Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
Fig. 9. Vibrerande sikt, typ "Vibramat".
mycket stor utloppsöppning. "Arbogas"
patenterade träflismatare bemästrar lätt dessa svårigheter.
Under behållaren befinner sig ett stort bord, avpassat
efter nämnda utloppsöppning, på vilket bord en
av-skrapare rör sig mycket långsamt än åt ena, än åt
andra sidan, tvingande flisen att ramla ut över
bordkanterna och ned i en tratt, där en kättingskrapa för
den vidare.
Klassering i olika kornstorlekar av malm och annat
material sker å siktar av varierande slag, som t. e.
den välkända skak- eller Ferrarisikten med
siktor-ganen insatta i en horisontell ram, upphängd i eller
understödd av lutande fjädrar, helst av trä, och med
siktramen medelst en excenterrörelse oscillerande
några hundra slag i minuten.
Vidare tillverkar "Arboga" trommelsiktar,
cylindriska, koniska eller hexagonala, enkla eller dubbla.
Vibrationssiktar har dock utträngt dessa äldre
sikt-typer. Fig. 9 framställer "Arbogas" nya
vibrations-sikt typ "Vibramat", tillverkad på en belgisk licens.
Den utmärker sig för sin utomordentliga
rensiktnings-förmåga, stora avverkningsförmåga, samt lugna, för
bärkonstruktionen skakfria gång. Siktens lutning
och vibrationernas intensitet äro reglerbara. Själva
siktorganet är av en ny, intressant konstruktion och
med mycket större livslängd än vanliga siktdukar.
Många av våra järnmalmer äro som bekant av så
hög järnhalt, att de ej behöva anrikas, men en del
ofyndigt berg följer dock i regeln med vid brytningen,
som det gäller att avlägsna från malmen, om denna
skall räknas som "prima". När det rör sig om
magnetisk malm, således magnetit eller "svartmalm" sker
denna sovring med magnetiska sovringsseparatorer,
fig. 10.
"Arboga" övertog för några år sedan den välkända
Ingenjörsbyrån Allians’ ritningar och modeller resp.
tillverkningsrätt av magnetiska malmskiljare och
separatorer. Efter företagen modernisering av
tillhörande maskiner, kan "Arboga" nu anse sig som
ledande i denna bransch inom landet. Den avbildade
sovringsseparatorn eller malmskiljaren har således
förbättrat magnetställ och induktionsspolar av
oxiderad aluminium i stället för bomullsomspunnen
koppartråd, vilket betyder kraftigare magnetfält. Kullager
äro insatta, vilket medgiver minskat luftgap mellan
poler och trumma, effektiv luftkylning av trummans
inre är införd osv.
Fattigare malm, som måste anrikas för att få upp
järnhalten, kommer från kul- resp. rörkvarnen
uppblandad med mycket vatten som en tunn välling,
"pulp". (Något adekvat svenskt ord finnes ej.) Om
malmen är magnetisk, separeras fyndigt och ofyndigt
från varandra på s. k. våt- eller sligseparatorer, vad
trumman och magneterna beträffar i stort sett av
samma konstruktion som en sovringsseparator, men
med andra anordningar för godsets införande på resp.
avgång från separatorn. Även de mycket använda
Allianssligseparatorerna ha undergått stora
förändringar, bl. a. ha avtagarerullen och spollådan
försvunnit, kapaciteten har uppdrivits med ca 200 %
utan att rensepareringsförmågan sänkts osv.
För separering av omagnetisk malm i pulpform
lanserar "Arboga" ett s. k. vibrationsbord, efter
uppfinnaren benämnt Tydéns vibrationsbord, som synes
komma att kunna ersätta de skrymmande,
långsamtgående Wilfley-borden.
Slig, alltså malm i pulverform, kan ej utan vidare
uppsättas å masugn. Den måste åter bringas i
styckeform för att ej täppa igen masugnen och för att kunna
"bäras" av kolen resp. koksen. Detta sker genom
sintring, varvid malmen samtidigt rostas, dvs. befrias
från icke önskvärt svavel samt uppoxideras,
varigenom den blir lättare reducibel, alltså fordrar mindre
kol vid masugnsprocessen. Redan när sintringen
infördes här i landet för några och tjugo år sedan,
upptog "Arboga" maskiner härför på sitt program och är
alltsedan dess den främsta tillverkaren av dylika
maskiner.
Sligen blandas med stybb av träkol eller koks och
placeras i öppna pannor med en gallerformad
mellan-botten, under vilken, sedan ett tunt lager extra kol
ovanpå blandningen tänts, vakuum åstadkommes med
en kraftig sugfläkt, varvid mycket luft suges igenom
sligkolblandningen och förbränner kolet. Malmen
sintrar härvid ihop till en porös kaka, som sedermera
Fig. 10. Sovringsseparator.
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
