- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Mekanik /
99

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mekanik.

Räknar man igenom detta exempel, finner man
just i detta fall, att man på grund av tabellernas
uppställning och även ekvationens form har mera
besvär med den senare ekvationen. Kan den då ha någon
fördel? Ja, men icke i detta fall. Men ofta ställer
sig problemet så, att man för en given rördiameter
och en given isolering med låt oss säga X = 0,07 har
att räkna igenom värmeförlusten vid olika tjocklek
på isoleringar. Yi vilja då för detta rör, 216 mm.
studera hur värmeförlusterna ställa sig vid olika
tjocklekar; se tabell A.

Tabell A.

s mm 30 50 70 90 120
49,6 1,204 0,175 0,811 0,611 0,175 0,175 0,490 0,175 0,378 0,175
S +11,2 + 0,175 ........................ k’r
1,379 0,986 0,786 0,665 0,553

A. Den äldre isoleringen:
1) Enligt exakta metoden:



,82

100 ■ 0,07

1

0,212 — 1,502

Man finner i detta fall, att en tredubbling av
tjockleken från 30 mm till 90 mm medför en sänkning av
förlusterna till ungefär hälften. Fyrdubblas
tjockleken till 120 mm blir förlusten cirka 40 % av vad
den är vid 30 mm tjocklek. Man kommer alltså så
småningom till en gräns, som det icke lönar sig att
överskrida.

Inom parentes kan det anmärkas, att det vid klena
rördimensioner, 1/2" och dylikt, redan vid ganska liten
tjocklek kan inträffa, att förlusterna stiga vid ökad
tjocklek, beroende på att isoleringens ytteryta ökas
så kraftigt, att trots ökningen av faktorn a i
ekvation 4 likväl faktorn b minskas mera.

Den teoretiskt riktiga ekvationen 4 är bekvämare
att använda, om man vid en given rördiameter och
en given tjocklek vill studera, hur en variation av l
inverkar. Den approximativa formeln 5 åter lämpar
sig bättre i de oftare förekommande fall, då man vid
en given rördiameter och isoleringskvalitet vill
studera tjocklekens inverkan.

En ytterligare användning av ekv. 5 framgår av

Exempel 3. Då det gällde att inhämta anbud på
en rörledningsanläggning önskade beställaren giva
leverantörerna fritt val mellan ett äldre
isoleringsmaterial, vars X kunde uppskattas till 0,07 och ett
nyare, som kunde antagas hava A = 0,05.
Erfarenheten hade visat, att med det äldre materialet borde
vid 108 mm rör isoleringstjockleken vara 40 mm. Hur
stor bör den vid samma rör vara med det nyare för
att åstadkomma samma skyddsverkan? Då det
gäller att beräkna kr för den äldre isoleringen kunna
bägge metoderna användas. Yid den nyare åter kan
den exakta metoden användas endast på det sättet,
att man genomräknar ett antal olika tjocklekar,
drager upp resultatet grafiskt och ur kurvan avläser,
var kr erhåller samma värde som för den gamla
isoleringen med 40 mm tjocklek. Med den
approximativa metoden är den senare beräkningen rätt mycket
enklare.

Fig. 2. Värmegenomgångstal X för vissa isoleringar.
a. Glasull och glasullsskålar. 6. Isolermassor av kiselgur
och magnesia, c. Asbestmaterial. Värdena äro
ungefärliga och avse endast en orientering.

2) Enligt närmemetoden:
26 5

= 40+12,5+
°’159==0’668-B. Den nyare isoleringen.

Vi skola alltså för det nya isolationsmaterialet
välja en tjocklek s sådan att /c’,. — 0,664

n 18’80 , n

0,664 = - + 0,115

s -f- 9,o

18,80

• 9,0 = 25,2 mm.

1)502

= 0,665.

0,664— 0,115

Om den nya isoleringen göres cirka 25 mm tjock,
har den således samma isoleringsförmåga som den
äldre med 40 mm. Exemplen torde visa, vad som
inledningsvis sades, att tjocklekens inverkan på
värmeförlusterna framgår omedelbart.

IV. Värmeledningstal och kostnad.

När det gäller att sedan diskutera den ekonomiska
isoleringstjockleken, måste denna diskussion föregås
av en överblick över, hur priset på en isolation
varierar med dess tjocklek. För att möjliggöra
överslagsberäkningar givas här också några data angående
A-värdet för vissa isolationstyper.

a. Värmeledningstalet.

Kurvorna i fig. 2 äro sammanställda dels ur
Schmidt’s arbete (se litteraturförteckningen!) dels ur
trovärdiga uppgifter i reklamskrifter. De verkliga
värdena, särskilt vid isoleringsmassor, kunna avvika
ända till 20 % från de i kurvbladet framställda
medeltalen. För närmare och noggrannare uppgifter
måste i detta sammanhang hänvisas till
speciallitteraturen. Här avses endast att giva hållpunkter för en
första överslagsberäkning.

b. Priset.

Vad nyss sagts gäller också om priset. För en
given rördiameter kan anläggningskostnaden för en
färdig isolering approximativt uttryckas i formeln

99

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939m/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free