- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
69

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

III. Utnyttning av den tyska industriens
produktionskapacitet, januari 1932:

Kapitalvaror Konsumtionsvaror Totalt

27 % 41 % 33 %

Yi kunna iakttaga följderna av den ensidiga
rationaliseringen ur tre synpunkter, företagarens,
arbetarens och samhällets:

1) Av American Management Association utförda
undersökningar visa, att kostnaderna för de årliga
platsbytena inom den amerikanska industrien till
följd av rationaliseringsåtgärder (kostnader för att
sätta de nyanställda in i sitt arbete) kunna uppskattas
till 1 milliard dollar. Denna siffra avser goda tider,
då arbetaren snart finner nytt arbete.

Dessa kostnader skulle kunna betraktas som
produktiva, om man kunde lita på, att näringslivet
utvecklades i en stadigt stigande linje, vilket som
bekant icke är fallet.

2) Så snart affärsläget försämras, blir bilden genast
sorgligare. De enskilda företagens
rationaliseringsvinster överträffas vida av de kostnader, som
samhället får vidkännas för de arbetslösas underhåll, hur
detta än ordnas, och av dem som bli en följd av den
minskade konsumtionen.

3) I dåliga tider, då sysselsättningsgraden sjunker
under det "kritiska stycketalet", framstår den
ensidiga rationaliseringen som en förlustkälla även för
de enskilda företagen. Identifiera vi fördelen för de
enskilda företagen med fördelen för samhället, finna
vi, att ett vinstsaldo endast kan uppstå under en
högkonjunktur även vid långt driven, teknisk
rationalisering. Vid nedgående konjunkturer bliva
riskerna för det ensidigt rationaliserade företaget t. o. m.
avsevärt höjda.

De "varuskapande" och de "arbetsskapande"
företagens rationalisering.

Yi hava nu kommit till den avgörande punkt, från
vilken det är möjligt att få en djupare uppfattning
om rationaliseringens problem och draga slutsatser
rörande dess lösning.

Vi hava sett, att det helt och hållet hänger på
sysselsättningsgraden, om de varuskapande
företagens rationalisering skall kunna anses vara till
fördel eller ej. Förutsättningen för räntabiliteten av de
med den tekniska rationaliseringen förbundna
investeringarna, alltså räntabiliteten vid en bestående
höjning av de fasta kostnaderna, är att man kan
uppskatta den framtida sysselsättningsgraden och
tillförsäkra sig en sysselsättningsgrad, som ligger över
det kritiska stycketalet.

Någon annan lösning, som skulle kunna visa sig
godtagbar med uppgivande av den tekniska
rationaliseringen, är av konkurrensorsaker icke tänkbar.

Yi måste därför ägna vår uppmärksamhet åt de
"arbetsskapande" företagen. Att beteckna de
förvaltande myndigheterna på detta sätt innebär mera än
en klassifikation, det är en antydan om deras
speciella funktion inom näringslivet.

De handelsvetenskapliga institutionerna,
förvaltningarna vid de offentliga ämbetsverken och de
kommersiella och finansiella företagen samt slutligen vid
själva produktionsföretagen representera de element,
som komma penning- och varucirkulationen att
fungera friktionsfritt, vilket är själva förutsättningen

för, att det varuskapande arbetet, dvs. det
produktiva arbetet i egentlig mening, skall kunna äga rum.

Arbetsskapande inrättningar:
Handelsvetenskapliga De offentliga ämbets-

institutioner, verkens förvaltningar,

Kommersiella förvalt- Finansiella förvaltningar,

ningar,

Produktionsföretagens
förvaltningar.

De varuskapande företagens tekniska
rationalisering kan först då göra sig gällande i positiv riktning,
när den genomföres parallellt med de arbetsskapande
företagens organisatoriska rationalisering.

På den ensidiga, tekniska rationaliseringen måste
med nödvändighet morgondagens i första hand
organisatoriska, fullständiga rationalisering, man skulle
kanske kunna säga "fullrationalisering", följa.

Ordning och anpassning är det utmärkande för
varje organisation. Yissa nackdelar för den enskilde
motsvaras av fördelar för det allmänna, vilka även
komma individen till godo och därigenom i rikt mått
ersätta honom för hans relativt ringa prestation.

Obehaget med skatterna till det allmänna t. e.
motsvaras av behaget att få gå på stenlagda gator, njuta
av de offentliga parkerna och
trädgårdsanläggningarna osv.

Icke alltid äro fördelarna med sådana tributer så
uppenbara, i synnerhet icke inom näringslivet, som
tyvärr allt för ofta alltjämt betraktas som arenan par
préférence för ohämmade, primitivt egoistiska
instinkters fria spel.

Inom näringslivet avspeglar sig det motsatta
händelseförloppet: vissa fördelar för den enskilde stå i
motsats till nackdelar för det allmänna, vilka, då de
stråla tillbaka mot den enskilde, strängt straffa
honom för hans försummelser.

Lockelsen att genom en kortsynt affärspolitik göra
en tillfällig vinst uppväges av nackdelarna med de
ekonomiska kriserna, som tillintetgöra tallösa
existenser.

Amerikas förenta stater ha alltid motsvarat sitt
rykte att vara ett ytterligheternas land. Med rätt
eller orätt betrakta europeerna Amerika som den
individuella frihetens förlovade land, där man kan få
göra kraftigt bruk av sina armbågar, då det gäller
att knuffa sig fram. Faktum är att Amerika är
stamorten för rationaliseringen i dess etiska och mest
förandligade betydelse, och att man där frivilligt bringar
rationaliseringen en tribut i en grad, som fyller den
europeiske besökaren med beundran eller kanske
rättare sagt med förundran.

De senaste amerikanska världsutställningarna ha
föranlett ett stort antal namnkunniga europeiska
personligheter inom handeln och industrien att göra
studieresor dit.

Bland de talrika uttalanden, som gjorts från detta
håll, må det här vara tillåtet att hänvisa till
disponent N. Åhlunds redogörelse för dels de mest allmänt
förekommande organisationsformerna1 och dels för
1) treasurer och comptroller, 2) finanspolitik och
budget, 3) kostnadsberäkning, 4) statistik vid amerikan-

1 Se Affärsekonomi nr 8, 1939 "Några intryck av
amerikansk företagsorganisation".

69

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free