Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
Avnötningen antages vidare ske sa, att den per
tidsenhet avnötta volymen är konstant.
Under dessa förutsättningar kommer volymfaktorn
Kv även att angiva förhållandet mellan den tid som
skulle åtgå för att avnöta den över understa
grundplanet belägna verkliga volymen V och den tid som
skulle åtgå att avnöta en full volym Vmax av samma
höjd.
1
HRq > H
m
Kv =
V„
a) yq = Vi = o cq 4= cl
Kv =
1
a + ß+1
Likaså kommer inverterade värdet — att an-
Ky
giva medelavnötningshastigheten för hela
profildjupet i förhållande till avnötningshastigheten vid full
volym. Volymfaktorn Kv utgör sålunda ett direkt
mått på ytans avnötningsegenskaper och kan därför
även benämnas avnötningsfaktorn. Att använda
djup minskningen under halva avnötningstiden som
mått på avnötningen synes i de flesta fall innebära
en onödig komplikation.
I det speciella fallet att profildjupet är noll i en
riktning, exempelvis längdriktningen, blir antagandet
av konstant avnött volym per tidsenhet identiskt
med antagandet av att avnötningshastigheten är
omvänt proportionell mot den momentant bärande
längden enligt Abbottkurvan; samtidigt blir
volymfaktorn Kv lika med fyllnadsfaktorn KR,q.
Såväl vid beräknandet av ytors avnötning som vid
beräknandet av greppminskningen vid fasta
passningar — dvs. den med ytornas utjämning följande
djupminskningen — blir generellt volymfaktorn
avgörande. Den kan dock ofta med tillåtlig
approximation ersättas med fyllnadsfaktorn.
För att möjliggöra en enkel matematisk behandling
antager jag att en viss Abbottkurva gäller för
samtliga delar av en yta i dess längdriktning samt att en
annan Abbottkurva gäller för samtliga delar i dess
tvärriktning. Vidare antages att kurvorna kunna
skrivas under den i det föregående angivna formen.
Med de i fig. 4 angivna beteckningarna erhålles då
Vq = yq + Cq ■ xa 0 < X < HRq j
Hl — Vi + ci-*ß 0<x<Hm .
Vl = Vi + c, ■ lif x>Hm
Nu är volymselementet
dV = yQ-yL-dx och
volymfaktorn
V
För a — ß ■— 1 (t. e. en av lika höga pyramider
sammansatt yta) blir Kv = ^.
b) y och y:~J= 0 a = ß = 1 (t. e. stympade
pyramider)
yq-Vr
Hr {yq c,-\-yr cq) cq-cl
K,
{Vo + c, Hr) (y, + crHR)
B) Olika profildjup, HRq =j= HRl
a) yq = y, = 0 HRq > HRl
a = ß = 1 c, 4= c,
Kv =
1
1 (H
6\H
C) Ena profildjupet noll, Hm = 0 [y, = 1)
*+„ i i •
Kv =-!-, dvs. lika med fyllnads-
yg + cq. hr;
faktorn KRtq enligt det föregående.
b c
Fig-. 5. Speciella profilkurvor i två vinkelräta riktningar.
D) I sådana fall att den ena profilkurvan har
regelbunden frekvens ft — — med litet profildjup Hl i
förhållande till våglängden md och den andra
profilkurvan är ungefär lika i olika snitt, a—a, b—b och
c—c enligt fig. 5, kan volymfaktorn enkelt beräknas
för den över planet u—u liggande verkliga volymen
v Krq ■ HRq + KRl • HRl
At/ = -
H Rq + H
Rl
K
Rl
0,5 blir
varav
För det vanliga fallet KRq
Ky æ 0,5.
Ett typiskt fall utgör fräsning av stål med valsfräs.
För ena profildjupet, t. e. HRl = 0 blir Kv = KRq.
Ytfaktorn.
I vissa fall sakna profildjupen betydelse och endast
den bärande ytan är avgörande, exempelvis vid vissa
lager. För ytfaktorn Kp erhålles analogt
■yi-HRl +
Vi cq Hm
Ky =
a+i
f [y q + cs xa) (y, + c, xß) dx +/(ys + Cq xa) (yt + c, Hf) dx
a,
(yq+ cqHRqa){y, + Cl HRf) ■ HRq
a + 1
- +
yg-c,-H.
Rl
(+l „ r H a + fl+1
cq • crnRi
ß+l
+ ’ - .-+ (y, + c, • Hj). | yq (HRq-HRl)+^(HBqa+1 -Hma+1)
a + ß+1
CV q + cq • HRqa) • {Vi + C, • H R,ß) ■ H Rq
De oftast förekommande ytorna äro emellertid
sådana, att det generella uttrycket för Kv kan
avsevärt förenklas. Några av de viktigaste specialfallen
skola anföras.
A) Samma profildjup i båda riktningarna, HRq =
= Hm = Hr.
K,
[y q + c, xa) . (yl + Cl ■ x>’)
[y q + HRqa) ■ (yt + c, HRf)
Av speciellt intresse är ytfaktorn för x = 0, vilken
giver en uppfattning om initialavnötningen och
vilken för totala ytan F blir
113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
