Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
På grund av att dessa fibermaterial förutom långa
fibrer innehålla även mindre, tunnväggiga celler
har defibratormetoden visat sig vara mycket lämplig,
då även vid dessa råmaterial en rätt fri massa vid
behov kan framställas.
För en del isoleringsändamål ha vegetabiliska
fibermassor i lös vikt kommit till användning, t. e. vid
tillverkning av kylskåp. Denna massa har tidigare
framställts genom halvkemisk kokning och
målning av ved samt torkning och uppluckring av
den färdiga fibermassan. I defibratorn erfordras ej
denna kemiska behandling. I stället för att, som i
vanliga fall, defibratormassan i cyklonen blandas med
vatten blåses massan ut i ett rum i den form den
kommer från defibratorn. På grund av den låga
fuktighetshalten, 55—60 %, och den höga temperaturen kan
massan lätt torkas i det uppluckrade tillstånd den
befinner sig i efter utblåsningen.
Denna fiber användes även för isoleringsfilt, där
den torkade fibern filtas tillsammans och på båda
sidor förses med ett kreperat asfaltpapper.
I U. S. A. gjordes i början av förra året några
försök med inblandning av defibratormassa i gråpapp,
som skulle användas för tillverkning av
golvbeläggning och takpapp. Det visade sig, att lumptillsatsen
kunde minskas avsevärt och tillsatsen av billigt
avfallspapper kunde ökas, utan att filtens förmåga att
absorbera asfalt minskades. Då detta betydde
avsevärda besparingar, har ett stort antal defibratorer nu
placerats inom denna industri.
Defibratorn har ävenledes kommit till användning
för defibrering av linhalm, ett råmaterial, som
förekommer i stor utsträckning i Amerika och Argentina,
där de kvantiteter, som årligen brännas, kunna
beräknas till milliontals ton. Halmen är en
avfallsprodukt vid odlandet av linoljefrö och innehåller icke
lika bra linnefibrer som de arter, som odlas här i
Europa för textiländamål. Fibermassan kan dock
användas inom papperstekniken, men då tidigare
använda utvinningsmetoder ej visat sig lämpliga eller
för dyra, har denna linhalm endast i begränsad
utsträckning kommit till industriell användning.
Försök att modifiera defibratormetoden för dess
användning inom pappersindustrien ha pågått en längre
tid. Det antogs i början, att den genom
defibratormetoden frilagda fibern skulle vidare kunna
behandlas med kemiska uppslutningsmedel för att avlägsna
ligninet från fibrernas cellulosaskelett. Det antogs,
som man skulle kunna tycka på goda grunder, vara
naturligt, att en ensam fiber lättare kemiskt skulle
kunna angripas än en flisbit, som innehåller
milliontals fibrer.
De vanliga metoderna såsom sulfit- och
sulfatmetoderna, som huvudsakligen användas för uppslutning
av ved för framställning av cellulosa ha ej visat sig
lämpliga. Det har likväl konstaterats, att vid
användning av en modifikation av Cross & Bevans metod för
bestämning av cellulosa i ved en fibermassa med hög
styrka kan framställas. Avslitningslängder upp till
10 000 meter och utbyten av upp till 60 % ha
uppnåtts. Det framgår således av dessa experiment, att
den upphettning och mekaniska behandling, som
vedfibrerna utsättas för vid defibratormetoden, ej
inverkar menligt på cellulosaskelettets styrka.
Inom ett annat område synes defibratormetoden ha
goda utvecklingsmöjligheter, nämligen vid framställ-
Fig. 17. Diagram utvisande antalet defibratorer uppdelade
på resp. leveransår.
roN massa peeÄc,
300.000 —-
200000.
loo.ooo.
1934 1935 1336 1957 (93s 1939 &4o.
Fig. 18. Diagram utvisande sammanlagda årskapaciteten hos
hittills beställda och levererade defibratorer.
ning av halmkartong. De laboratoriearbeten, som
utförts för att anpassa metoden för detta ändamål, ha
nyligen krönts med framgång, och planer för
utnyttjandet av defibratormetoden inom
halmkartongindu-strien äro för närvarande under utarbetande.
Såsom framgår av utvecklingsdiagrammet, fig. 17
och 18, har ännu ej någon längre tid förflutit, sedan
de första försöken kunde omsättas i industriell skala,
och det är sannolikt att de nu pågående
undersökningsarbetena skola komma att bereda nya
användningsområden för defibratormetoden.
Notiser
Rumäniens kemiska Industri. Den kemiska
industrien i Rumänien som har en årlig produktion
uppgående till ett värde av ca 11 milliarder lei omfattar
2 85 företag, av vilka enbart de 42
bergoljeraffine-rierna förfoga över ett kapital av 5,5 milliarder lei.
Därefter komma 8 koldestillationsanläggningar med
ett kapital av 1,4 milliarder lei. Rumänien äger
vidare en vinstensfabrik, 8 svavelsyrefabriker, 11
stärkelse- och sirapsfabriker, 6 lim- och
konstgödselfabriker, 3 tändsticksfabriker, 37 färgämnes- och
lackfabriker, 1 sprängämnesfabrik, 31 gasverk, 9
farma-ceutiska, 16 galalit- och kautschukfabriker, 12
ke-misk-tekniska och 19 parfymfabriker, 2 soda-, hypo-
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
