Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
6-spindlig G r i d 1 e
y-auto-mat av P i 111 e r (fig. 9 och
10). Maskinen har en
mate-riaigenomgång av 42 mm och
kan köras med
spindelhastig-heter av 150 till 600 varv per
minut eller för bearbetning av
mässing eller aluminium med
spindelhastigheter av 530 till
1 900 varv per min.
Spindlarna löpa i rullager. På
mässan framställdes ytter- och
innerringar för kullager av T:
41 mm kromnickelstålstång
på en tid av 40 sekunder.
Förutom de nämnda
automaterna funnos på mässan en
hel del enklare automater,
några av ganska primitiv
konstruktion, andra mera
genomtänkta och med rätt
sinnrika detaljer och
anordningar.
Synnerligen stort allmänt
intresse tilldrogo sig de i
en särskild byggnad uppställda automatiska
maskinerna för pressning av olika föremål av konstharts,
trolit, trolitul etc. Fig. 11 visar firman Brauns nya
Isoma-automat", som har en kapacitet av ca 80—100
cm3 per slag eller max. 12 000 cm3 per timme.
Arbetsprocessen är följande: Råmaterialet kommer i
pulverform och hälles i den trattformiga behållaren
vid maskinens ena ända. En bestämd mängd av
materialet, som noggrant avmätes för att motsvara
arbetsstycket, avdelas och tryckes av en kolv in i en
elektriskt upphettad cylinder. Här antager materialet
plastisk eller flytande form och pressas härifrån under
högt tryck genom ett uppvärmt munstycke in i den
avkylda formen, där massan stelnar. Så snart detta
har skett, öppnas formen automatiskt, varvid de
fär-digpressade föremålen genom särskilda anordningar
kastas ut ur formen. Tiden för hela arbetsgången
regleras genom elektriska apparater.
Man kunde nämna många andra maskiner, för vilka
man kunde påräkna intresse, men en mera utförlig
redogörelse skulle upptaga alltför stort utrymme och
ovanstående axplockning torde vara tillräcklig för att
giva en föreställning om Leipzig-mässans värde för
verkstadsmän.
Edvin Lundgren.
Föreningsm eddeland en
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll den 7 febr. 1939 ordinarie sammanträde.
Ordföranden, tekn. dr N. Gustafsson, öppnade
sammanträdet och hälsade de till aftonens sammanträde
inbjudna gästerna hjärtligt välkomna.
Att jämte ordföranden justera dagens protokoll
utsågs flygdirektör E. Sjögren och civilingenjör B.
Norlin.
Styrelsens årsberättelse för 19 38 föredrogs icke i
sin helhet utan refererades i avseende på viktigare
händelser; finnes publicerad i Teknisk tidskrift
avdelning Mekanik, häfte 2, den 18 februari 1939. Avdel-
Fig. 11. Automatisk press för konstharts.
ningens Automobil- och motortekniska kommitté hade
avgivet särskild berättelse; se samma nummer av
tidningen avdelning Automobil- och motorteknik, häfte 2.
Ordföranden nämnde härefter namnen på de
avdelningsmedlemmar, som såvitt känt under året avgått
med döden och avdelningen ägnade deras minne en
tyst hyllning.
I avdelningen inträdde genom anmälan
civilingenjörerna Arne Almé, Stockholm, Eric Carnell,
Stockholm, Herman Hallendorff, Stockholm, Arne
Kindstrand, Huskvarna, Allan Lindström, Vänersborg, och
Tage Rohloff, Malmberget. I avdelningen invaldes
civilingenjör Torsten Blixt, Stockholm, ingenjör Sven
Holm, Södertälje, och civilingenjör Albert Hoppe,
Stockholm.
Ordföranden överlämnade härefter ordet till
aftonens förste föredragshållare, Mr J. J. Broeze, Mitglied
der Koninklijk Institut van Ingenieurs Afdeeling voor
Petroleum-Techniek, Haag. Mr Broeze behandlade i
sitt föredrag: "Griffe aus der neuzeitlichen
Motor-forschung: Schmierung und Verschleiss im Zylinder."
Mr Broeze, som höll sitt föredrag på tyska, yttrade
inledningsvis:
"Herr Präsident, meine Herren!
Bei Abfassung dieses Yortrages ist deutlich zu
Tage getreten, wie wenig wir als holländische
In-genieure eigentlich wissen von unseren schwedischen
Kollegen und ihre Interessen auf Sondergebieten, so
dass es nicht einfach war, Umfang und Bearbeitung
des Vortragsstoffes richtig abzugrenzen. Die Ursache
dieses Mangels an gegenzeitiger Kenntnis ist wohl
nicht so sehr darin zu suchen, dass keine technischen
und kommerziellen Beziehungen zwischen unseren
Ländern bestehen, bei uns wenigstens sind viele
schwedische Namen technisches Gemeingut. Nicht ist
es aber so mit den Äusserungen auf technischem Gebiet,
wo wir in beiden Ländern die Gewohnheit haben uns
einer schönen, aber von den andern Völkern nicht
verstandenen Sprache zu bedienen. Dies mag eine
Erklärung sein, der Zustand jedoch immerhin
uner-wünscht, zumal vieles darauf hindeutet, dass die
Beziehungen zwischen den kleineren Nationen sich
nutz-bringender gestalten könnten. Glücklich sind Zeichen
da, die auf einen weiteren Gedankenaustausch zwischen
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
