- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Mekanik /
76

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskri ft

Fig. 5 b.

trådspännare dras övertråden upp, och genom
griparens rörelse har övertråden lagt sig som en ögla om
undertråden och drar samtidigt denna med sig upp.
Det gäller här att spänningen på de båda trådarna
noggrant avväges så, att själva öglan mellan över- och
undertråd kommer att ligga i det hål, som nålen har
åstadkommit i tyget.

För tygets frammatning är symaskinen försedd med
en automatisk anordning. I plattan under nålen
ligger en tandad matare, som för varje stygn genom
excenter får en rörelse framåt, samtidigt som den höjes
upp ur plattan. Denna matningsanordning är
omställbar, så att dën antingen matar framåt eller bakåt.
Matningsanordningen ger stygnet dess längd och kan
genom omställning av excentern förlängas eller
förkortas. Det är ju ganska viktigt, att stygnlängden
skall kunna varieras alltefter arbetets art. Ibland kan
det hända, att vid ackordsarbete sömmerskan
omställer stygnlängden till den längsta möjliga för att
kunna utföra sitt arbete snabbare och därigenom
kunna erhålla högre ackordslön. Härigenom kan lätt
sömnadsarbetets kvalitet äventyras. För att denna
omställning av stygnlängden icke skall missbrukas,
förses de modernare maskinerna med en låsanordning,
som fastställer stygnlängden, utan att därvid
fram-eller backrörelse hindras. Denna rörelse måste ju
finnas, för att man skall kunna fästa tråden vid början
eller slutet av en söm.

Vid noggrannare arbeten såsom vid stickningar och
dylikt händer ofta, att en viss förskjutning av
övertyget sker, vilket åstadkommer rynkor. För att
förhindra detta har man försett en del maskiner med
s. k. övermatning. Med övermatning menas, att nålen
har fått en fram- och återgående rörelse motsvarande
undermatningens rörelse, varvid övertyget och
undertyget få samma frammatning.

Från denna typ har maskinen utvecklats till
två-nålsmaskin. Maskinen är således försedd med två
nålar och två gripare. Fördelen med denna maskin
är, att man kan få två sömmar eller två stickningar
samtidigt. Nålavståndet kan varieras från 0,8—50
mm. Numera äro dessa maskiner så konstruerade, att
den ena nålen med en enkel handrörelse kan
uppfällas och maskinen arbeta som en-nålsmaskin.
Fördelen därmed är tydlig.

Man har gått ännu längre i utförandet av denna
typ av maskin, då det ju ofta händer, att man vid

sömnadsarbete samtidigt vill ha tyget bortskuret
utanför sömmen. Maskinen har då försetts med en
kniv, som med sin upp- och nedgående rörelse
bortskär tyget.

Vid två-nålsmaskinen har man placerat denna
kniv mellan nålarna, och kan man därigenom
åstadkomma två sömmar, som skiljas genom en
uppskärning, t. e. vid ficksyning.

Av de mera specialbetonade maskinerna kan
nämnas överkastningsmaskinen. Tyger med glesare
vävnad bruka, vad man kallar, rinna upp i kanterna.
För att förhindra detta förser man kanten med en
överkastningssöm, som binder tyget; t. e. äro alla
sömmar i byxor kastade. Dessa maskiner äro
synnerligen snabbgående med ca 4 000 à 5 000 stygn i
minuten.

Varje plagg är försett med en framstyckslärft, som
är en ganska viktig beståndsdel i plagget, då den ger
framstycket den rätta formen. Dessa lärfter måste
genom uppskär och påsyning av s. k. pålägg ges en
viss bestämd form och stadighet. För att fästa ihop
dessa uppskär samt påsy beläggen använder man en
maskin, som utför sicksack-söm.

Påtråckling av denna lärft på framstycket har förut
skett för hand och naturligtvis tagit en ganska
ansenlig tid i anspråk. För att snabbare kunna utföra
denna operation har man konstruerat en maskin, som
med en enkel tråckelsöm ersätter detta handarbete.
Denna maskin är icke försedd med någon matning,
utan denna sker för hand. Bordet är antingen plant
eller kupat, det senare för att tyget vid påtråcklingen
lättare skall bibehålla den avsedda formen. I denna
maskin kunna även andra saker utföras, t. e.
tråck-ling av vaddar och vingar.

Blindstygnsmaskinen är försedd med böjd nål,
vilken arbetar i horisontal riktning (fig. 6). För att
ett blindstygn skall uppstå, får nålen ej helt tränga
igenom tyget utan endast till hälften. Man måste då
förstå, hur känslig inställningen på denna maskin är,
när man tar i betraktande, att många gånger plagg
tillverkas av ytterst tunna tyger.

Knapphålsmaskinen är den första specialmaskin,
som användes inom konfektionsindustrien. På denna
maskin kunna knapphål av de mest varierande
former och storlekar utföras. Man förstår dess
snabbhet, när en yrkesman behöver ca 15 à 20 minuter

Fig. G. Blindstygnsmaskin.

76

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939m/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free