Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
Uppvärmningssättets betydelse.
Härmed sammanhänger betydelsen av
uppvärmningssättet för ett rum. Uppvärmningstekniken har
letts in på rumsuppvärmning genom strålning i stället
för radiatoruppvärmning. Denna
strålningsuppvärmning sker genom företrädesvis i taket inlagda
rör-batterier. Härigenom kan man vid lämplig
dimensionering reglera temperaturen, så att man endast
får en övertemperatur av omkring 15° i taket över
lufttemperaturen, som är den vanliga, 18° à 20°C.
Man erhåller härigenom inga stora
temperaturskillnader som vid radiatoruppvärmning, ca 40° och
ibland högre över lufttemperaturen. Då det således
är varmast i taket vid strålningsbatterierna
uppkommer ej någon luftcirkulation i runjmet med åtföljande
medströmning av dammpartiklar i rummet. Luften
blir därför vid strålningsuppvärmning relativt
dammfri. Men i stället känner man mera markerat
avkylningen från de kallare fönsterytorna, vilka vid
radiatoruppvärmning avskärmas från rummets inre
genom den uppåtstigande varma luftströmmen från de
under fönstren placerade radiatorerna.
Strålningsuppvärmningen med ingjutna rörbatterier i taket är
även rätt trögreglerbar, enär hela takets massa
deltager direkt i temperaturvariationerna.
Av denna jämförelse synes framgå, att en
kombination av strålnings- och radiatoruppvärmning är att
föredraga. Det förefaller dock som om
radiatoruppvärmning under fönstren med väl avvägda
temperaturer och värmeytor åtminstone har möjligheter att
giva tillfredsställande resultat. Vid en
radiatortemperatur av omkring 65° à 70°C börja nämligen
sot-och dammpartiklar, som finnas på radiatorerna, att
avgiva sina eventuella flyktiga beståndsdelar, såsom
ammoniak och andra gaser. Dessa gaser sprida sig
i rummet tillsammans med "svedda" dammpartiklar,
som kunna följa med luftströmmen, och irritera näsan
och svalgets slemhinnor, varigenom en torrhetskänsla
uppkommer. Det är närmast detta fenomen, som
givit upphov till den åtminstone förr förekommande
uppfattningen om värmeledningsluftens "torra värme".
Som ett tillägg till radiatorernas "ultraröda"
värmestrålning kan man eventuellt vid behov föreslå
en ersättning för ultraviolett solstrålning genom att
ha särskilda lampor i taket härför.
Relativa fuktighetens betydelse.
Relativa fuktigheten hos rumsluften på vintern är
låg, och detta är oberoende av på vad sätt man
uppvärmer luften i ett rum, såvida man inte särskilt
tillsätter vatten till luften. Men denna naturligt låga
fuktighet hos luften kännes ej torr i nämnvärd grad
såvida ej förutnämnda avgasningsfenomen bidrager
till torrhetskänslan. En hög relativ fuktighet hos
luften (upp till 60 %) om vintern har ännu ej ur
hälsosynpunkt påvisats nödvändig. Ur praktisk
synpunkt är strävan efter hög relativ fuktighet hos
luften givetvis ej särskilt önskvärd, det komplicerar
anläggningen och gör den dyrare.
På kalla vinterdagar kan man erhålla frost på
fönstren med ganska måttlig fuktighetshalt hos luften.
Enligt prov vid ca 40 % relativ fuktighet med
dubbelfönster i U. S. A. (7) erhölls exempelvis frost vid
ungefär — 30°C yttertemperatur.
Ur teoretisk synpunkt skulle (enligt Yaglou) t. e.
en ökning av relativa fuktigheten från 20 % till 40 %
tillåta en reduktion av lufttemperaturen från 21°C
till 20°C, vilket är en så liten skillnad, att den ej
kan med någon säkerhet avgöras av normalt
känsliga personer. Det kostar även betydligt mera att
höja fuktigheten 20 % än att köra med 1° högre
lufttemperatur.
Ur hälsosynpunkt synes det att döma av hittills
utförda undersökningar i allmänhet vara att
föredraga för torr luft än för fuktig. Så läggas
exempelvis sanatorier på platser med hög och relativt
ton-luft. Sanatorierna i Egypten ha världsrykte för sina
goda läkedomskurer och här är dock luften mycket
torr, ofta har den ökenklimatets torrhet med omkring
10 % relativ fuktighet. Allt för fuktigt klimat anses
däremot ej bra för andningsorganen. Det är dock
vissa sjukdomar hos andningsorganens slemhinnor,
som ej tåla torr luft. Men detta hänför sig till
speciella sjukdomar och bör behandlas på lämpligt sätt.
Något allmängiltigt omdöme att torr luft är skadlig
kan man ej heller draga av detta. Även andra,
måhända ej samtidigt observerade synpunkter kunna
även tänkas ha inverkat, solstrålningens intensitet t. e.
Å andra sidan har fullt mättad luft möjlighet att
uti lungorna upptaga ytterligare fuktighet, så länge
luftens temperatur ej närmar sig den temperatur, som
lungorna ha, nämligen 37°. Exempelvis har 20° luft
ett mättningstryck av 17,2 mm, under det att
mätt-ningstrycket vid lufttemperaturen 37° utgör 47 mm.
En tryckskillnad av 47 — 17,2 = 29.8 mm = "den
fysiologiska mättningsskillnaden", förefinnes således
mellan fuktighetsmättningen inuti lungorna och ute
i luften, vilket gör, att då den 20°-iga ytterluften, som
uppvärmes under sin passage ned i lungorna, trots
sin mättning utanför kroppen har förmåga att ändock
uppta en viss fuktighetsavdunstning från lungorna
och givetvis ju högre desto mindre fuktighet
ytterluften har. Skulle ytterluften endast ha en relativ
fuktighet av 50 % eller ett tryck av 8,6 mm, finnes en
tryckskillnad av 47 — 8,6 = 38,4 mm mellan
lung-fuktigheten och ytterluftens fuktighet, och ju större
skillnad ju lättare går det att andas.
Genom undersökningar av olika personer och olika
luftfuktighet har man sökt bestämma en
behaglighets-zon för fuktigheten hos luften (4), (7).
Vad man under särskilt varma sommardagar med
temperatur över 30°C önskar är att
inomhustempera-turen håller sig några grader lägre än
yttertempera-turen. Endast 5° à 6° lägre temperatur kännes
svalare, och överskrider den relativa fuktigheten
samtidigt ej 60 % torde nog svenska önskemål vara
ungefärligen uppfyllda. Att då för några få varma
sommardagar arrangera luftbehandlingsaggregat blir
naturligtvis relativt kostsamt, vilket man får vara på
det klara med ifall man vill installera ett sådant.
Därför får man i allmänhet för bostadsrum reda sig
med en ventilation ordnad så bra som förhållandena
kunna medgiva, framför allt utan drag. Annorlunda
ställer sig givetvis frågan beträffande vissa
industrier, som för sin produktion erfordra viss fuktighet
och temperatur, samt även för en del större
samlingslokaler kan det vara motiverat med luftbehandling i
viss utsträckning. För rumsventilation uppgiver
Yaglou för amerikanska förhållanden en
frisklufts-insugning per minut av 5 till 40 kubikfot för varje
person i rummet beroende på rådande förhållande hos
byggnaden, temperatur m. m.
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
