Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
Fig. 7. Knappisyningsmaskin.
för att sy ett knapphål, under det att denna maskin
utför samma sak på ett fåtal sekunder.
Knapphålen utföras antingen med s. k. kilträns, då
början och slutet av knapphålet fästes genom att den
ena ändan korsar den andra och därvid låser själva
tråden, eller öppet, då fästningen sker i en särskild
maskin.
Knappisyningsmaskinen är en mycket
tidsbesparande apparat, som med stor snabbhet och precision
fastsyr knapparna (fig. 7). Denna maskins
användning är mycket omtvistad, ty man kan aldrig få
knapparna så väl isydda som för hand.
Pikeringsmaskinen är en slags blindstygnsmaskin,
som skall fästa tyget på slaglärften, utan att stygnet
går igenom tyget (fig. 8). För hand tar denna
operation ca 30 minuter och i maskin endast ca 4 minuter,
således en ganska avsevärd tidsbesparing.
Alla dessa specialmaskiner utföra arbetet på en
bråkdel av den tid, som åtgår att utföra samma sak
för hand.
Mellan de olika sömnadsmomenten ingår en del
underpressningsarbete för att underlätta arbetet vid
sömnaden. Allt efter sömnadens gång måste sålunda
underpressning, riktning och kontroll av vissa
detaljer ske. Sömmarna måste pressas, axlar och
kragar formas med pressjärn. Underpressningsarbetet
är en av de viktigaste faktorerna under
sömnadsarbetet. I de flesta fall använder man sig då av
vanliga elektriska järn, men då måste man även använda
svamp för att fukta tyget eller dampdukar för att
ej få glans. På senaste tiden använder man sig av
ångpressjärn (fig. 9). Järnet är på undersidan
försett med små hål, och genom slangar tillföres ånga
till järnet. Vid pressning utsläppes ångan genom
en ventil och genom de små hålen ut på tyget, som
därvid fuktas. Detta förfarande är både effektivt och
mera ekonomiskt.
För långa sömmar, t. e. byxsömmar, användes
elektrisk sömpress (fig. 10).
Med införandet av dessa snabbgående maskiner av
alla slag måste följa en konstruktiv förändring av
drivanordningarna. Man har hittills använt de s. k.
kraftdrivanordningarna, dvs. maskinborden
sammankopplade i en lång följd, och maskinerna drivna från
en gemensam axel, i sin tur driven av en ensam
motor. Dessa kraftbordsanläggningar kunna vara an-
Fig. 8. Pikeringsmaskin.
tingen enkla eller dubbla. Med dubbla kraftbord
menas två mitt emot varandra ställda maskinbord,
skilda åt av ett s. k. tråg och maskinerna drivna
med samma axel.
Dessa anordningar anser man numera föråldrade,
och man har därför gått in för den s. k.
"singeldriften". Varje maskin har sin egen bordsställning,
driven av en speciellt för detta ändamål konstruerad
motor, försedd med friktionsanordning.
Motorn är i allmänhet av 1/3 hkr styrka och har
på sin axel, förutom friktionsanordningen, ett tungt
svänghjul. Denna kraftreserv har till uppgift att vid
Fig. 9. Ångpressjärn.
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
