Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
jo utan hänsyn tilt
mo-teoalet a CH ni w g
cd bt&Kka^de »v
atcrialcis hoptry ekirtiyij
Fig. 3. Jämförelse mellan det Hertzska
och det hydrauliska trycket.
också besannat, att man för seghärdat material kan
gå upp till
Pr,
tf/r
’<2.
Pm
Oh
6,47- 10~lP
V
b sin 2 af
och sålunda för seghärdat stål:
r i + r2
t] v rt r2
3,47-10 4 Pl /rt + r2
b sin 2 af
V
rjvr1r2-
<2.
3,47-10"
’ & sin 2
TV’
(rt -f r2) eos cp0
< 2.
V
vr,r« =
Att utmattningssår vill utbilda sig kring
delningscirkeln beror vid raka kuggar på, att man här har
de största kuggtrycken koncentrerade, eftersom man
här endast har en kugg i ingrepp. Vid skruvformade
kuggar får man även härstädes en kraftkoncentration,
beroende på kuggtopparnas avlastning genom
ut-fjädring. Den som mera ingående vill studera
smörj-ningsteorien vid mot varandra rullande eller
glidande valsar hänvisas till W. Büche, Eine
hydro-dynamische Theorie der Flüssigkeitsreibung in
Rollenlagern, Forsch. Ing.-Wes., Bd. 6 (1934), s. 161.
E. Heidebroek, Zur Theorie der
Flüssigkeitsreibung zwischen Gleit- und Wälzflächen, Forsch.
Ing-Wes., Bd. 6, s. 161. Vidare W. Peppler,
Druck-übertragung an geschmierten zylindrischen
Gleit-und Wälzflächen, VDI-Forschungsheft 391, med
utförliga och noggranna försök.
Jag vill som tillämpning till ifrågavarande teori
genomräkna ett par fall, och skall jag då välja två
st. växlar med ganska stor skillnad i
periferihastighet v.
Ex. 1. PropeUerväxel (Dagmar Salén):
= 30; r2 = 100; b — 70; v — 950; v~ 1,2 -10-6;
(pk = 30°; af— 20°: P = 17 700;
(22)
Vid sätthärdat material, exempelvis vid bilväxlar,
går man ofta betydligt över detta värde, vilket
givetvis innebär, att man här har att räkna med halvtorr
friktion. Materialets hårdhet får hjälpa upp
bristerna i smörjningen. Även vid mycket
långsamtgående växlar, där slitningen ej är av utslagsgivande
betydelse, ökar man värdet ifråga avsevärt.
Efter insättning kan man alltså skriva ëkv. (22)
Härav
pm 6,47- 10"
17 700
K=
130 • 0,88
an 1,7-70.0,715 f 1,2 • 10 ß • 950 • 30 • 100’
0,785.
Och friktionskoefficienten enl. ekv. (11 c) /j, —
= 3,6 • 10—3.
Denna växel är sålunda beträffande oljefilmen
synnerligen väl situerad. Om växelns periferihastighet
endast varit 150 cm/sek. i stället för, som nu var
fallet, 750 cm/sek., skulle man nått gränsvärdet.
Långsamtgående växlar måste därför belastas mindre
och förses med tjockare olja.
Ex. 2. Växel för cementkvarn.
rx — 20; r2 = 80; b — 36; v =160; rj = 1,2 • 10—’
cpk = 30°; af= 20°; P = 12 000.
Således:
(23)
(24)
Detta gäller alltså för raka kuggar.
För skruvformade kuggar får man åter med
användandet av ekv. (2)
Pm
6,47-10 • 12 000
Vü:
100 - 0,88
(25)
Liksom beträffande Hertzska trycket ser man även
här, att den skruvformade kuggen ställer sig
gynnsammare än den raka, som ej kan tillgodoräkna sig
ingreppskonstanten, beroende därpå, att den raka
kuggen i området nära delningscirkeln endast har
en kugg i ingrepp och här således e = 1. Detta
inträffar aldrig för den skruvformade kuggen, där
e — konstant för alla lägen.
Ofta finner man, att "pittings" utbildas just i zonen
kring delningen. Detta har givit anledning till att
skylla detta på, att här ej finnes någon glidning och
"alltså kan ingen oljefilm här utbilda sig". Detta är
givetvis fullständigt felaktigt resonerat. Som vi sett
har oljefilmen inget som helst med glidningen att
göra, utan endast med v1 + v2, som om v1 — v2 kan
utgöras av ren rullning utan men för oljefilmen.
1,65 • 36 • 0,715 " 1 1 " " ’lßn nr> on ’
Detta värde är för högt! Här borde man ha ca 20 %
större både hjulbredd och radier och dessutom något
tjockare olja.
Oljefilmens tjocklek i första exemplet:
0,43 • 0,7i5 3 000 1,7-70-160 _
0,88
S0 = 2,45 -1,2 10
130
17 700
= 0,26- 10 mm.
Oljefilmen är således avsevärt mindre än ytans
mekaniska ojämnheter, dock gäller även här, vad jag
framhållit om pm, att man i verkligheten på grund
av materialets hoptryckning och avplattning erhåller
högre värden på och r, och således även
motsvarande tjockare oljefilm.
Om man sålunda på grund av matematiska
svårigheter ej kan ernå en i alla avseenden fulländad
smörjningsteori för kuggväxlar, ger dock den
nuvarande hydrodynamiska teorien goda fingervisningar
för konstruktören, vilka ej böra förbli obeaktade.
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
