- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
61

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift
INDUSTRIELL EKONOMI och ORGANISATION

Redaktör: ERIK SWARTLING

HÄFTE 6 utgiven av svenska teknologföreningen 4 NOV. 1939

INNEHÅLL: Utbildning av driftingenjörer vid Eidgenössische Technische Hochschule i Zürich, av
professor R. de Valliére. — Rationalisering av i går och i dag, av organisationsexperten A. F. Ullman. — Ett
industriellt samförståndsprogram.

Utbildningen av driftingenjörer vid Eidgenössische
Technische Hochschule i Züri ch.

Av professor R. de VALLIÉRE.

De senaste årtiondenas industriella utveckling
ställer företagaren inför problem av alltjämt
växande svårighet.

Sålänge ett företag är litet, äro de problem, som
dess organisation, förvaltning och ledning innebära,
relativt enkla. Vid ett stort företag däremot kunna
alla dessa problem icke lösas rent intuitivt, empiriskt
med erfarenhetens hjälp, utan de måste liksom de
egentliga tekniska problemen exakt utforskas och
lösas på samma sätt som dessa.

Om alltså industrien i alltjämt stegrat mått har
behov av forskare rörande tekniskt-naturvetenskapliga
frågor, om den ställer allt högre fordringar på
fysikern, kemisten och konstruktören för att bestämma
produkternas art och utformning, så behöver den
också vetenskapligt skolad personal för att planera
tillverkningen, för att lösa konstruktiva uppgifter,
som stå i samband med införandet av bättre
arbetsmetoder, liksom också för organisation, förvaltning
och kontroll av driften.

Även i distributions- och försäljningsarbetet är i
våra dagar en vetenskaplig inställning hos den
ledande personalen oundgänglig, då det gäller att
verkställa marknadsundersökningar och analysera och
utnyttja resultaten av dem samt för att organisera
försäljningen och kontrollera och utveckla denna del av
verksamheten.

De senaste årens stora fråga är följande:

Skall man anlita högskoleingenjörer även för dessa
uppgifter eller skall man som i gamla dagar

å ena sidan anförtro tillverkningsproblemen åt den
erfarne praktikern, "the selfmade man" eller åt
sådana personer, som utgått från de lägre tekniska
skolorna och

å andra sidan överlåta problem av
företagsekonomisk och kommersiell natur uteslutande åt den i
livets skola utbildade köpmannen?

Är en högre utbildningsgrad nödvändig endast för
forskaren på det tekniskt-naturvetenskapliga området
och utan nytta för alla de övriga funktionärerna inom
industrien?

Jag vill icke försöka att till fullo besvara denna
fråga, vilket skulle föra alldeles för långt. Min
uppgift är av blygsammare natur, men jag skall tillåta
mig att återkomma till detta spörsmål längre fram.

Det är emellertid ett faktum, att i praktiken denna
fråga besvaras på ett alltmera entydigt sätt, i det att
ett ständigt växande antal av dem som utexamineras
från högskolorna, de tekniska högskolorna och
handelshögskolorna, med framgång bekläda dylika
poster, som också olika länders — Förenta staternas och
Tysklands — statistik bevisar.

Vid närmare eftertanke synes därför den fråga, som
skall besvaras, icke böra lyda: "Skola sådana poster
beklädas av högskoleutbildade?" utan: •

"Vilken typ av högskoleutbildning är den
lämpligaste?" och i den mån som högskoleingenjörerna
skola ha möjlighet att med framgång konkurrera med
de från handelshögskolorna diplomerade om vissa
sådana platser:

"I vilken riktning och i vilken utsträckning bör de
förras nuvarande studieplan utvidgas, kompletteras
eller ändras?"

Åtskilliga högskolor lia alltmer börjat utvidga sina
studieplaner i riktning mot de s. k. ekonomiska
vetenskaperna, nationalekonomi och industriell
ekonomi.

Jag skall emellertid i första hand redogöra för
utvecklingen i denna riktning vid högskolan i Zürich.

Utvecklingen vid högskolan i Zürich.

Redan 1928 började högskolans ledning att
ingående sysselsätta sig med detta problem i samarbete
med framstående representanter för näringslivet. Vid
den tidpunkten var rationaliseringsrörelsen i full
gång, särskilt i Tyskland. Även i Schweiz hade flera
föreningar bildats med uppgift att gemensamt
utforska rationaliseringens problem och sprida kunskap
om de vunna resultaten.

Huvudsakligen i USA, England och Tyskland hade
man lagt an på att systematisera och fördjupa de
ursprungligen något ytliga försöken att formulera
principerna för driftekonomi. Dessa principer och
metoder hade så småningom tagit formen av ett stort
kunskapsstoff och bildade ur vetenskaplig synpunkt
ämnesområdet industriell ekonomi och organisation.

Högskolans ledning uppfattade det som ett tidens
påbud att befatta sig med dessa strävanden för att
å ena sidan koordinera den schweiziska
rationaliseringsrörelsen på nationell grund och

61

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free