- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
68

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

rang träffa sin upphovsman och omintetgöra den
åsyftade räntabiliteten.

Dylika företeelser kunna göra sig gällande mellan
en avdelning i ett företag och dess övriga avdelningar
men också inom och mellan olika branscher eller
länder. I de senare fallen talar man falskeligen om
konjunkturorsaker. Rationaliseringen strävar dock
efter bestående resultat, som grunda sig på en
planläggande, förutseende och vidsynt ordning, icke efter
resultat för stunden. Denna rörelse står i medveten
motsats till kortsynta, egocentriska resultat, som
uppnås på bekostnad av omgivningen och till skada
för framtiden, och som åter och åter störta världen
i nya kriser.

Rationaliseringen och världens utveckling.

Av de ovan återgivna definitionerna framgår, att
rationaliseringen icke hänför sig endast till
näringslivet i mera inskränkt bemärkelse utan också till
folkhushållet i dess helhet, alltså även till politiken.

I grund och botten är nämligen utrikespolitiken,
om man befriar den från de nationella ideologierna,
ingenting annat än kampen om fördelningen av
jordens rikedomar, och inrikespolitiken, om vi även
befriar den från dess ideologier, kampen om
fördelningen av det egna landets rikedomar och
arbetsförtjänster.

Rationaliseringens uppbyggnad och utveckling är
förutbestämd att successivt minska dessa så
förlustbringande strider, vilka den dag som är obestridligen
upptaga en mycket stor del av människornas intresse
och uppmärksamhet, och att slutligen beröva dessa
strider deras sista innehåll.

"Samarbete och arbetsfördelning inom ramen för
världshushållningen" är icke längre någon utopisk
strävan, det är i dag mer än någonsin den verkliga
lösningen på dessa svårigheter, vilken vi komma allt
närmare, även om det, efter vad det synes, sker på
tidsödande omvägar.

Rationaliseringen är därför ett ordningsbegrepp av
allra första klass, som sträcker sitt inflytande ut över
ramen för det enskilda företaget och de enskilda
yrkesgrupperna till folkhushållningen och
världshushållningen.

Faran med den ensidiga, tekniska rationaliseringen.

Uppfattningen att rationaliseringens uppgift skulle
vara fylld med en gynnsam proportion mellan
arbetstimmar och produktion ledde till s. k.
"rationa-naliseringskriser", vilka mycket riktigt måste
betecknas som kriser till följd av ensidig rationalisering.
Med enbart teknisk rationalisering blir nämligen ett
företag i hög och riskabel grad avhängigt av
sysselsättningsgraden.

Detta kan visas genom följande exempel:1

Ett företags fasta kostnader (F) uppgå före
rationaliseringen till 257 kr. per arbetsdag och ökas genom
rationaliseringsåtgärder (ombyggnader, maskiner,
transportmedel) till 400 kr. per arbetsdag. Däremot
sjunka de rörliga kostnaderna (Ä) genom inbesparing
av arbetstimmar från kr. 2: 04 till kr. 0: 41 per styck
utfört arbete.

i Se Büchers "Gesetz der Massenproduktion".

Fasta kostnader Rörliga kostnader

Kr. 257 före rationaliseringen Kr. 2: 04

„ 400 efter d:o ,,0:41

per dag per styck

Uträkningen av de dagliga produktionskostnaderna
(jP) sker genom addition av F med R X det dagliga
stycketalet (St):

P=F + (RXSt)

Före rationaliseringen: P = 257 -f (2: 04 X St)
Efter d:o : P — 400 + (0: 41 X St)

För att därför rationaliseringsåtgärderna icke skola
förorsaka någon höjning av produktionskostnaderna,
måste

257 + (2: 04 X St) — 400 + (0: 41 X St)

St blir alltså =

400 — 257

143

2:04 — 0:41 1:63

■ 87:70.

Vid en tillverkning av 88 styck per arbetsdag
förhåller sig det rationaliserade företagets
produktionskostnader såsom det icke rationaliserades, om vi
hålla oss till ovanstående exempel. Sjunker
produktionen under det kritiska stycketalet, sparar det icke
rationaliserade företaget i produktionskostnader kr.
2:04 per enhet, som icke producerats, de
rationaliserade däremot endast kr. 0: 41. Däremot stiga vid
större produktion det rationaliserade företagets
styckekostnader endast med kr. 0: 41 mot kr. 2:04
för det icke rationaliserade. Härav följer:

Dagsproduktion
132 st.

Produktionskostnader

per styck 88 st. 132 st. 44 st.

Rationaliserat företag: Kr. 4: 96 Kr. 3: 44 Kr. 9: 50

Icke rational. „ „ 4:96 „ 3:98 „ 7:88

Skillnad P.

0

0:54

1:62

Vid en nedgång av produktionen till hälften av det
kritiska stycketalet bliva kostnaderna för det icke
rationaliserade företaget kr. 1: 62 per styck lägre än
för det rationaliserade, dvs. det senare arbetar 20 %
dyrare än det förra.

Vid 50 %-ig ökning av produktionen arbetar
däremot det tekniskt rationaliserade företaget 14 %
billigare.

Dessa förhållandetal stå i progressiv resp.
degressiv proportion till ökningen resp. minskningen av
produktionen.

Att i stor utsträckning tekniska
rationaliseringsåtgärder vidtogos i Tyskland, och att sedan
produktionsminskningar inträffade, vilka kullkastade alla
beräkningar beträffande amorteringen av de tekniska
anläggningarna skall visas med nedanstående siffror:

I. Tysklands utländska lån Milliarder rm

i september 1930: kortfristiga 11: —

långfristiga 9:— 20: —

II. Den tyska industriens produktion:

1928 1929 1930 1931

Kapitalvaror ..... 100 % 106 % 82 % 47 %

Konsumtionsvaror . 100 % 93 % 86 % 80 %

Genomsnitt ...... 100 % 101 % 84 % 59

68

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free