- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
71

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

tivt. Det fordras entusiastiska män, män med vilja
att nå ett tillfredsställande resultat. Maskiner
kunna ej tänka, men det kan människan, och hon
vill också göra det. Om endast de män, som arbeta
inom industrien, kunna få tillåtelse att skaffa- sig
eller få hjälp att skaffa sig en inblick i vanlig
industriell ekonomi i dess stora drag, komma de att tänka
skarpt och redigt.

Det är ej med lagens hjälp fortsatte talaren, som
man skapar arbetsfred, trivsel och lyckliga
förhållanden inom industrien, lika litet som lagstiftningen kan
vara en källa till kärlek och respekt i ett hem. Allt
detta kommer endast genom förståelse. Ökad,
ömsesidig respekt — det är det som åstadkommer
lyckliga förhållanden inom industrien och i hemmen.

I fortsättningen av sitt anförande nämnde talaren,
att vad han förut sagt, var citat från ett tal som han
hade hållit för många år sedan. Anledningen till
att han ansåg sig böra ånyo framföra sina gamla
tankar i ämnet var, att det i Amerika fanns en mängd
människor, som trodde att talet om samförstånd inom
industrien hade kommit upp först i samband med
skapandet av NRA, och därför att industriledarna
blivit skrämda av regeringens kontroll osv. Detta
vore emellertid ett fullständigt misstag, då många
stora företag hade ägnat dessa frågor sin
uppmärksamhet redan för tjugu år sedan. .

Själv hade talaren lagt fram sina synpunkter på
ämnet vid ett möte, som International Harvester Co:s
arbetare hade hållit i Chicago 1919. Det var ungefär
1 500 förmän och arbetare, som hade samlats. Deras
program gick ut på att bygga upp en grundval av
förtroende och fullständig förståelse och att som ett
resultat härav trygga samarbetet.

Talaren övergick därpå till att framlägga följande
principer, som hade formulerats inom hans eget
företag, ARMCO:

Vi anse, att de allra flesta av våra personliga,
politiska och industriella tvister bottna i missförstånd
eller rättare sagt i brist på förståelse.

Varken män eller nationer kunna mötas och
samarbeta, förrän förtroende har skapats på en
grundval av förståelse.

"Låt hemlighetsmakeriet försvinna ur industrien"
bör vara den moderna företagsledningens motto.
Planer böra utarbetas och allvarliga ansträngningar
göras för att grunddragen av ett företags ekonomi,
och då särskilt lönefrågan, skall kunna på ett klart
och enkelt sätt förklaras för de fackliga
organisationerna.

Varje företag har sin speciella uppgift och bör
ledas enligt sådana grundsatser och en sådan politik
som kan bringa bästa möjliga resultat.

Vi tro, att förtroende kommer att skapas, när
omsorgsfullt uttänkta riktlinjer för företagets
verksamhet definitivt angivas, så att varje man vet, vilken
ståndpunkt hans bolag intager till alla frågor av
grundläggande betydelse för organisationen.

Skapandet av förtroende tar sin början utanför
fabriksgrindarna i samhället. Hur i all rimlighets
namn kan industrien vänta sig att kunna vinna sina
anställdas förtroende, om den icke själv kämpar
för allt det inom samhället, som är ägnat att skapa
bättre hem, vidgade möjligheter att erhålla
uppfostran, med ett ord allt det som behövs för att få
till stånd ett sunt och lyckligt samhällsliv?

Förhållanden utanför fabriken.

På den tiden var det många som trodde, att
företagsledning endast bestod i att följa och behandla
de dagliga, interna problemen. Vid närmare
eftertanke måste man erkänna, att andan och moralen
inom företaget till stor del äro avhängiga av de
förhållanden, som råda utanför fabriken. Om en man
kommer till sitt arbete från ett lyckligt hem, där han
har tillräckligt att leva av, om han har haft förmånen
att ägna sig åt sin hobby och om han iiar haft
tillfälle att njuta av de möjligheter till rekreation som
samhället har att erbjuda, kommer han till sitt
arbete i en gladare sinnesstämning. Han känner att
livet är värt att leva, och han går till verket med
ett leende på läpparna i stället för att vara sur och
trumpen. "Jag vet, att det är så, för jag har själv
varit arbetare. Jag har också intresserat mig för
studiet av arbetarens psykologi, vad det är som
kommer honom att handla så eller så. Det är
naturligtvis många omständigheter, som inverka, men hans
hållning i stort sett bestämmes på det hela taget av
de förhållanden, som råda i det samhälle, där han
lever. Därför anser jag, att det endast är en god
affär att vidtaga sådana åtgärder, som bidraga till
att skapa ett lyckligt, hälsosamt samhällsliv. Jag
talar inte om filantropi och välfärdsinrättningar. Jag
tror inte, att det finns något rum för
välfärdsinrättningar inom industrien. Vi ha aldrig använt det
ordet i några offentliga uttalanden, som vår ledning
har gjort, ty vi ha aldrig gjort något för de anställda,
som vi ej ha kunnat betrakta som en god affär. Vi
ha alltid hållit före, att allt det som bidrager till att
skapa industriellt samförstånd är en god affär."

Av synnerligen stor vikt är enligt talarens mening,
att man klargör för arbetarna förhållandet mellan
löner och produktion. Människorna äro i grunden
rättänkande, och den stora mängden av arbetare
önskar att handla rätt och reagerar snabbt för en
rättvis behandling. Det tillkommer därför industriens
ledare att tänka ut planer för att vinna arbetarnas
förtroende. Dessa ledare måste ha erfarenhet nog för
att kunna på ett klart och enkelt sätt diskutera
affärslivets problem i fråga om finanser, tillverkning och
försäljning. Nu kanske någon säger, att det är lätt
att prata, men hur skall man kunna omsätta detta i
praktiken?

Det skulle vara löjligt att försöka framlägga en
plan, som passar alla organisationer, men det är ej
formen utan principen, som är det betydelsefulla.

Varje plan som åstadkommer den rätta kontakten
mellan dem som leda företaget och dem som icke ha
administrativa uppgifter är tillfredsställande, så snart
som den är buren av en uppriktig önskan att
samarbeta på grundval av sant kristna principer.

"I avsikt att åstadkomma denna kontakt, detta
samarbete och denna förståelse antogo vi vad vi
kallade vår rådgivande koinmittéplan. Det är nu
35 år sedan vi satte den i verket. Jag var chef för
verkstaden, som då hade mindre än 500 män. Jag
fann så småningom, att saker togos upp inför mig
som klagomål, vilka skulle ha klarats upp utan att
någonsin ha kommit så långt som till att bli
klagomål. Det kom mig att tro, att jag inte skötte min
uppgift på det rätta sättet. Jag kunde inte få folket
att fatta mina synpunkter, därför att jag inte kunde

71

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free