- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
66

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

i n

Z7A Ren vetenskap
E3 Tillämpad vetenskap
fTTTTI Ekonomiska vetenskaper mm

Fig. 6 a ocli b. Jämförelse mellan två olika studieriktningar vid Tekniska högskolan i Zürich.
I. Fördjupad utbildning i ämnena vattenmotorer och pumpar, förbränningsmotorer och flygteknik.

II. Fördjupad utbildning i ämnena vattenmotorer och pumpar, förbränningsmotorer samt industriell ekonomi och organisation.

framsteg, men det tar tid, innan en sådan
nyorientering gör sig gällande.

5) Studenternas andliga inställning. Studenten är
entusiastisk för "exakta vetenskaper". Detta är i och
för sig ingen nackdel. Han måste dock ha klart för
sig, att all "noggrannhet", även den som utmärker
de s. k. "exakta vetenskaperna", aldrig är annat än
relativ och tidsbetingad. Han måste också inse, att
alla de så eleganta formlerna och ekvationerna, som
deduceras fram för honom på svarta tavlan, för det
mesta äro baserade på vissa förenklade
förutsättningar, och att det väsentligaste av hans matematiska
och naturvetenskapliga utbildning icke ligger i dessa
formler och ekvationer utan i den systematiska
utbildning som gives honom till exakt experimenterande
och tänkande. Han måste komma ihåg, att man även
inom de ekonomiska vetenskaperna kan och måste
tänka exakt och på ett tillräckligt högt plan, om
man icke vill riskera att förbise väsentliga
faktorer.

I sin naivitet leva emellertid många studenter i
den villfarelsen, att varje vetenskap, i vilken man
icke kan tillämpa formler, är "en andra klassens
vetenskap", som man följaktligen icke har anledning
att vidare högakta.

6) Många studenter äro påfallande omogna ifråga
om vanlig allmänbildning (allmänbildning i egentlig
mening). Därför ha de också i allmänhet föga
förståelse för tekniskt-ekonomiskt-sociala sammanhang,
liksom de också mången gång sakna intresse härför.
De studenter, som före sitt inträde vid högskolan ha
åtnjutit en mera klassisk, humanistisk utbildning,
utgöra ofta ett undantag, vilket bevisar, att insikter i
allmänna kulturfrågor äro av största betydelse,
särskilt för den blivande administratören och ledaren,
och att enbart matematiska och naturvetenskapliga
förkunskaper innebära en viss fara. Härav kunna
vi draga den slutsatsen, att det bör läggas mera vikt
vid de allmänbildande läroämnena för alla blivande
ingenjörer, men i all synnerhet för driftingenjören.

Rationalisering av i går och i dag.

Av organisationsexperten ALEXANDER FRANS ULLMAN.

Det paradoxala läget under krisen 1932.

Arbetsgivare och anställda lida — överflöd på
varor — ett skriande behov — överflöd på pengar —
oerhörda förluster i materiella och kulturella
värden ... det är rationaliseringens paradoxer, sådana
som de framstodo år 1932.

Den tekniska rationaliseringen satte människan i
stånd att producera billigare och bättre varor i
större kvantiteter än någonsin förr. Den kunde
alltså ha varit ett fulländat verktyg till höjande av hela
mänsklighetens levnadsstandard. Men motsatsen’
inträffade: arbetslöshet, sänkta löner, sjunkande
varupriser, stigande ekonomiskt elände.

Då nu de anställda syntes bedragna på den ökade

66

produktionsförmågans välsignelse, skulle man kunna
tänka sig, att denna välsignelse skulle i så mycket
rikare måtto komma arbetsgivarna till del. Men
intet i den vägen inträffade. Slag i slag störtade
över hela världen företag av alla storlekar samman.
Krisen drabbade företagarna lika hårt som den
träffade arbetarnas och tjänstemännens skaror.

Under allt detta fanns det rikligt med varor för
handen, fastän två tredjedelar av maskinerna i
fabrikerna hade tystnat och utsattes för stillaståendets
förfall. Huru mycket mera varor skulle det inte lia
funnits, om dessa maskiner hade arbetat! Men det
kom inga order!

Mycket mera skördades på världens sädesfält, än

I 2 3 4 5 6 7 8

Termin

iiumi Föreläsning K^l Seminarieövning
ësë Övning ESä Laboration

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939i/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free