konstateras även i de flesta andra länder.

Importen och dess sammansättning.

Importens värde har mellan 1928—30 och 1936—38
stigit med 13 %. Ökningen är således endast föga
större än exportens, och handelsbalansen har därför
i stort sett blivit orubbad. Denna likriktade
förändring av exportens och importens värde svarar mot
en i huvudsak identisk utveckling av deras volym.
Man kan nämligen icke utgå ifrån att — såsom varit
fallet under 1920-talet — importpriserna sjunkit i
förhållande till exportpriserna och bytesvillkoren
utvecklats i en för Sveriges vidkommande fördelaktig
riktning.

Att den gynnsamma hemmamarknadskonjunkturen
ej givit upphov till en större ökning av importen
— några mera omfattande importrestriktioner ha ju
i Sverige ej tillgripits — är onekligen ägnat att
förvåna. Ett studium av förskjutningarna i importens
sammansättning sprider emellertid ljus över detta
märkliga förhållande.

1 Strukturella inslag i de senare årens ekonomiska
utveckling. Meddelanden frän Konjunkturinstitutet. Serie B : 1.

Det blir då tydligt, att starka förskjutningar
förekomma ifråga om importutvecklingen av olika varor.
Den i jordbruksregleringarnas spår följande
nedskärningen av importen av jordbruksprodukter har
således varit ägnad att hålla totalimporten nere.
Importminskningen för dessa produkter mellan 1929 och
1937 uppgår, i volym räknat, till mer än 70 %. Å
andra sidan har en stegring om icke mindre än 60 %
förekommit ifråga om bränsle och drivmedel, vilket
måste tagas, som ett uttryck för och en följd av det
svenska näringslivets kraftiga expansion.

Några intressanta inblickar i de senaste årens
strukturförändringar får man vid en uppdelning av
importvarorna efter deras förädlingsgrad, dvs. i
primära råvaror, halvfabrikat och färdigfabrikat. Om
vi hålla oss till de endast för konsumtion avsedda
produkterna (vilken varugrupp är mera homogen än
produktionsvarornas), visar det sig, att importen
av primära råvaror, i volym räknat, stigit med över
40 %, av halvfabrikat med nära 20 %, medan
importen av färdigfabrikat sjunkit med över 10 %. De
sista produktionsstadierna i en produktionskedja
(exempelvis
spånadsämnen—garn—vävnader—kläder) ha således förlagts inom landet, och importen
av färdigfabrikat har utbytts mot importen av
halvfabrikat och primära råvaror, vilken omläggning
naturligtvis inneburit en minskning av det totala
importvärdet.

En beräkning av importkvoten för olika slags
produkter, dvs. av importens andel av den inhemska
försörjningen med produkterna ifråga, ger vid handen,
att denna sjunkit inom alla industrigrupper mellan
1931 och 1933, särskilt kraftigt dock för
metallprodukter, färdiga kläder och "övrig industri". Under
de följande åren har dock importkvoten med
undantag för beklädnadsindustrien åter varit stigande. År
1937 låg den genomsnittliga importkvoten något över
85 % av 1929 års nivå.

Den svenska industriens internationella
konkurrens-läge.

Nedgången av utrikeshandelns andel i
produktionen och försörjningen ger anledning till frågan, i
vad mån den svenska industriens konkurrensläge
under de senaste åren förändrats. Som den viktigaste
— gynnsamma — förändringen utpekas i den
föreliggande undersökningen den år 1931 verkställda
deprecieringen av den svenska valutans yttre värde,
som dock på grund av den samtidiga deprecieringen
i Sveriges viktigaste konkurrentländer fick mindre
betydelse på exporten än på importen. Som
emellertid de på den svenska marknaden med de inhemska
produkterna konkurrerande länderna så småningom
i sin tur sänkte sina valutors värden, reducerades
fördelen av deprecieringen för Sveriges vidkommande
successivt. Ännu så sent som 1937 var dock den
svenska industriens konkurrenskraft i
valutahänseende ej oansenligt större än 1929.

Produktionskostnadsnivåns utveckling i England och
Sverige.

Konjunkturinstitutet erinrar emellertid i sin
rapport om, att deprecieringen i många fall åtföljts av en
höjning av resp. länders pris- och kostnadsnivåer. I
ett sådant fall har tydligen deprecieringen icke lett
till en motsvarande stärkning av resp. lands kon-

59

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free