- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Kemi /
49

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

KEMI

REDAKTÖR: FRITHIOF H. STENHAGEN

HÄFTE 7 utgiven av svenska teknologföreningen 8 JULI 1939

INNEHÅLL: Upphettning och torrdestillation vid vanligt tryck av ved, vitmossetorv, bränntorv m. m.
och med olika tillsatser, av Hilding Bergström och K. G. Trobeck. — Undersökningar rörande riskerna
för fosgenbildning ur klorerade kolväten, av fil. dr J. Tandberg. — Litteratur.

Upphettning och torrdestillation vid vanligt tryck av
ved, vitmossetorv, bränntorv m. m. och m ed

olika tillsatser.

Av HILDING BERGSTRÖM och K. G. TROBECK.

Kolningslaboratoriet har sedan 1930 utfört försök
över upphettning och torrdestillation av ved,
vitmossetorv m. m., som förbehandlats med olika ämnen.
Avsikten med dessa försök har närmast varit att
utreda förhållandena vid framställning av flytande
bränsle ur inhemskt råmaterial (litteratur på
hithörande område är angiven i slutet av uppsatsen.

Undersökningarna hava i huvudsak varit inriktade
på veds och torvs torrdestillation efter tillsats av
NaOH och NaOH + Ca(0H)2.

Bestämningar ha utförts för att utröna
reaktionsförloppet vid upphettningen före den egentliga
torrdestillationen, vilka produkter som bildas vid
torrdestillationen samt mängden av dessa för olika
tillsatser av NaOH och NaOH + Ca(0H)2.

Undersökningar av den rest, som erhålles vid
upphettning intill 340° av boksågspån + NaOH och
boksågspån + NaOH + Ca(OH)2.

Försöken utfördes med den i fig. 1 angivna
apparaten. Blandningen, boksågspån -f- tillsatser,
upphettades i järnröret A (1= 150 mm, Cp = 25 mm) i
oljebadet B. Vatten indroppades från C och förångades
vid D. Ångan gick genom röret E och passerade
sedan genom materialet i A. De flyktiga ämnena, som
bortgingo genom röret F hava ej underkastats någon
undersökning.

Upphettning med NaOH.

Vid samtliga försök var utgångsmaterialet 10 g
boksågspån (torrt) + 20 ml NaOH-lösning med 10 g
NaOH. Spån -†- lutlösning blandades noga före
upphettningen. En serie försök utfördes vid olika
temperaturer under 2 tim. och en serie vid samma
temperaturer, men under 5 tim.

Efter avslutad upphettning utskrapades proven ur
uppslutningskärlet, finpulveriserades och vägdes. I
resten bestämdes H2C204, C02, fri NaOH och flyktiga
syror på följande sätt.

Oxalsyra. Ungefär 1 g av provet invägdes och
löstes i H20. Lösningen surgjordes starkt med
ättiksyra och kokades. Härefter frånfiltrerades det olösta,

som endast vägde några mg. I lösningen fälldes
oxalsyran i värme med CaCl2. Mängden oxalsyra
bestämdes genom titrering med KMn04.

Kolsyra bestämdes i kolsyrebestämningsapparat
enligt Geissler på ungefär 1 g prov.

Fritt natriumhydrat bestämdes enl. Sörensen och
Andersson. Z. f. Analyt. Ch. 45 sid. 220, 1906.

Flyktiga syror. Ca 5 g av provet försattes med 100
ml vatten och 3,5 ml koncentrerad svavelsyra. Av
blandningen överdestillerades 50 ml, i vilka flyktiga
syror bestämdes genom titrering med Ba(0H)2.
Därefter tillsattes 50 ml H,0 till destillationsresten, 50 ml
avdestillerades ånyo, i vilka flyktiga syror bestämdes.
Destillationerna upprepades på detta sätt tills
praktiskt taget de flyktiga syrorna överdestillerat. Vid
en del försök bestämdes utom totala mängden
flyktiga syror som HAc även mängden myrsyra, ättiksyra,
propionsyra och
smörsyra på sätt, som finnes
angivet i Ind. Eng.
Chem. 1936, sid. 271.
Myrsyran bestämdes
därvid enl. en i Ind. Eng.
Chem. Anal. Ed. sid. 44,
1936 angiven metod.

Vid omkring 180°
sker värmeutveckling i
den upphettade
massan, vars temperatur
då kunde stiga 100°
över oljebadets
temperatur, då vattenånga
ej leddes genom
massan. Vid samtliga här
angivna försök
genomleddes så stor mängd
vattenånga att
temperaturen steg tämligen
likformigt till den
temperatur, vid vilken resp.
försök slutfördes.

Resterna efter de olika Fig. 1. Försöksanordning.

49

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939k/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free