- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Kemi /
1

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

KEMI

HÄFTE 1

redaktör: FRITHIOF H. STENHAGEN

utgiven av svenska teknologföreningen

14 JAN. 1939

INNEHÅLL: Elektriska ugnar för kemisk industri, av docent Gösta Ängel. — Synpunkter på en ofta
använd korrosionsprovningsmetod, av tekn. dr Sven Brennert.

Elektriska ugnar för kemisk industri.

Av docent GÖSTA ÄNGEL.1

Inom den kemiska industrien användas elektriska
. ugnar för en mångfald ändamål sedan långt tillbaka.
Det förhåller sig faktiskt säj S/t t det är inom denna
industri, som urtyperna till samtliga slag av
elektriska ugnar med undantag av induktions- och
motståndsugnarna utvecklats.

På den fastställda tiden av ca 15 minuter kan det
naturligtvis icke bliva fråga om att i detalj ingå på
några ugnskonstruktioner eller kemiska förlopp vid
elektrotermiska processer utan kommer i det följande
endast att lämnas en allmänt orienterande översikt
över de viktigaste slagen av elektriska ugnar, som
användas inom den kemiska industrien.

Den viktigaste gruppen av hithörande ugnar
utgöras av reduktions- och smältugnarna, baserade på
användning av. beskickningsmassan som
motstånds-material. Av dessa ha ferrolegeringsugnarna den
största betydelsen. Fig. 1 visar en ferrokromugn för
1 300 kVA, utförd av Siemens för ett järnverk i
Tscheljubinsk i Ryssland. I detta fall är ugnen
tippbar och försedd med särskilda tapphål för
legeringen och för slaggen. I de fall legeringarna, såsom
ferrowolfram och ferromolybden, ha så hög
smältpunkt, att en tappning erbjuder svårigheter eller är
omöjlig, drivas ugnarna intermittent. Efter slutad
reduktion får ugnen svalna, väggarna nedrivas och
legeringen uttages såsom ett fast block.

Av samma typ som ferrolegeringsugnarna äro
karbidugnarna, som användas för framställning av
kalciumkarbid genom reduktion av kalk med kol.
De byggas numera alltid för kontinuerlig drift, dvs.
för tappning av karbiden i smält form, och för
effekter på upp till 30 000 kW. Då det är fråga om större
effekter utföras såväl legerings- som karbidugnarna
för trefas-ström, varvid man föredrar att göra
ugnarna cylindriska med de tre elektroderna placerade i
spetsarna av en liksidig triangel. Härigenom
erhålles en i det närmaste lika belastning på alla
elektroderna. Söderbergs-elektroder, som tillverkas vid
ugnen och brännas genom ugnsvärmet, användas i
stor utsträckning. Fig. 2 visar nedre delen av en
karbidugn för 3 000 kVA och fig. 3 övre delen av
en karbidugn för 10 000 kVA. Den sistnämnda är
utförd för trefas-ström och Söderbergs-elektroder. På
bilden synas jalusier av järnkedjor, avsedda som
skydd mot värmestrålningen.

i Föredrag vid Elvärmedagen i Stockh. d. 21 o. 22 okt. 1938.

Det torde vara av intresse att nämna, att karbiden,
som sedan länge har en betydande användning för
framställning av kalkkväve och för svetsnings- och
belysningsändamål, på senare tid har fått ett nytt
användningsområde, nämligen som utgångsmaterial
för syntetisk framställning av ett flertal
organiskkemiska produkter. Någon större avsättning av
karbid för sistnämnda ändamål inom landet torde dock
endast kunna påräknas, om en organisk-kemisk
storindustri i framtiden kommer till stånd här.

Fig. 4 visar en ugn för elektro-smältcement. Detta
cement skiljer sig från det vanliga genom en högre
halt av A120.j och en lägre halt av CaO och Si02 samt
av att produkten är smält i stället för sintrad.
Smält-cementet har flera fördelaktiga egenskaper. Man
uppnår på mycket kort tid en hög hållfasthet.
Gjutning kan ske vid temperaturer långt under 0° på
grund av det höga reaktionsvärmet. Den erhållna
betongen är mera korrosionsbeständig, exempelvis
mot saltvatten, än vanlig betong. Någon tillverkning
av smältcement bedrives egendomligt nog icke i
Sverige. Detta kan möjligen bero på, att kraften
är relativt dyr i de trakter, där de viktigaste kalk-

ss

-/Ä.V//Y/

Fig. 1. Ferrokromugn, 1 300 kVA, 3-fas. a = drosselspole,
b = transformator, c = spel, i — tapphål för slaggen, k =
tapphål för legeringen, Z = tippningsanordning, m =
elektrofilter-anläggning, n = rökhuv, o = reservugn.

1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939k/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free