Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
MEKANIK
REDAKTÖR : H. F. NORDSTRÖM
HÄFTE 12 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 16 DEC. 1939
INNEHÅLL: Ett I, log P diagram för H3N -f H20, av professor Matts Bäckström. — Ny dubbelmotorig
lokomotor vid SJ, av förste byråingenjör E. Nothin. — Föreningsmeddelanden. — Litteratur.
Ett /, log P diagram för H3N + H20.
Av professor MATTS BACKSTRÖM.
Olika värmeinnehållsdiagram för H3N + H20
förefinnas; så t. e. diagrammet, utarbetat av Merkel
—Bosnjakovic1, som valt koordinaterna
vätskekoncentration och värmeinnehållet i. Vidare existerar
det diagram, som uttagits av Tandberg och Widell2
med koordinaterna temperatur och log p. Detta
senare koordinatval hade föreslagits, därför att, vid en
del beräkningar vid diffusionsapparater,
jämviktstrycket p i såväl ång- som vätskefasen är av yttersta
vikt för att avgöra processernas genomförbarhet och
det visat sig, att koordinatvalet t och p samt linjerna
indragna för konstanta vätskekoncentrationer äro
synnerligen lämpliga för att klarlägga olika
absorp-tionsprocessers verkningssätt. I Bosnjakovics
diagram förekommer återigen jämviktstrycket såsom
parametrar för kurvskaror inom vätske- och ångfasen,
och detta försvårar överskådligheten av processens
förlopp.
Emellertid medför koordinatsystemet t, log p
tvenne olägenheter, nämligen att dels vätskefasens
värmeinnehåll måste vara inritat över ångfasens, och
dels därigenom att avläsandet av värmeinnehållet blir
rätt svårt, emedan detta erhålles genom interpolation
mellan parametrarna, angivna å de olika kurvorna
för konstanta i-värden. För att undanröja dessa
nackdelar, har här gjorts ett nytt förslag till diagram,
utnyttjande det koordinatsystem, som för olika
kall-medieämnen under senare år allmänt användes på
grund av dess stora åskådlighet, nämligen det av
Callendar3 införda systemet i och log p. Sådana
diagram ha numera uttagits för många kallmedia,
men har hittills ännu ej denna diagramtyp använts
för binära blandningar, varför det torde vara av
intresse att se, huru ett sådant diagram gestaltar sig
och då närmast för ammoniak och vatten.
Med tillhjälp av det av Tandberg och Widell
uttagna diagrammet, som är uppbyggt av Wucherers4
och Zinners5 material, extrapolerade till högre tryck
(35 ata) på tillförlitligaste sätt, har ett diagram utta-
1 Diagramme und Tabellen zur Berechnung der
Absorp-tionskältemaschinen (Berlin 1929) och Bosnajkovic:
Thermodynamik II, Leipzig 1937.
2 Teknisk tidskrift 1937, Mekanik 9.
3 Properties of steam and thermodynamic theory of
tur-bines, London 1920, sid. 189. Mollier införde tidigare det
liniära i,p-systemet (Z. VDI, 1904, s. 272).
4 Zeitschrift für die gesamte Kälteindustrie, 1932.
5 Zeitschrift für die gesamte Kälteindustrie, 1934.
gits i fig. 1. I detta diagram finner man tydligt
vätskefasen representerad i delen med de lägre och
ångfasen i delen med de högre i-värdena. Man får
således vätske- och ångfaserna åtskilda liksom vid
Bosnjakovics diagram, men vinner som sagt gentemot
detta den fördelen, att samma jämviktstryck i
såväl ång- som vätskefasen ligger på koordinaten
p — konst.
Det torde vara av intresse att taga fram en av
uppslagsböckerna i kylteknik och jämföra i, log p
diagrammet, som där förefinnes för enbart ammoniak,
med detta diagram för ammoniak och vatten. Genom
vattnets tillkomst bredes vätskefasen ut. Man
återfinner nedre gränskurvan för såväl den rena
ammoniaken som det rena vattnet, och mellan dessa
gränskurvor finnas de olika koncentrationslinjerna. Vid
ca 60 % vätskekoncentration framgår det genom
lös-ningsvärmet förorsakade minimivärdet å
värmeinnehållet. Likaså återfinnes i ångfasen den rena
am-moniakens övre gränskurva, och man ser, att
isotermerna i närheten av denna förlöpa ungefär som
isotermerna vid den rena ammoniakångan. Kommer
man emellertid längre bort från övre gränskurvan,
böja isotermerna av allt mera ifrån den rena
am-moniakisotermen på grund av den högre
vattenhalten.
I diagrammet äro kurvor inritade för konstanta
värden å:
1) k’a = koncentrationen i vätskefasen,
markerade med...............
2) k"a — koncentrationen i ångfasen, mar-
kerade med .................. ++++++
3) t = temperaturen, markerade med .. ––-
^_fct
4) x — - „-J = den ångmängd, som
k a — k a
avkokas från kokaren för att
tillföra kondensorn 1 kg ren H3N,
därest ångan avgår från kokaren
med koncentrationen k"a samt
kondensatet från
vattenavskilja-ren återrinner med
koncentrationen k’a, markerade med.....
Alla viktiga data kunna nu avläsas i detta diagram,
och erhålles trots diagrammets relativa litenhet en
noggrannhetsgrad, som är fullt tillräcklig för
praktiska beräkningar.
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
