Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
kemikalier (14 %) samt konstsilke (10 %). Av betydelse
är vidare importen av läkemedel (16 %), kautschukvaror
(11 %) och garvämnesextrakter (6,3 %). Trots ett
omfattande jordbruk är användningen och följaktligen
också importen av kemiska gödningsämnen ännu obetydlig.
Även Rumänien står inför ett nytt väldigt uppsving i
sin tunga industri, i vilken som bekant tyskt, engelskt
och franskt kapital börjar bli alltmer intresserat.
Förutom ifråga om petroleum- och textilindustrien har man
stora planer särskilt för den rumänska
träbearbetnings-industrien. Det är icke uteslutet, att Rumänien redan
inom närmaste tiden kommer att spela en betydande roll
Icke blott på pappers- och cellulosamarknaden utan även
vid tillverkningen av syntetisk fiber (konstsilke och
cellulosaull).
I Bulgarien är den kemiska industrien minst
utvecklad. I nära anslutning till jordbruket
bedrives framställning av rosenolja, som spelar en viss roll
på världsmarknaden. De övriga grenarna av kemisk
produktion äro utan betydelse, ehuru försök göras att
grunda en industri för tunga kemikalier, särskilt
svavelsyra, kaustikt natron och kalciumkarbid. Importen av
kemiska produkter, som under de senare åren med ett
värde av 11 à 12 mill. Rmk hållit sig inom trängre
gränser, omfattar i huvudsak tunga kemikalier, som
användas i bergsbruk samt i textil- och pappersindustrien, och
vilka utgöra ca 30 ,% av den totala kemikalieinförseln.
Av betydelse äro vidare tjärfärgämnen och läkemedel, av
vilka de förstnämnda utgöra 20 % och de senare 18 %
av kemikalieimporten. På mineralfärger,
garvämne-extrakter och kautschukvaror komma vardera 6 à 7’ ’%•
Trots landets typiska jordbrukskaraktär förekommer i
Bulgarien nästan icke någon inhemsk tillverkning av
kemiska gödningsämnen och ej heller någon nämnvärd
införsel därav. Genom intensivering och höjande av
jordbruket kunna inom kort tid uppstå betydligt ökade
avsättningsmöjligheter för ett antal kemiska produkter.
Särskilt alla slags utrotningsmedel för skadedjur, vilka
medel till allra senaste tiden voro nästan okända i
Bulgarien, men för vilka nu kraftig propaganda bedrives
från regeringshåll, kunna räkna på god avsättning i
Bulgarien. Vidare har man för avsikt att utvidga
förhandenvarande industrier (textil-, kvarn-, socker-, läder- och
garvämnesindustrierna) samt även nyskapa en
malmbearbetnings. och elektrisk industri.
I Greklands produktion av kemikalier spelar framför
allt gödningsämnesindustrien en roll. Andra grenar
äro mindre utvecklade, varför större delen av behovet
måste täckas genom införsel. I förgrunden stå härvid
tunga kemikalier och läkemedel, vilka under senaste året
utgjorde var sin fjärdedel av kemikalieimporten.
Gödningsämnen med 13 %, kautschukvaror med 11 % samt
mineralfärger, fotokemiska produkter samt
garvämnesextrakter med vardera 5 % äro andra viktiga
importvaror. Även i Grekland kan man med säkerhet räkna med
ett stigande behov, då befolkningens levnadsstandard
som följd av de goda industrikonjunkturerna stiger i
hastigt tempo. Konsumtionen inom lantbruket, vars
metoder av allt att döma förbättras och intensiveras,
och i industrien, vars utbyggnad på de mest olika
områden gör ständiga framsteg, blir allt större. Framför allt
är det näringsmedel, textil-, metall-, maskin-,
byggnadsläder- och pappersindustrierna som ständigt växa.
Den kemiska industrien i Turkiet står ännu i sin
första början. Som följd av den allmänna
industrialise-ringstendensen ha emellertid en del kemiska
anläggningar uppförts och äldre sådana ha utvidgats. Här kan
nämnas en planerad anläggning för hydrering av
brunkol. Vidare planeras t. e. framställning av svavelsyra,
ammoniak och kvävegödningsmedel. ’Såsom hittills
kommer även i framtiden behovet av kemiska produkter att
till allra största delen täckas genom import från
utlandet, och detta behov kommer ständigt att växa,
allteftersom landets industrialisering enligt den nya turkiska
fyraårsplanen skrider framåt. Redan under de senaste
åren har införseln av kemikalier stigit i hög grad. Mer
är en femtedel av denna import kom 1937 på tunga
kemikalier samt 17 % på läkemedel och samma procentsats
på kautschukvaror. Av betydelse äro vidare
tjärfärgämnen med ca 19 % samt kemiska gödningsämnen och
mineralfärger med vardera ca 5 %.
Även i Turkiet planeras väldiga industriella
anläggningar, vilka äro angivna i senaste turkiska
fyraårsplanen. I denna plan avses i första hand exploatering av
mineralfyndigheter, framför allt koppar- och
krommalm-lagren i östanatolien, silver- och blyfyndigheterna vid
Bulgardagh samt kollagren i Svartahavsområdet och vid
Kutahya. Brunkollagren vid sistnämnda stad äro
avsedda att efter hydrering delvis täcka landets behov av
bensin; man kan förvänta, att ett betydande
industricentrum snart skall uppstå i detta område. Vidare
planeras uppförandet av en motor- och en aluminiumfabrik,
utbyggnad av dock- och varvsanläggningar i Gyllene
Hornet och vid Bosporen, anläggandet av en fabrik för
lantbruksmaskiner i Ankara, en köttkonservfabrik i
Trebi-zond, ytterligare sockerfabriker i Väst- och östanatolien
samt anläggning av ett bomullsspinneri vid Igdir under
utnyttjande av de i östanatolien med framgång
verkställda bomullsodlingsförsöken, vilken fabrik skall
erhålla en kapacitet av nästan samma omfång som den
hittillsvarande produktionen i Adana-området. En
särskild del i fyraårsplanen är ägnad åt förbättring av
kommunikationsväsendet (järnvägs- och landsvägsbyggen
och storstilad ökning av handelsflottan) samt skapandet
av en maskinindustri för arméns och
kommunikationsväsendets behov.
Kännetecknande för hela Balkan är det oerhörda
uppsvinget i byggnadsverksamheten. Industribyggnader
och bostadshus skjuta bokstavligen i alla balkanländer
som svampar ur jorden. För kemiska byggnadsmaterial
av alla slag råder sålunda i alla balkanländer en särskild
högkonjunktur, som det gäller att utnyttja. Som följd
av balkanstaternas industriella förhållanden komma
dessutom tunga kemikalier (mineralsyror och deras
salter, alkaliprodukter) samt färgämnen att starkt
efterfrågas.
H. Reitzer.
Notiser
Hållfastheten hos smala glas- och kvartsfibrer.
Normalt är glasets och kvartsens brotthållfasthet låg.
Man har emellertid funnit, att hållfastheten ökar, då
godstjockleken minskar. För glas har man sålunda
funnit följande ungefärliga samband mellan diameter
och draghållfasthet för smala fibrer:
B = 14 +
982 2 720
+ , i dar
d + 0,5 (d + 0,5)2’
B = brotthållfasthet i kg/mnft
d = diameter i fi.
För kvartsfibrer är motsvarande samband:
*=14+ 34450
+ 0,5 (d + 0,5)2
Man har lyckats uppnå hållfastheter hos glasfibrer
av 600 kg/mm2 (d = 2,5 p) och hos kvartsfibrer av ända
upp till 2 460 kg/mm2 (d = 2,8 ^). Som jämförelse bör
erinras om att man för mjukt järn normalt räknar med
en hållfasthet av 35 kg/mm2.
Anledningen till detta egendomliga förhållande
antages vara, att hållfastheten hos glas respektive kvarts
egentligen är mycket hög, men att den nedsattes av
inhomogeniteter i massan, som orsaka
spänningskoncentrationer i sin närmaste omgivning. Då massan
drages ut i fina trådar, blir fördelningen av
inhomogenite-terna gynnsammare, och hållfastheten stiger. (Ind.
Eng. Chem. 31, 290, 1939.) Brt.
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
