- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Mekanik /
114

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskri ft

För ena profildjupet noll blir ytfaktorn identisk
med längdfaktorn K„. Ytmätapparaten enligt
Me-chau—Drehaupt (3) avser att bestämma denna
faktor.

Storheter för kännetecknande av ytjämnhet.

[-Pro-fil-kur-van-]

{+Pro- fil- kur- van+} Hr profildjup i fi. Avståndet mellan profilkurvans övre och undre
grundlinjer.
HR- extremdjup i ß under övre
grundlinjen.
Hr-I- extremhöj d i ß över undre
grundlinjen.
llRm medeldjup i ß.
Kr fyllnadsfaktor = Ä’’’m.
■KO,5 K0 Hr längdfaktor vid halva profildjupet, resp. djupet O. oftast är K0f)7^KR
™d frekvens vid regelbunden
profil-kurva, md = våglängd i mm.
f = nd frekvens vid oregelbunden
profilkurva, nd — antalet
genomskärningsställen per mm vid halva
profildjupet.
Ytan K-f o ytfaktor, resp. ytfaktor vid djupet 0.
[-Volymen-]
{+Voly- men+} Ky volymfaktor, avnötningsfaktor = V v ’ max ofta är KræKR
Tillägg av index l = längdriktning, q —
tvärriktning, || — parallellt med, J_ vinkelrätt mot skärriktningen. Exempel Hm, KRq, /M, fx etc.
I många fall är en eller två storheter tillfyllest för ytans karakteriserande exempelvis enbart a) Hr profilhöjden i den riktning som har
största djupet.
b) KFo ytfaktorn vid djupet 0; angiver bråkdelen ursprungligen bärande yta och utgör ett mått på initialavnötningen.
c) Kv och Hr volymfaktorn och största
profildjupet, av vilka Kv angiver relativ
av-nötning och volymförhållande samt
tillsammans med Hr möjliggör beräkning av den verkliga volymen mellan
grundplanen; de ifrågakomma vid avnötning,
läpp-ning, polering, greppminskning vid fasta passningar etc.

II. Ytindikatorn.

Ett antal metoder och apparater för uppmätning
av ytjämnhet ha framkommit under de senaste
åren. (1, 3, 5, 6, 7, 8, 9, 11.) I det följande skall en
ny ytindikator1 enligt Woxén beskrivas medelst
vilken ytors profilkurvor kunna uppmätas med stor
noggrannhet såväl vid ytor av hög kvalitet och pro-

1 Ytindikatorn är patentskyddad.

Fig-, 6. Ytindikator enligt Woxén, ej registrerande
utföringsform.

fildjup under 1 fi (1 ß — 0,001 mm) som vid ytor med
stora profildjup.

Ytindikatorn är helt mekanisk samt arbetar enligt
den principen, att en vertikalt rörlig nål med litet
mättryck nedföres till dess den stannar mot den yta
som skall uppmätas, varefter nålens läge avläses på
en mikrokator eller registreras. Härefter upplyftes
nålen vertikalt till sitt översta stoppläge och
förflyttas sedan automatiskt en viss sträcka i sidled,
varefter den på nytt nedföres vertikalt mot ytan för
ny indikering.

Skillnaden i förhållande till kända metoder med en
längs ytan släpande nål är sålunda den att nålens
spets icke kommer att släpa längs ytam, och därför
praktiskt taget ej blir utsatt för någon avnötning, att
de på nålen verkande sidokrafterna bli avsevärt
mindre, att ytan ej kan bli ritsad, att nålen ej kan
råka i störande svängning, att mindre mättryck
kunna användas samt att nålar med avsevärt mindre
nosradie kunna användas.

Fig. 6 visar en utföringsform. Den värmeisolerade
mätnålen, 1, är anbragt i mikrokatorns, 2, vertikalt
rörliga kolv. Själva mikrokatorn är konstruerad av
H. Abramson (2) samt tillverkas av A. - b. C. E.
Johansson, Eskilstuna, vilken firma även
tillverkar hela ytindikatorn. Mikrokatorn utgöres i
princip av ett i båda ändarna fast inspänt perforerat
metallband, vars mittparti efter inspänningen vridits
ett antal varv. Ändras nu avståndet mellan bandets
ändpunkter, kommer bandets mittparti att vrida sig
och en där fäst visare att göra utslag. Genom
lämplig utformning av bandet och genom användandet av
en visare med liten massa — ett koniskt glasrör med
diametrarna 0,03, resp. 0,06 mm i ändpunkterna samt
försett med aluminiumspets — kunna mycket stora

114

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939m/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free