Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 7
TekniskTidskrift
MEKANIK
REDAKTÖR : H. F. NORDSTRÖM
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
15 ]ULI 1939
INNEHÅLL: Konfektionsindustrien fr&n maskinell synpunkt, av civilingenjör E. Lindvall. —
Rullager-konstruktioner å järnvägsfordon, av förste byråingenjör E. Nothin. — Litteratur.
Konfektionsindustrien från maskinell synpunkt.
Av civilingenjör E. LINDVALL.1
Ordet konfektion härleder sig från det latinska
ordet "conficere", som betyder "förfärdiga", och
därigenom har ordet konfektion blivit den allmänna
benämningen för "färdigsydda kläder". Konfektion
användes numera som benämning för alla slag av
färdiggjorda beklädnadsartiklar, som genom tillskärning
och sömnad framställas av tyg, och med
konfektionsindustri menar man fabriksmässig tillverkning av
beklädnadsartiklar av tyg. Så sent som i slutet av
förra seklet tillgodosågs behovet av kläder genom
sömnad i hemmen samt genom hantverksmässig
tillverkning i mån av beställning hos utövare av det
uråldriga skrädderiyrket. Anspråken på kläder voro
på den tiden heller icke så stora som nu, och man
anskaffade nya plagg med långa mellanperioder.
Genom fabriksmässig tillverkning har det möjliggjorts
för envar att efter råd och lägenhet ekipera sig utan
några föregående besvärliga förberedelser.
Färdiggjorda kläder hava alltid mötts med en viss misstro,
och det är strängt taget först på den senare tiden, som
folk har insett fördelen med dessa plagg, och detta
tack vare att försäljningen av konfektionskläder
numera sker i förstklassiga affärer, vilket ej var
förhållandet för en del år sedan, då konfektionskläder i
allmänhet såldes tillsammans med s. k. begagnade kläder.
Alla människor äro numera mer eller mindre
konsumenter av konfektionsartiklar, och den uppväxande
generationen har svårt att föreställa sig, hur
eki-peringsproblemet löstes, innan konfektionsindustrien
fanns.
Från 1860-talet kan man spåra
konfektionsindustriens ursprung. Utvecklingen gick emellertid
mycket långsamt, och först på 1890-talet började det
vinna någon nämnvärd omfattning. För att belysa
svenska konfektionsindustriens utveckling från år
1900 vill jag här anföra några siffror:
År Antal fabriker Antal arbetare Värde
1900 ..... ca 45 ca 2 000 ca 6 mill. kr.
1907 ................85 5 300 19 „ „
1913 ................93 6 000 241/2 „ „
1921 ................164 7 400 81 „ „
1925 ................178 10 300 99 „ „
1930 ................219 15 300 149 „ „
1934 ................328 19 200 171 „ „
1936 ................399 24 400 211 „ „
1 Föredrag- hållet vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Mekanik sammanträde den 13 december 1938.
Om vi närmare skärskåda 1936 års
tillverkningsvärde, som utgjorde 211 mill. kr., så fördelas dessa
med
103 mill. kr. för herrkonfektion,
44 „ „ „ damkonfektion,
9 „ „ „ barnkonfektion.
Resten kommer på de övriga konfektionsartiklarna,
såsom skjort- och pyjamastillverkning, dam- och
barnunderkläder osv.
Av dessa siffror framgår, att herrkonfektionen
bildar den ojämförligt viktigaste grenen av vår
konfektionsindustri, i det att den representerar ungefär
hälften av densamma i avseende å
tillverkningsvärde. Även i avseende å arbetareantalet äro
proportionerna ungefär desamma.
Den svenska konfektionsindustrien är en av våra
yngsta industrigrenar. Liksom fallet varit på många
andra yrkesområden har den fabriksmässiga
produktionen utvecklats ur hantverket. Omläggning till
industriell drift försiggick till en början ganska
långsamt och tog först efter det stora världskriget
snabbare fart. Sedan dess har konfektionsindustrien
undergått en mycket snabb utveckling, och denna
industrigren kan numera med fullt fog betecknas
såsom "industri".
Själva ursprunget till den fabrikationsmässiga
tillverkningen kan härledas ur det förhållandet, att vissa
hantverkare under perioder, då arbetstillgången var
ringa, börjat tillverka kläder på lager. Vid
fabriksmässig tillverkning tillämpades också länge rent
hantverksmässiga arbetsmetoder, man utförde s. k.
helstycksarbete, dvs. varje plagg gjordes i det
närmaste färdigt av samma arbetare. På den tiden, då
förutom nål och sax endast den vanliga symaskinen
och pressjärnet ännu voro de enda tekniska
hjälpmedlen, som stodo till buds, var också detta
arbetssätt helt säkert det bästa. Genom förbättring av
symaskinen samt uppfinning av ytterligare
hjälpmaskiner och anordningar för fabrikationen av kläder
började den verkliga konfektionsindustrien att utvecklas.
Efter 1890-talet togs det första steget till att även
förbättra och förbilliga tillskärningen. Man började
tillgripa maskinella anordningar för skärningen,
såsom bandsågar och senare under 90-talet, tack vare
konstruktionen av lämplig elektrisk motor, började
man använda den roterande handskärmaskinen. För
pressningen övergick man till med gas uppvärmda
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
