Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
Fig. 3. Modifikation av
anordningen enl. fig. 1.
Fig. i. Dubbel regulator för
blandning i bestämt
förhållande av två strömmande
vätskor.
nom att strypningen minskas inströmmar mera vätska
tills att jämvikt åter ernås. Konstant vikt hos
behållaren fordrar konstant höjd hos vätskepelaren i
denna, som emellertid på grund av utloppsöppningen
nu motsvarar en annan utströmningsmängd per
tidsenhet. I stället för genom ändring av utloppet vid
bibehållen motvikt kan även inställning och reglering
ske genom omställning av motvikten på vågarmen
vid oförändrad utloppsstorlek. I förra fallet (fig. 2)
består utloppet av ett spjäll, vars inställning sker
medelst visare över en skala, som direkt utvisar den
momentana regleringsmängden. I senare fallet (fig. 3)
har man ett utloppskärl av glas med oföränderligt
utlopp och den för reglering avsedda mängden kan
avläsas på en å glasbehållaren etsad skala.
Den från regulatorn rinnande vätskan uppfångas
i en tratt och befordras vidare genom en därtill
ansluten ledning, t. e. till ett lägre liggande kärl.
Denna ledning måste vara tillräckligt dimensionerad
för att alltid kunna upptaga den avrinnande
vätskemängden. Naturligtvis kan vätskan också rinna
direkt ut i t. e. ett blandningskärl.
Apparaten reglerar intill 2 % av förhandenvarande
genomströmningsmängd. Överreglering eller pendling
förekommer ej. Eftersom den reglerade
mängden endast beror av vikten hos
behållarens innehåll, så kunna även vätskor
innehållande sediment, såsom kalkmjölk,
sandförande vatten o. d., regleras.
Stryp-anordningen är oberoende av mindre
föroreningar t. e. saltavlagringar, och öppnar
sig alltid automatiskt i erforderlig grad.
För strypningen kan särskilt vid mindre
regleringsmängder i stället för en klaff
användas en gummiventil liknande en
strypkran.
Minsta regleringsmängd är ca 5 1/h,
största 130 m3/h och mera. Förhållandet
mellan minsta och största dosering är
som regel 1 :5. Tryckområdet för
regulatorn ligger mellan 0,5 och 10 m v. p.
Alltefter arten av den för reglering
avsedda vätskan utföres apparaten i olika
material, t. e. järn, mässing, brons, alu-
minium, specialstål, glas och eventuellt för vissa
delar hårdbly, gummerade eller emaljerade delar.
För att åstadkomma blandning av vätskor i ett
bestämt förhållande kan man kombinera flera
regulatorer. Dylika utföras i standardtyper under namnet
"Dubbel-rotastater". En dylik apparat visas i fig. 4.
I detta fall skall till en ur ledningen A med
varierande hastighet strömmande vätska sättas en annan
vätska från ledningen B i ett konstant
blandnings-förhållande. Ökad strömning i A ökar fyllningen i
kärlet a som härigenom ökar i vikt. Då kärlet a
utgör motvikt för regulatorkärlet b, så stiger detta
och öppnar tillförselventilen (strypventilen) i
ledningen B så mycket, att jämvikt åter inträder mellan
kärlen a och b. Då bägge kärlen äro geometriskt lika,
så bli fyllningshöj d och därmed även
utströmnings-mängderna alltid proportionella vid jämvikt.
Genom ändring av utströmningsöppningarnas storlek
enligt skalorna kan den procentuella tillsatsmängden
på ett enkelt och kontrollerbart sätt ändras.
F. H. S.
Avskiljande av svavelväte ur
blandningar med kolväten.
"Facit" i Teknisk tidskrift av den 25 juni 1938
innehöll en kort notis beträffande absorption av svavelväte
ur gaser. Den därvid omnämnda tyska metoden med
användning av "Alkazid"-lut har beskrivits i
VDI-Zeit-schrift för den 16 april 1938.
Av de fyra i Förenta staterna mest använda
metoderna torde den s. k. "Shell Phosphate"-processen vara
den mest lovande. Då den är relativt ny och föga känd
utanför Amerika, torde en kort beskrivning vara
berättigad. Samtliga metoder äro refererade i "Chemical
& Metallurgical Engineering" för augusti 1938.
Inledningsvis bör nämnas, att huvudsakliga
anledningen till svavelvätets avskiljande ur gaser och vätskor
är dess förekomst som förorening, varvid bl. a. även dess
korrosiva egenskaper spela en roll. Omvandlingen till
svavelsyra är oftast av sekundär betydelse. Följande
referat av Shell Phosphate-processen är baserat på ett
föredrag av T. W. Rosebaugh, Shell Development Co.,
vid American Petroleum Institutes möte den 25 maj.
/ Anordning för avskiljande av svavelväte ur stadsgas.
Fig. 1. 1. Absorptionstorn. 2. Panna. 3. Förvärmare och kylare. 4. Kon-
densatackumulator. 5. Kondensatpump. 6. Fosfatpump.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
