Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
deras med verkningsgraden. I likhet med skalan
(6) och i motsats till övriga skalor är indelningen
här så sammanträngd att endast ungefärliga,
orienterande värden kunna avläsas.
Skalan (11) är graderad för de tryckförluster
zljöf — x som uppträda i rörledningselement med
motståndstal 5=1; för andra motståndstal bör man
multiplicera det avlästa värdet med
Skallinjen (12) är graderad för Reynoldsska tal Re.
Observeras bör att här, liksom i ett par andra skalor,
för olika delar av graderingen gälla olika potenser
av 10.
Linjen (13) är liksom (5) ograderad; den hade
kunnat förses med en gradering för uttrycket w2/d, vars
numeriska värde knappast torde kunna intressera
någon.
Skallinjen (14) har graderingar för den dynamiska
viskositeten rj, på den övre sidan i cP (centipoise),
på den undre i Kkg sek/m2.
Skallinjen (15) är graderad för värden på
förhållandet H/l, där H är den tryckhöjd (mätt som
en pelare av samma specifika vikt som det
strömmande mediets), vilken motsvarar tryckförlusten
i en rak rörlängd lika med l. Detta
mellan-resultat kan ibland vara av intresse, t. e. då man
vill beräkna den erforderliga tryckhöjden för
själv-rinning.
Mellan skalorna (15) och (16) finnes det
inledningsvis kort berörda ^-Äe-diagrammet med kurvor för
olika relativa väggskrovligheter, kännetecknade av
olika värden på ett förhållande k/d, där k kan sägas
beteckna väggojämnheternas hydrauliskt ekvivalenta
korndiameter. Diagrammets abskissindelning för de
Reynoldsska talen Re sammanfaller med den på
skallinjen (12) anbragta graderingen, varigenom man
efter att hava funnit punkten på denna skallinje i de
streckade linjernas riktning kan gå upp till den
gällande kurvan i £frÄe-diagrammet utan att behöva
avläsa det numeriska värdet på Re. Värdet på
rör-motståndstalet avläses härvid till höger i
£,d-Re-diagrammet. — Här må nämnas att kurvorna i
t,d -Äe-diagrammet i huvudsak grunda sig på J.
Nikuradses2 kända mätningar med invändigt
sand-beströdda rör (med sandkornens diameter = k), dock
med den ändringen av de experimentellt erhållna
kurvorna, att deras anslutning till varandra och till
den med "glatt" betecknade kurvan ryckts högre upp
och gjorts mera långdragen, varigenom hänsyn tagits
därtill, att väggojämnheterna hos tekniska rör i
allmänhet ej liksom vid Nikuradses försök äro
sinsemellan lika stora utan närmast motsvara en
blandning av olika stora ojämnheter. Till stöd för denna
avrundning av Nikuradses kurvor ha närmast tjänat
mätningar av tryckfall i stålrör utan fog enligt
B. Bauer och F. Galavics3 samt E. Zimmermann.4
Till liknande resultat hava även senare
undersökningar av C. F. Colebrook och C. M. White5 fört.
De till vänster om £d-.Re-diagrammet antecknade
genomsnittsvärdena på k för olika slag av rör ha
erhållits genom jämförelser med mätningsresultat för
2 Strömungsgesetze in rauhen Rohren, VDI-Forsch.-Heft
361, Berlin 1933.
3 Experimentelie und theoretische TJntersuchungen über die
Rohrreibung von Heisswasserfernleitungen, Zürich 1936.
i Archiv f. Wärmewirtsch. 1936, sid. 101, och 1938, sid. 243.
5 Enligt referat i ZdVDI 1938, sid. 405.
dylika rör6 samt med olika allmänt använda och
rekommenderade tryckfallsformler.7
Skallinjen (16) bär graderingar för den kinematiska
viskositeten v, på den undre sidan i m2/sek, på den
övre sidan i Englergrader. Längst till höger är
dessutom på den övre sidan anbragt en speciell gradering,
utvisande viskositeterna hos vatten av olika
temperaturer.
Skallinjen (17) har på den övre sidan en gradering
för rörmotståndstalet På den undre sidan finnes
en gradering för den relativa väggskrovligheten k/d,
vilken gradering dock gäller endast för så stora
värden på Re, att £d enligt kurvan för ifrågavarande k/d
i fd-Äe-diagrammet ej förändras om Re ytterligare
ökas.
Skallinjen (18) har slutligen en gradering för
tryckförlusten Ap/l i det raka röret, räknad per
längdenhet av detta. Skalan är i början graderad i mm
vattenpelare tryckförlust per meter rörlängd, i slutet
i tekniska atmosfärer per km rörlängd.
Efter denna inventering av skalförrådet kunna vi
granska huru avläsningslinjerna skola dragas. Detta
framgår av det till vänster på nomogrambladet
införda avläsningsschemat, där vertikala
sammanbindningar av skallinjerna utvisa, vilka skalor som
tillsammans bilda enkla nomogram för de olika
delberäkningarna. Som exempel på schemats
användning må nämnas att den längst till vänster stående
sammanbindningen av skallinjerna (3), (10) och (18)
för volymström V/t, effektförbrukning per enhet
rörlängd N/l, resp. tryckförlust per enhet rörlängd Ap/l
utvisa att dessa skalor tillsammans bilda ett vanligt
trelinjersnomogram och att en avläsningslinje,
fixerad av värdena på två av storheterna (t. e. V/t och
Apß), på den tredje skallinjen utvisar tillhörande
värde på den tredje storheten (N/l). På samma sätt
tolkas övriga sammanbindningar i schemat. För
bättre överskådlighets skull ha något grövre linjer
använts för att utmärka nomogrammen för
huvud-beräkningar och något tunnare för hjälp- och
till-läggsberäkningar. De streckade linjerna utvisa
av-läsningsmöjligheter, vilka gälla endast under
speciella förutsättningar; till dessa skola vi ännu
återkomma.
För att lättare finna den ordning, i vilken
avläsningslinjerna skola dragas för lösning av olika
beräkningsuppgifter, följer man lämpligen
anvisningarna mellan skallinjerna (2) och (3). För t. e. det
fall, att rördiametern d och volymströmmen V/t äro
givna och övriga storheter sökas, har man att följa
den beräkningsgång, som här angives under rubriken
"Huvudberäkningar", fall a).
Enligt anvisningarna ger då att börja med en
avläsningslinje över skalorna (1)—(3)—(5)—(9)—(13),
fixerad av punkterna för de givna värdena på
skalorna (1) och (3), det tillhörande värdet på
medel-strömningshastigheten w i skalan (9). Fig. 2 visar
en dylik, med 1 betecknad avläsningslinje, fixerad av
d= 150 mm och V/t := 2 000 liter/min och utvisande
värdet w — 1,9 m/sek.
6 Särskilt enligt sammanställningar 1 Eucken-Jakob, Der
Chemie-Ingenieur, bd. i, del 1, sid. 106—109.
? Särskilt Hopfs och Fromms formler enligt Hütte i,
26. uppl., sid. 369, samt Biels formler enligt H. Richter,
Rohrhydraulik, Berlin 1934.
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
