- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
65

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

Fack Timmar Huvudinnehåll av föreläsningar och övningar
X. Nationalekonomi 48 överblick och organisation av statshushållningen — industriföretagens
betydelse — produktionsfaktorer — cirkulationen inom hushållningen — guldet och prisnivån — ekonomiska produktionsgrundsatser — fördelning av inkomster — konjunkturfluktuationer, deras orsaker och möjligheter till bekämpande — världshushållningen.
III. Rättskunskap 48 Rättens väsen och ursprung — privaträtt — patenträtt — obligationsrätt — köpe-, hyres- och tjänsteavtal — bolagsformer.
III. Industriell bokföring 32 Balansanalys — dubbel bokföring — olika bokföringsmetoder —
betalnings-och kreditväsen.
IV. Industriell
självkostnadsberäkning 12 Kostnadslära -—• direkta och indirekta kostnader — deras beroende av
sysselsättningsgraden —• industrikalkyleringens grundsatser — exempel.
V. Arbetsvetenskap 32 Fysiologi: rörelseapparat — nervsystem — sinnesorgan — trötthet och
rekreation — arbete och rytm — kroppens värmereglering — näring och
kroppskonstitution — lämplighet för yrke och yrkesval — olycksfall —
yrkessjukdomar. Psykologi: själsstruktur — komponenter — deras tillämpning, iakttagelse- och uppfattningsförmåga.
VI. Fabriksorganisation och driftekonomi 48 Industriföretagets organisatoriska byggnad — fabriksorganisationens
huvudproblem — arbetsledning — företagets inordning och anpassning i
statshushållningen.
VI. Verktygsmaskiner I 24 Metallbearbetningslära — verktygsmaskiners huvudorgan och
konstruktionselement.
VII. Verktygsmaskiner II 104 Ingående studium av de viktigaste verktygsmaskintyperna — beräkning och
konstruktion.
VII. Verktygslära 32 Mätteknik — toleranssystem — arbetsprecision hos W. Z. M. mätverktyg —
skärverktyg — revolversvarvar och automater — kugghjulsmaskiner —
räkne-tabeller och räknestickor för driften — konstruktion av jiggar och fixturer.
VII. Fabriksorganisation och driftekonomi 136 Ingående studium av fabriksorganisationens och arbetsledningens huvudproblem.
VII. Mekanisk teknologi 32 Olika bearbetningsmetoder •—- analys och jämförelse — ytbehandling.
VII. Industriell
självkostnadsberäkning 48 Teori för ind. kalkylering — kostnadskontroll — företagsstatistik — räntabilitet.
VII. Arbetsvetenskap II 48 Drifthygien — uppvärmning — ventilation — belysning — olycksfall och
brandskydd — utbildning och ledning — yrkesutbildning — befälsföringens
grundsatser.
VIII. övningar 36 680 Verktygskonstruktion — specialverktygsmaskiner — arbetsstudier i laboratorier och vid industriföretag — organisationsstudier — deltagande i
organisationsutredningar inom industrien.

Fig. 5. Utbildning av driftingenjörer inom mekaniska faekavdelningen.

"senare" vid examensläsningen. Innehållet smältes
icke efterhand.

b) Självtagna friheter avseende minskning i
studiearbetet. Studenten befriar sig självmant från
studiernas tryck genom att tack vare den akademiska
friheten minska på sin arbetsbörda! De ämnen, som
visserligen äro obligatoriska men ej belagda med
tentamensskyldighet, besökas regelbundet endast av
ett särskilt arbetsamt fåtal. Särskilt gäller detta för
sådana ämnen, i vilka inga obligatoriska seminarier
hållas eller hemarbeten äro föreskrivna. Studenten
söker det minsta motståndets väg, därtill mer eller
mindre tvingad av omständigheterna.

Den senaste revisionen av undervisningsplanen är
alltså ingalunda alltigenom lyckad. Den verkar i
praktiken som en kompromisslösning.

2) Beträffande fackriktningen för industriell
ekonomi och organisation kan följande framhållas:

a) Det är den studieriktning, som är mest belastad ’
med föreläsningstimmar, vilket exemplifieras av de
jämförelser, som göras i fig. 6 a och b.

b) Dessa timmar äro uppdelade på åtta olika
föreläsare, av vilka utom professorn fyra speciallärare
representera ämnesområdet industriell ekonomi och
organisation.

3) Övningar. Möjligheten att för de studerande
kunna ordna ett tillräckligt antal examensarbeten och
praktiska övningar vid industriföretag har hittills
varit alltför begränsad.

Innan man kan tala om ett tillräckligt gott resultat
i detta avseende, fordras en sårskild inställning hos
industrien. Den får ej inskränka sig till en "välvillig"
hållning, utan den måste också medverka "aktivt".
Detta blir fallet först, när den beslutar sig för att
taga studenternas arbeten på allvar och att själv
utnyttja dem. Här finns alltjämt rum för avsevärda

65

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939i/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free