Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
MEKANIK
REDAKTÖR : H. F. NORDSTRÖM
HÄFTE 10 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 21 OKT. 1939
INNEHÅLL: Ytjämnhet, dess innebörd och dess uppmätande medelst ytindikatorn, av professorn tekn. dr
R. Woxén. — Värmeförlusterna från isolerade rör och den ekonomiska isolationstjockleken. — Litteratur.
Ytjämnhet, dess innebörd och dess uppmätande
medelst ytindikatorn.
Av professorn tekn. dr R. WOXÉN.
Ytjämnhetens betydelse har pà senare
tid alltmer beaktats och studerats. — 1
det följande behandlas begreppet:
ytjämnhet och framlägges ett förslag till
storheter för ytors kännetecknande. Vidare
beskrives en ny ytindikator enligt Woxén,
vilken arbetar enligt en ny princip och
medelst vilken ytors profiler kunna
uppmätas med stor noggrannhet såväl vid
noggranna ytor med profildjup under 1 p
som vid ytor med stora profildjup.
Slutligen framläggas en del resultat som
vunnits medelst ytindikatorn.
I. Ytjämnhet.
Med en ytas profilkurva förstås skärningslinjen
mellan ytan och ett mot densamma lagt
normalplan. Profilkurvan kan enligt Schmaltz’ (9)
grundläggande arbete kännetecknas genom storheterna
Profildjup Hr = avståndet mellan profilkurvans
övre och undre grundlinje,
1 L
Medeldjup hRm = — f H dl,
L o
Fyllnadsfaktor K u =
Hr
Våglängd,
Abbott- eller bärkurva. Abbottkurvan är
en ordnad profilkurva, dvs. samma slags
kurva som inom elektrotekniken
benämnes varaktighetskurva och inom statiken
benämnes summakurva eller
konsekutiv-diagram.
Schmaltz använder uttrycket "höjd", dock synes
"djup" vara lämpligare, varför detta kommer att
användas i det följande.1
Alla dessa storheter hänföra sig till profilkurvan
som sådan och kunna endast känneteckna själva ytan
l De av förf. införda benämningarna: ytjämnhet,
profilkurva, profildjup, extremdjup, medeldjup, bärkurva,
fyllnadsfaktor, längdfaktor, ytfaktor, volymfaktor, avnötningsfaktor
och ytindikator äro icke officiellt fastställda men hava ur
språklig synpunkt granskats av ledamoten i
Ingeniörsvetenskapsakademiens nomenklaturkommitté, docenten fil. dr
H. Reutercrona.
i sådana specialfall, att ytan har ifrågavarande
profilkurva i en huvudriktning och i en däremot vinkelrät
riktning har en profilkurva, vars djup är noll eller
kan försummas vid sidan av den förras.
I det allmänna fallet — godtyckliga profilkurvor i
olika huvudriktningar — erfordras ytterligare
storheter för ytans karakteriserande. Likaså är det av
olika anledningar lämpligt att införa ytterligare
storheter i samband med profilkurvan.
Profilkurvan: profildjup och extremvärden.
Profildjupet HR är definierat som avståndet mellan
övre och undre grundlinjen, då dessa inlagts så, att
de gå genom profilkurvans högsta, resp. lägsta
punkter utan hänsyn tagen till enstaka speciellt djupa
dalar eller höga spetsar, emedan dessa skulle giva ett
missvisande värde på HR. Schmaltz (9) preciserar
detta så, att vid inläggandet av grundlinjerna skola
de extremvärden lämnas utan avseende, vilka vid
profilkurvor med regelbunden frekvens endast
förekomma en gång på en sträcka av 5 våglängder eller
vid kurvor med oregelbunden frekvens endast
förekomma en gång på en sträcka av 1 mm.
Fig. 1. Profilkurva och Abbottkurva.
I fall där uppgift om extremvärdena äro av intresse
synes det mig lämpligt att dessa angivas enligt fig. 1
för dalar som extrem djup HR_, räknat från övre
grundlinjen, toppar som extremhöjd HR+, räknat
från undre grundlinjen. Minus- och plustecknen
angiva sålunda riktningarna.
Profilkurvan: medeldjup, fyllnadsfaktor, längdfaktor.
Medeldjupet hRm och fyllnadsfaktorn KB måste
bestämmas genom planimetrering av profilkurvans
yta mellan grundlinjerna. En dylik planimetrering
är relativt tidsödande, varför behov av en snabbare
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
