Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
Mekanik
längd och med spetsar med olika nosradier och sedan
analysera de erhållna kurvorna kan man dels
bestämma nosradiens betydelse och dels genom ett
upprepat utelämnande av varannan kurvpunkt bestämma
steglängdens inverkan. Yid de utförda försöken
ha steglängderna l = 2^5, 5 och 10 ß använts jämte
stålnålar med olika nosradier, såsom R = 34,5, 20,7,
h c c/
Fig. 10. Några nålar i olika förstoring.
a)
Nr 2
B = 13,8 fj.
15 X
b)
Nr 7
B = 34,5 ft
145 X
c)
Nr 2
B = 13,8 fx
145 X
d)
Nr 26
R = 5 fi
230 X
Z1
e)
Nr 23
R = 2,5 u
230 X
mm -15 -/o -5 O 5 JO /Sm/7?
Fig. 12. Innerslipat håls rakhet i tre snitt.
13,8, 6,9, 5, 3 och 2,5 ß och konvinklar fp mellan 20
och 40°. Fig. 10 visar några typiska nålar i olika
förstoring 15, 145 och 230 gånger.
Sedan sommaren 1938 har jag med biträde av
civ.-ing. G. Nyberg genomfört cirka 250 serier vid
svarvning, fräsning, slipning, brotchning, läppning
m m., varjämte bl. a. 116 serier avseende valsfräsning
under min uppsikt genomförts på institutionen
mekanisk teknologis laboratorium vid Tekniska högskolan
i Stockholm, varje serie omfattande i genomsnitt 200
punkter. De flesta serierna äro utförda med
nosradier mellan 2,5 och 7 ß samt steglängden l — 5 ß.
Av detta material framgår
1) att profilkurvorna kunna bestämmas snabbt
(2—3 sek. per punkt) och med stor noggrannhet;
2) att nosradier ned till 2,5 ß utan svårighet kunna
användas på ohärdade stålytor, resp. 5 ß vid
icke-järnmetaller. — Trots att de HERTz’ska ekvationerna
giva mycket höga spänningar, uppträder ingen
synbar, plastisk deformation, vid mättryck på 0,1—0,2 g,
varför materials sträckgräns synes stiga vid minskad
kontaktarea. Vidare kan själva ytskiktet av olika
mm
0=30-" <->
■ ZO.GOO U/m/r?
4oo —
Fig. 11. Delar av profilkurvor vid innerslipning av stålbussning.
anledningar ha högre hållfasthet än materialet för
övrigt. —
3) att i de flesta fall alla nosradier under 10 ß
giva praktiskt taget samma profilkurvor;
4) att nosradier i storleksordning 3 ß äro
motiverade vid noggrant studium av ytor med hög
kvalitet och oregelbunden frekvens, exempelvis
finslipade ytor med smala rispor;
5) att ytor, som erhållas vid de vanliga skär- och
finbearbetningsmetoderna i regel äro så flacka, att
nålens rundade spets och ej dess koniska del berör
ytan vid konvinklar <p upp till 40°. — Exempelvis
gjutjärnsytor med utfallna grafitkorn kunna dock
uppvisa porer med brantare sidor;
6) att steglängden l bör väljas till 5 ß vid
nosradier R < 15 ß vid noggrant studium av ytor med
oregelbunden frekvens och till 10 ß vid ytor med
regelbunden och låg frekvens.
III. Några resultat med ytindikatorn.
Fig. 11 visar delar av profilkurvor vid inner
slipning av ohärdade
stålbuss-ningar, diameter 30, längd
40 mm. Grovslipningen
uppmätt med mikrokatorn Z15, de
övriga med Z2. Vid de
finslipade ytorna har steglängden
l = 2,5 ß använts. Ett
utelämnande av varannan punkt
giver en uppfattning om
steglängdernas betydelse vid en
yta med smala rispor.
Samma håls rakhet har
även uppmätts i tre plan hos
den uppskurna bussningen nr
57 och återgives i fig. 12.
Som nål har en stålkula med
R — 1/S2" använts vid
mättrycket 3 g. Hålets konicitet
beror på att slipspindeln
fjädrar, att skivan skär djupare,
när den vid hålets
ändpunkter blott arbetar med en del
av skivbredden samt på att
3846 /f ßroi’s//pr7in$’OS’vt>scb//ffJ
_S/ O.So C O/S
SM n =
33*6 K Med?/. iVpningfffl/fetiMt
■St O,SO C #SS/20
l - S /U /=?- ■ \SyU_
/nnerslipning f/nnensM/ffJ
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
