Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Medarbetare ~~X~Koordinering ov
rationaliserings-strävandena
Forskning
Utbildning
Roc/givonc/e verksamhet
Fig-. 1. Organisationsschema för Industriekonomiska institutet.
å andra sidan bjuda de studerande tillfälle att
genom inrättandet av en lärostol i industriell
ekonomi och organisation förvärva de nödvändiga
förkunskaperna i detta fack.
Frågan om studieplanens utvidgning — i första
hand inom den mekaniska fackavdelningen — i
industriekonomisk riktning förordades allmänt av
industriens representanter, varigenom frågan om det
föreliggande behovet på denna punkt kunde anses
utredd. Även om det tills vidare icke uppnåddes någon
enighet om, hur långt man skulle gå beträffande
denna utvidgning, blevo likväl två fordringar klart
uppställda:
1) Genom inrättandet av denna nya studieriktning
finge det icke uppkomma några ingenjörer med
vetenskapliga och tekniska kunskaper av ’’sekunda
kvalitet".
2) Alldenstund eleverna i regeln icke veta och icke
kunna veta, vilka uppgifter de komma att ställas
inför i början av sin karriär, finge det icke göras någon
större skillnad mellan konstruktions- och
driftingenjörernas utbildning.
Den mekaniska fackavdelningen skulle alltjämt
utbilda mekaniska ingenjörer och icke några "blandade
produkter", till hälften ingenjörer — till hälften
köpmän, något som medför faran att sådana blandade
produkter icke duga till någonting alls!
Sammanfattning: När industrien, och då att börja
med den mekaniska industrien, kände ett behov av att
från högskolan erhålla vetenskapligt utbildat folk
även för lösandet av sina tillverknings- och
administrationsproblem, var den för tillfället icke i stånd
att exakt formulera sina fordringar beträffande
utbildningsprogrammet utan överlät denna uppgift på
högskolan.
Efter att ytterligare ingående ha dryftat detta
frågekomplex med industrien och under dess
medverkan grundade högskolan ett institut för industriell
ekonomi och organisation och en förening för att
främja det nämnda institutets intressen. Föreningens
uppgift skulle bestå i att moraliskt och finansiellt
understödja det nybildade institutet.
Institutets organisation.
Institutets organisatoriska byggnad framgår av
fig. 1.
De uppgifter, som stadgeenligt tillkommo institutet
(fig. 2), kunna sammanfattas på följande sätt:
1) Sammanfattning och koordination på nationell
grund av rationaliseringssträvandena samt att verka
som:
2) Föreningslänk och grund för ingenjörernas
utbildning i industriekonomiskt avseende.
3) Forskningscentral.
4) Centralorgan för utbyte av erfarenheter.
5) Rådgivande instans för industrien.
Arbetssätt.
a) Att sovra den industriekonomiska litteraturen
och extrahera det som har värde för undervisningen.
b) Att sprida det erhållna kunskapsstoffet genom
kurser, föredrag och publikationer.
c) Att bilda och leda studiegrupper och att avge
sakkunnigeutlåtanden till offentliga myndigheter och
den privata industrien.
Dessa uppgifter visa tydligt, att såväl högskolan
som industrien voro på det klara med, att på de
ekonomiska vetenskapernas område industriföretagen
själva måste utgöra levande forskningslaboratorier.
Industriekonomiska, vetenskapliga problem kunna
endast i ringa utsträckning utforskas i lufttomma
rum. Ett livsvillkor för det nya institutet var
följaktligen att ständigt ha intim kantakt och samarbete
med industrien.
År 1931 inrättades vid högskolan en professur i
industriell ekonomi och organisation, till vars
innehavare det nya institutets chef utnämndes.
TEKNISKA HÖGSKOLAN I ZüRIOH.
Industriekonomiska institutet.
Utdrag ur statuterna:
2. Uppgifter.
Industriekonomiska institutets uppgifter äro i huvudsak
följande:
a) Utförande av industriekonomiska forskningsarbeten för
det schweiziska näringslivets behov och studium av i
utlandet gjorda vetenskapliga och praktiska framsteg
på detta område.
b) Medverkan till utbildning av driftingenjörer och
fortsatt utbildning av driftingenjörer inom industrien
genom anordnande av fortsättningskurser och föredrag.
c) Främjande av industrieekonomiska framsteg i
praktiken genom medverkan till utbyte av erfarenheter
inom detta område och andra gemensamhetsarbeten,
genom upprättande av upplysnings- och
rådfrågnings-ställen, genom omhändertagande av
driftundersök-sökningar samt genom utgivande av publikationer.
d) Samling av industriekonomisk litteraUir från in- och
utlandet under beaktande av gränsfacken.
Fig. 2. Industriekonomiska institutets arbetsuppgifter.
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
