- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Mekanik /
80

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskri ft

Fig. 15. Pressavdelning.

med 20 sömmerskor, som äro sysselsatta med en del
ändringsarbeten m. m. Dessa äro fullt kompetenta i
de flesta momenten och kunna rycka in där så
er-fordas.

Från banden upphängas plaggen på vagnar, som gå
till pressningsavdelningen (fig. 15). I denna
avdelning arbetas efter hand-i-hand-systemet, och då
pressmomenten äro lika noga avvägda som övriga
moment. flyter arbetet lika lätt här som vid den övriga
tillverkningen. Från pressningen gå plaggen till
knappisyningen och därefter till slutkontrollen, innan
de. gå ut på lagret och inhängas, varefter de, när
tiden är mogen, expedieras till sina resp.
försäljningsplatser.

Man skulle kunna tro, att den i hög grad
genomförda mekaniseringen skulle helt undantränga
handarbetet. Naturligtvis har detta oändliga antal av
specialmaskiner ersatt mycket av handarbetet, men
många av momenten komma aldrig att kunna utföras
annat än för hand. Dessa moment kunna endast
utföras av fullt utlärda skrädderiarbetare eller
sömmerskor. Arbetskraften inom konfektionsindustrien
består till största delen av kvinnliga arbetare, och
endast i de moment, som skola ge plagget dess prägel,
användes manlig arbetskraft. Genom den genomförda
specialiseringen bliva arbetarna experter var och en
inom sitt gebit, vilket åstadkommer, att, trots den
starkt ökade forceringen, ett kvalitativt bättre
utförande blir resultatet.

Den svenska konfektionsindustrien sysselsätter
numera ca 25 000 arbetare med ett tillverkningsvärde
av ca 220 millioner kronor, och som ett allmänt
omdöme kan sägas, att den tillverkar beklädnadsartiklar,
som kunna tillgodose de största anspråk, och är i
regel den utländska överlägsen. Trots detta hava
vi för närvarande en import för mer än 30 millioner
kronor, som omfattar i främsta rummet
damkonfek-tionsartiklar men i stor utsträckning även en
mångfald andra konfektionsartiklar. Enligt vad vi kunna
se, har konfektionsindustrien ännu ganska stort fält
att vinna, och ytterligare tusentals arbetare kunna
härigenom få sysselsättning. Härtill kommer, att
stora kvantiteter av råvaror, huvudsakligen vävnader,
slukas av konfektionsindustrien. De mesta av dessa
vävnader levereras av inhemska väverier, vilka för

närvarande hava ett synnerligen högt
anseende i såväl Sverige som utlandet.
Förutom vävnader erfordras allehanda
slag av s. k. tillbehör, såsom tråd, band,
knappar m. m. Under de senaste åren
har tillverkningen av dessa artiklar ökat
i avsevärd grad inom landet, och
konfektionsindustrien kan med fullt fog
sägas hava berett ökade möjligheter för
svenskt initiativ och svensk arbetskraft.

Diskussion.

Efter föredraget yttrade överingenjör
Thure Öberg från konfektionsbolaget
Junex, Huskvarna, bl. a. följande:

Det har bland konfektionsindustriens
män hälsats med stor tillfredsställelse,
att Svenska teknologföreningens
avdelning för Mekanik till behandling
upptagit problem, som sysselsätta vår
industri. Yår industri är ung och något
utvecklingen stimulerande utbyte av erfarenheter
mellan konfektionsindustriens män har knappast ännu
börjat. Detsamma gäller även utlandet. Vid en nyligen
hållen konferens i Tyskland påpekades just att
konfektionsindustriens egentliga industrialisering knappast
börjat. Den ligger ännu i stor utsträckning i händerna
på företagare med hantverkets traditioner i blodet. De
små maskinerna dominera alltjämt och de små företagen
äro övervägande.

I Sverige ha vi f. n. ca 460 sömnadsfabriker,
sysselsättande 25- à 30 000 arbetare och med ett sammanlagt
salutillverkningsvärde på över % milliard kronor per
år. Av detta representerar herrkonfektionen ensam nära
hälften. Detta betyder, att konfektionsindustrien ännu
icke är tillräckligt samlad för att kunna göra sig
gällande i den utsträckning, som borde vara möjligt med
hänsyn därtill, att dess omslutning är ca % av den
totala mekaniska industrien i Sverige och större än de
flesta andra industrier, som vi med stolthet nämna
såsom vårt lands viktigaste näringskällor.

I Tyskland påpekades — såsom nyss nämnts — att
konfektionsindustrien ännu huvudsakligen ligger i
hantverkets konservativa händer. Det torde med fog kunna
sägas, att de kläder vi idag bära, icke äro en slutgiltig
teknisk produkt. Konfektionsindustriens män behöva i
fortsättningen hjälp av teknikerna. — En del för
branschen typiska förhållanden kvarstå sedan den tid, då
mellanhanden — återförsäljaren — helt bestämde över
produkterna. Ett exempel: Inom konfektionsindustrien
förekommer ännu — med undantag för några av de
större firmorna — icke tillverkarens namn i produkten
men väl återförsäljarens. Frågar man en husmor t. e.
vilken dammsugare eller symaskin hon har, är hon
omedelbart beredd att svara, men frågar jag en herre, vilken
som gjort hans ytterrock, så kan han endast
undantagsvis lämna besked på annat än återförsäljaren. Och dock
torde klädkontot vara det största och bör därför vara
föremål för speciell uppmärksamhet, så att inköpen göras
med förtroende för tillverkaren, som borde få taga hela
ansvaret för sin produkt. Detta och andra exempel visa
att industriella principer för framställning och
distribution av kläder ännu i stor utsträckning saknas.
Samtidigt visar det en märkvärdig oförståelse hos den
köpande allmänheten för värdet av kontakt med
tillverkaren även i fråga om det nya industrialster, som kläder
äro. Det talas ofta man och man emellan om goda eller
dåliga skräddare men ännu alltför sällan om goda och
dåliga konfektionsfabrikanter. Ett misslyckat inköp av
ett till ursprunget okänt plagg resulterar i regel i
nedsättande omdömen om hela konfektionsindustrien. Låt

80

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939m/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free