Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 11. Sintringsfläkt, typ A. I. B.
krossas till lämplig grovlek. Olika metoder för
pannornas manövrering och godsets hantering finnas.
Vid den ursprungliga, den s. k. Greenawalts metod,
användas stora, rektangulära, stationära pannor som
chargeras och tippas på platsen. Luften suges här
genom de båda ihåliga panntapparna, omkring vilka
pannan tippas. Dessa pannor göras helt av gjutjärn
eller stålgjutgods och mellanbottnen består av rörliga
självrensande roster av värmebeständigt material.
Enligt en annan metod, den s. k. A. I. B.-metoden, äro
pannorna mindre, runda och transportabla, varvid
chargering och tippning sker på skilda, härför
anordnade ställen på sidan om det ställe, där pannorna
under själva processen äro uppställda över sina
centrala sugledningar. Dessa pannor, 2—3 m i diam.,
göras av stålgjutgods med botten av plåt.
Sugled-ningens anslutning sker fullt automatiskt.
Vid den förstnämnda metoden sker chargeringen.
underst av bädden bestående av frånsiktad finare
sinter, därpå slig-kolblandningen och överst
tändnings-stybben, medelst en chargervagn. Den har fickor
för de olika materialen med matarrullar nedtill samt
åkmaskineri, allt elektriskt drivet.
Tidigare användes särskilda tändapparater för
likformig tändning över hela pannytan. Bränslet var
olja eller masugnsgas. Numera tänder man med
glöden från intilliggande panna.
Sugfläkten är en viktig del av sintringsmaskineriet.
B’ig. 12. Sinterkross"
Fig. 13. Sintersikt.
Stora mängder gas av uppemot 200° temperatur
skola passera densamma. Även en del småpartiklar
och damm kunna knappast hindras från att medfölja
till fläkten trots att dammavskiljande cykloner,
dammkammare etc. insättas i sugledningen.
Fläktarna äro kopplade direkt till drivmotorn. De äldre
fläktarna hade 1 575 mm löphjuldiameter och ett
varvtal av 1 450 v/min. Numera göras de även med
dubbla detta varvtal och upp till 1 100 mm hjuldiameter.
Det åstadkomna vakuumet blir med de förstnämnda
700—800 mm, med de senare 1 400—1 500 mm
vattenpelare. Fläkthuset göres av gjutjärn, hjulet dels med
smidd centrumskiva med pånitade skövlar, dels i ett
stycke av stålgjutgods. Lagren äro antingen
glidlager av specialkonstruktion eller rullager, i båda fallen
med vattenkylda hus. Hos en del fläktar göres axeln
invändigt vattenkyld. En typ har s. k. diffusör
insatt i fläkthuset, andra äro försedda med slitplåtar
runt snäckans yttersida. Fig. 11 visar en
snabbgående A. I. B. fläkt med överhushalvan avtagen. Hos
denna fläkt är huset delat med en plåtvägg i hjulets
mittplan, så att två individuella fläktar bildas inom
samma hus. Den största hittills utförda fläkten har
en hjuldiameter av 1 800 mm och drives av en motor
på 500 hkr.
Vid tippningen av en sinterpanna får sinterkakan
falla på några grova gallerstänger, så att den brytes i
större stycken. För att bliva lämplig för påsättning
på masugnen, bör den dock krossas till
ca 60 mm styckestorlek. Detta sker i
en sinterkross av envalstyp av stora
dimensioner, framställd i fig. 12. Stora
tandringarnas diameter är 900 mm,
valsens längd 2 meter. Valsens varvtal är
endast ca 1 v/min., kraftåtgången därför
ringa. Valsens tandringar och
mot-plattans refflade hällar äro av kromstål.
Vid krossningen uppstår en del
sinter-stybb, som bör frånskiljas det grövre
och som får användning som
bäddmaterial i pannorna. Fig. 13 visar en
rullsikt för sinter. Den har innerst ett
antal stålstänger på kant och ytterst en
Rastexsikt eller perforerad plåt. Den
ligger i lutande ställning på fyra rullar
och drives medelst kuggring med drev
jämte kuggväxelmotor.
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
