Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ning vinkelrätt däremot. Automatens svetshuvud är
upphängt i en punkt över arbetsstycket och
pendellängden lämpligt väld med hänsyn till arbetsstyckets
form. Hållaren H, förbunden med linjalen II i
styranordningen, griper om styrdosan för elektrodspetsen.
Då anordningen sättes i funktion, kommer
elektrodspetsen att erhålla samma rörelse som rullen R, dvs.
den kommer att röra sig i svetsfogen utefter hela
dennas längd.
Ytterligare anordningar för användning vid
automatsvetsning än de här beskrivna kunna givetvis
förekomma. Likaså kunna för de anordningar, som
exemplifierats, finnas andra lösningar, som lika bra
eller kanske bättre fylla sina uppgifter.
Utformningen av en hjälpanordning för en svetsautomat är
nämligen många gånger ej enbart beroende på de
föremål, som skola svetsas, utan även på de lokala
förhållanden, vilka för olika verkstäder ju kunna
variera i ganska hög grad.
Som avslutning på denna orienterande artikel i
ämnet må anföras, att den automatiska
bågsvets-ningen otvivelaktigt förts ett stort steg framåt
genom tillkomsten av en praktiskt användbar
svetsautomat. Att bågsvetsning som arbetsmetod
därigenom också kommer att få en ännu större
betydelse än den redan har, är även ställt utom allt
tvivel. Även om det är nödvändigt att vid
automat-svetsning tillämpa en praxis, som något avviker från
den vid manuell svetsning brukliga, såsom
exempelvis för vissa fall större noggrannhet vid
fogberedningen, så innebär metoden sådana avsevärda
fördelar, att den i en mängd fall ej utan nackdel kan
negligeras. Det kan också för svenska verkstäder
öppna möjligheter, som förüt varit stängda, i så måtto
att vissa tillverkningar, som på grund av
konkurrensen från utlandet icke varit lönande, vid en
förnuftig tillämpning av automatsvetsning kunna bliva det.
Ett exempel härpå utgör tillverkning av rör i större
dimensioner, som årligen importeras i stora
kvantiteter.
Litteratur
Bokanmälan.
Austauschbare Querpress-sitze, av D. N. Wassileff.
29 sid. med 47 fig. och 16 tab. VDI-Forschungsheft
390. Berlin, VDI-Verlag, 1938.
Vid tekniska högskolan i Berlin ha under professor
Kienzle’s ledning tvenne undersökningar, avseende
fasta passningar, genomförts. Den ena, behandlande
Längspress-sitze — presspassningar — publicerades år
1937, den andra, behandlande Querpress-sitze —
krymppassningar — föreligger nu.
Undersökningen omfattar fem material: två stål,
ett gjutjärn, elektron och mässing. Förbanden ha
åstadkommits dels genom att ytterdelen, navet,
uppvärmts i olja eller ugn, dels genom att innerdelen,
axeln, avkylts i kolsyresnö eller flytande luft, så att
delarna löst kunnat sammanföras. Det negativa
spelet eller greppet, axelns diameter, navets diameter och
längd samt bearbetningsmetoden och därmed
ytbe-skaffenheten ha varierats. Axialkraften vid
isärpressning samt periferikraften vid vridning ha uppmätts
och befunnits vara lika stora men hava ett värde vid
vilofriktion och ett lägre värde så snart glidning
inträtt. Vid statisk belastning uppnås den mot
vilofrik-tionen svarande kraften; vid pulserande belastning
kan förbandet lossna sedan när den mot glidning
svarande kraften uppnåtts. — Ekvationer ha uppställts
för dessa krafter som funktion av greppet såväl vid
elastisk som plastisk deformation i navet, vilka
ekvationer möjliggöra numerisk beräkning och
dimensionering av dylika förband.
Några detaljanmärkningar må anföras.
På sid. 4 efter ekv. 5 står "plastischen Bereich",
skall vara "elastischen B." — Tabell 7 på sid. 20
upptager de grepp, som maximalt kunna uppnås vid
uppvärmning, resp. avkylning. Värdena 1 till 5 äro
baserade på att ena delen har temperaturen 0°C vid
hopförandet; lämpligen borde värden hava hänförts
till 20°C. — överst på sid. 25," rad 2 skall
"Längs-press-sitzen" vara "Querpress-sitzen".
De för hopförandet erforderliga monteringsspelen
äro synnerligen styvmoderligt behandlade.
I en diskussion om ytbeskaffenhetens betydelse
begagnar förf. på sid. 14 och 15 Baiteb’s ekv. för
profil-S2
höjden, H — —– vid svarvade ytor, där s är
matning-O Ii
en pr varv och R skärstålets nosradie. Enligt
anmälarens mätningar gäller denna ekv. vid stål endast
vid höga skärhastigheter men giver alldeles för låga
värden vid måttliga skärhastigheter.
Som slutomdöme kan sägas att publikationen utgör
ett värdefullt bidrag till vår kännedom om
krympningsförbandens egenskaper och beräknande, varför
den kan varmt rekommenderas. Woxén.
Das Maschinen-zeichnen des Konstrukteurs, av C.
Volk. Femte uppl. 84 sid. med 245 fig. Berlin,
Julius Springer, 1938. Pris häft. M. 3: 60.
Professor Carl Volk i Berlin torde f. n. kunna
räknas som en av de förnämsta auktoriteterna på
maskinritningens område i Tyskland. Vilket inte vill säga
så litet. Som författare har han gjort sig mest känd
genom sin förträffliga handledning för ritare och
konstruktörer, "Das Maschinen-zeichnen des
Konstrukteurs", som nu föreligger i sin femte, moderniserade
och förbättrade upplaga.
I likhet med de föregående upplagorna ger denna
bland mycket annat en redogörelse för de rittekniska
normerna i Tyskland, vilka som bekant satt en
utomordentligt stark prägel på övriga länders
ritningsnormer. Genom sina många och belysande exempel
kompletterar f. ö. boken den sammanfattning av
ritnings-bestämmelser, som utges på föranstaltande av
ritningsutskottet inom den tyska standardiseringskommitten,
Dinbuch 8.
I fråga om ritningsnormer har dock i stort sett intet
nytt tillkommit sedan den fjärde upplagan kom ut.
En ännu större uppmärksamhet ägnas emellertid denna
gång åt den konstruktiva delen av ritningsarbetet, åt
sambandet mellan tillverkning och konstruktion och
åt vikten av ett intimt samarbete mellan verkstad och
ritkontor. Särskilt i detta avseende kan säkerligen
boken bli en god tankeställare för våra unga
konstruktörer.
Volks stil är anmärkningsvärt klar och
lättillgänglig. Hans entusiasm för saken smittar ovillkorligen
av sig på läsaren, och i detta avseende erinrar han
mycket om sin store lärofader A. Riedler.
Nils Smitli.
Insänd litteratur.
Potyka, Kurt, Schleifen. Utgör nr 7 av serien
Werk-stattkniffe. 63 sid. med 52 fig. München, Carl
Han-ser, 1939. Pris häft. M. 1: 80.
Schwedler, Franz och Jürgensonn, H. von, Handbuch
der Rohrleitungen. Andra uppl. 253 sid. med 22 7
fig. och 11 planscher. Berlin, Julius Springer, 1939.
Pris bunden M. 33: —.
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
