Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
inse varför de inte kunde förstå en del av de
mycket enkla angelägenheter, som de kommo till mig och
klagade över."
Efter att ha tänkt över saken i sex månader
föreslog talaren arbetarna, att de skulle komma
tillsammans, så att han skulle kunna få tala med dem,
eftersom det tycktes vara många saker, som de hade på
hjärtat, som han inte kunde förstå. Han ansåg
därför, att det var nödvändigt, att de ordnade säj ätt
de kunde träffas regelbundet och diskutera sina
ömsesidiga problem och hindra uppkomsten av klagomål.
Som en följd av detta förslag fingo arbetarna
utse 11 representanter, som sammanträffade med
talaren varje lördag och vid en enkel middag
diskuterade olika frågor och problem. Talaren försökte att
under dessa sammankomster sätta arbetarna in i olika
administrativa frågor och särskilt visa dem, hur
intimt deras egen välfärd var förknippad med bolagets
framgång. Han lät dem även förstå, att det var
nödvändigt att framställa varor som i kvalitativt
avseende voro minst jämställda med konkurrenternas,
och att det också gällde att få fram dessa varor till
konkurrenskraftiga priser.
Efter ett par månader ansågo arbetarna, att man
kunde nöja sig med att träffas en gång i månaden.
Med undantag för ett par av sommarmånaderna ha
alltsedan dess representanter för varje avdelning av
de olika verken träffats. Yid dessa månatliga
sammanträden lämnar ledningen på det mest
öppenhjärtiga sätt arbetarna upplysningar om bolagets
allmänna planer, dess finansiella ställning, det
allmänna affärsläget och det egna bolagets omedelbara
utsikter. Arbetarna få också besked om förhållandena
på järn- och stålmarknaden, hur bolaget ligger till
i förhållande till den övriga industrien, och allt som
kan vara av intresse för dem, "och när jag säger
intresserade", utbrister talaren, "så menar jag att de
äro fullt ut lika intresserade av firmans olika
problem som styrelsemedlemmarna själva". Som en följd
av denna kontakt skapas förtroende, och när det väl
finns förtroende, blir resultatet samarbete.
Det talades även om tillverkningskostnaderna, och
det väckte arbetarnas intresse, och när de kommo till
sammanträdena var deras första fråga: "Hur går
affärerna?" Tack vare detta samarbete mellan
personalen och ledningen var det möjligt att genomföra
ett vidlyftigt utvecklingsarbete ifråga om två av
firmans specialprodukter. Arbetarna förstodo
fullkomligt de problem, det var fråga om och kommo med
många värdefulla uppslag. När de nya produkterna
slutligen placerades på marknaden, möttes de av en
framgång, som enligt talarens mening arbetarna hade
förtjänsten av i lika hög grad som ledningen eller
den vetenskapliga expertisen.
Talaren avslutade denna del av sitt anförande med
att framhålla, att man måste vara beredd att ge sig
tid och lägga ner det erforderliga arbetet för att få
arbetarna att förstå ledningens problem och de
ekonomiska frågorna i stora drag. Om icke ledningen
gör vad på den ankommer i det avseendet, få dess
representanter icke heller beklaga sig, om deras
arbetare lyssna till falska profeter. Man kan inte
hoppas på att vinna de anställdas förtroende, om man
inte kan bevisa, att ledningen tar på sig ansvaret för,
att de bli rättvist behandlade.
Teknologien och arbetstillgången.
En stor mängd människor hysa den felaktiga
åsikten, att det är den tekniska utvecklingen som har
kommit arbetslösheten att växa så som den har gjort.
Vi veta, att det icke är fallet. Det är emellertid,
sade talaren, enligt min mening industriens skyldighet
att upplysa allmänheten om rätta förhållandet och i
synnerhet den del av allmänheten som representeras
av de industrianställda. För att så göra lämnade
talaren en del intressanta uppgifter. För
stålindustrien i gemen var 1929 det bästa år, som
någonsin förekommit, men 1937 sålde Armco 2 mill. ton
mera stålplåt än 1929 och hade flera arbetare
anställda.
År 1923 var genomsnittspriset för all bolagets
stålplåt $ 100: 15 per ton. Minimilönen var då 33 cent.
År 1929 var motsvarande genomsnittspris $ 73:87.
Sedan 1923 hade minimilönen stigit till 37 cent och
gick under senare delen av 1929 upp till 45 cent.
För 1937 var genomsnittspriset för bolagets
produkter $ 66: 69, och under 1933 hade det t. o. m. sjunkit
så lågt som till $ 46: —, och minimilönen för
grovarbetare har nu stigit till 621/2 cent per timme.
Bland nyare tekniska framsteg kan nämnas
bolagets kontinuerliga valsningsmetod, som man
började tillämpa i slutet av 1923.
Vad beträffar lönestatistiken så finns det ej någon
sådan för längre tid tillbaka än 1929, men då var
medelförtjänsten för bolagets samtliga arbetare
$ 1 601, och 1937 hade denna siffra vuxit till $ 1 937,
varför man kan räkna med en reallön på i genomsnitt
$ 2 000.
Priset på varan liar med andra ord sjunkit från
$ 100: 15 till $ 66:— år 1937 samtidigt som
arbetarnas medelförtjänst har stigit från $ 1 601 till $ 2 000
år 1937 och dessutom har antalet anställda vuxit
högst avsevärt. Förklaringen till denna lyckliga
utveckling ligger däri att det reducerade priset har
ökat efterfrågan på bolagets produkter.
"Nyhetsbrev."
I anslutning till ovanstående skildring av det
program för industriellt samförstånd, som utarbetats vid
American Rolling Mill Co., kanske det kan vara
lämpligt att tala något om de "nyhetsbrev" (news letters)
som nämnda bolags ledning varje vecka tillställer
sina arbetare.
Dessa brev medfölja i avlöningskuverten och
innehålla korta meddelanden om förhållanden, som kunna
inverka på arbetsutsikterna. Man tillgrep denna
metod, därför att det så småningom visade sig, att de
upplysningar, som lämnades på förut omtalat sätt
till representanter för arbetarna, icke fingo
tillräckligt stor spridning. Idén med "nyhetsbreven" är
alldeles färsk, och det första brevet utsändes vid
bolagets Butler-verk den 6 april i år. Enligt
författaren till den uppsats i "Factory", varur denna
redogörelse har hämtats, är det förvånansvärt, vilket
intresse nyhetsbreven ha väckt, och hur många av
dem som tagas hem för att även familjen skall få
taga del av nyheterna.
Enligt de erfarenheter, som man har gjort vid
Armco, äro dessa nyhetsbrev både praktiska och
effektiva, och kostnaden för dem lär vara mycket
obetydlig. Sw.
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
