Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
kommande med vårt tempererade klimat har
behandlingen av rumsluft på långt när ej den betydelse, som
den har i varmare klimat, t. e. i U. S. A., och man
undrar, som exempelvis Bäckström även antyder (5),
om man ej kan klara sig med lämpligt avvägda
ventilationsanordningar för luften. Men för att i
möjligaste mån konstatera detta, är en mera allmän
diskussion av luftförhållandena önskvärd, vilket här
skall göras.
Kylning och avfuktning av luften på sommaren är
nog önskvärd i samlingslokaler o. d., men höjning av
den relativa fuktigheten under vintern är näppeligen,
som senare vidare skall diskuteras, av större
betydelse. Möjligen har befuktning av luften i form
av fina droppar sekundär betydelse med hänsyn till
den i luften förekommande
kondensationskärnemäng-den, vilken i sin tur har betydelse för luftens
elektriska egenskaper.
Men dessa förhållanden äro ännu ej tillräckligt
undersökta. Av hittills föreliggande undersökningar
kan man ej med någon bestämdhet konstatera deras
betydelse ur hälsosynpunkt, och även här synes en
ersättning av "gammal luft" genom tillförsel av frisk
luft medelst ventilation vara ett enkelt och bra medel.
Behaglighetsfordringar på luften.
Om man söker uppställa de fordringar på luftens
egenskaper, som anses önskvärda, visar det sig, att
detta är ett rätt omfattande problem. Det är många
faktorer, som man har att taga hänsyn till.
De mest märkbara och väl även betydelsefullaste
äro:
1) Temperatur, 2) relativ fuktighet, 3) luftens
rörelsehastighet samt 4) föroreningar av olika slag i
form av gaser eller stoftpartiklar, lukter m. m.
Luftens C02-halt lägger man numera ej stor vikt vid
som tidigare, sedan man påvisat, att luften i lungorna
innehåller relativt stor halt av C02.
Även får man taga hänsyn till luftens elektriska
tillstånd samt belysningen med eventuell instrålning
av ultraviolett ljus, som har stor både fysisk och
psykologisk betydelse, samt dessutom kan bostaden
i och för sig ha indirekt betydelse för luftens
beskaffenhet, exempelvis spelar väggarnas isolerande
förmåga och utförande roll närmast ur
temperatursynpunkt.
Lufttemperatur och fuktighetshalt.
Luftens temperatur och fuktighetshalt ha nära
samband med varandra med hänsyn till luftens möjlighet
att taga emot det värme, som en människas kropp
måste avgiva till den omgivande luften för att
kroppstemperaturen skall kunna hållas normal eller
med andra ord att man känner sig "behaglig".
Den värme, som kroppen normalt skall avgiva, rör
sig i medeltal omkring 100 kal/tim. mindre vid
stillasittande (ca 60 kal/tim.) och högre med ökad
kroppsrörelse upp emot 600 kal/tim.
Kroppsvärmet avgives från kroppen genom
strålning, konvektion och genom vattenavdunstning från
huden och lungorna.
Diagrammet fig. 1 visar huru dessa olika
värmeavgivningar procentuellt fördela sig (6).
För värmeavgivningen från kroppen spelar
givetvis klädernas tjocklek en stor roll. Undersökningar
Fig. 1. Fördelning av människokroppens värmeavgivning.
som gjorts, hänföra sig i allmänhet till relativt tunn
beklädnad.
Fastställandet av gränserna för luftens behaglighet.
är ju först och främst en mycket individuell sak och
olika på olika ställen på jorden. Kroppen har genom
blodcirkulationen en stor reglerande förmåga på
värmeavgivningen, så att anpassning snabbt sker till
den omgivande luftens förhållanden. Stiger
lufttemperaturen tränger blodet mera ut i hudpartierna och
höjer på så sätt kroppens yttemperatur över den
vanliga (ca 32°C), så att en fördelaktig värmeavgivning
för kroppen bibehålles. Vid ytterligare stegrad
lufttemperatur inträder svettning, kraftigare ju högre
lufttemperatur och luftfuktighet äro. Yid ökad
kroppsrörelse ökar pulsen, och kroppstemperaturen
stiger ytterligare för att kunna avgiva kroppens
ökade värmeproduktion till omgivningen. På detta
sätt anpassar sig kroppen i motsats till förhållandet
vid vanliga fysikaliska döda kroppar, så att
erforderlig värmemängd bortföres till omgivningen trots
ändring av luftens temperatur- och
fuktighetsförhållan-den.
Väggarnas betydelse.
Känslan av behaglighet i ett rum påverkas även
av väggarnas temperatur (7). Så är exempelvis ett
rum, vars tak och väggar ha en temperatur av ca 25°C
och en lufttemperatur av 17°C, behagligare än om
luften har 25°C och väggtemperaturen är 17°C. Detta
beror på den ökade värmeutstrålningen från kroppen
mot de kallare väggytorna i det senare fallet och
detta trots att summan av värmeavgivningen från
kroppen (strålning -f- konvektion) är ungefär
densamma i båda fallen och avdunstningen från kroppen
kan antagas ungefär lika i båda fallen.
Värmeavgivningen genom konvektion är nämligen vid detta
temperaturområde behagligare, ty
strålningsavgivningen är känsligare, enär den utgör ungefär hälften
av kroppens totala värmeavgivning och överskrider
därför lätt gränsen till behaglighetskänslan. Även
då man på vintern står framför ett fönster känner
man ofta "kyla från fönstret". Detta är även en
följd av den ökade utstrålningen från kroppen emot
det kallare fönstret, bortsett ifrån att eventuellt drag
dessutom kan öka avkylningskänslan.
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
