- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Mekanik /
136

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskri ft

Ny dubbelmotorig lokomotor vid SJ.

Av förste byråingenjör E. NOTHIN.

Vid SJ finnas för närvarande ett hundratal
lokomotorer, dvs. smärre för växling och vagnuttagning
avsedda motorlok, av ett tiotal olika typer. De
använda motortyperna äro Fordson, Tidaholm,
Scania-Vabis, Bolinder och Wisconsin på 40, 100, 120, 150
resp. 150 hkr. (Dessutom har beställts en lokomotor
med Frichsmotor på 290 hkr.) Anordningarna för
kraftöverföring äro av mekanisk, elektrisk och
hydraulisk typ.

Vid valet av motorer har mycket stor vikt lagts
på dessas lättskötthet och driftsäkerhet i syfte att
nedbringa såväl kostnaden för underhåll och
bemanning som tiden för utförande av reparationer. Då
fördelar i form av driftsäkerhet, ringa anskaffnings-,
personal- och underhållskostnad för ett i
växlings-tjänst använt "smålok" mer än uppväger nackdelen
av en något högre bränslekostnad (på grund såväl
av den vid skendrift erhållna
bensinskatterestitutio-nen, som av växlingstjänstens intermittenta karaktär,
ofta förekommande tomgångskörning m. m.) äro
motorerna i det stora flertalet fall av förgasartyp. I
och med ökning av lokomotorernas effekt och deras
användning i verklig linjetjänst har givetvis
bränslefrågan kommit i ett annat läge och det har ansetts
lämpligt att utrusta den senast beställda lokomotorn
med en relativt långsamgående Frichs dieselmotor på
290 hkr.

Den å flertalet (78 st.) lokomotorer använda, enkla
och billiga mekaniska kraftöverföringen har å alla

nyare lokomotorer ersatts med elektrisk eller —
oftare —- hydraulisk överföring. Den senare är
visserligen en relativt ny konstruktion, men den har
redan visat sig fylla ganska höga fordringar på enkel
manövrering samt god verkningsgrad och
driftsäkerhet. Den bekväma manövreringen möjliggör för
lokomotorns förare att mera ostörd ägna sig åt det
egentliga växlingsarbetet.

SJ:s nyaste och kraftigaste lokomotor visas å
fig. 1. Den är som synes utrustad med dubbla
motorer. Med hänsyn till dess avsedda användning som
drivkraft för smärre lokalgodståg på sekundärlinjer
ansågs motoreffekten böra höjas till bortåt 300 hkr.
På grund av omöjligheten att i tid erhålla lämpliga
motorer inom landet beslöts utrusta lokomotorn med
2 st. Wisconsinmotorer av en å flera av SJ
lokomotorer redan använd typ. För att undvika
användning av ur underhållssynpunkt mindre önskvärda
koppelstänger resp. kedjor beslöts vidare att låta
vardera motorn via fram- och backväxel, kardan och
konisk växel driva var sin drivaxel. Genom att
utrusta motorerna med Lysholm-Smiths hydrauliska
överföring med frihjul kan endera motorn användas
oberoende av den andra. Ävenledes erhålles
härigenom god samverkan av båda motorerna utan
användning av synkronisering sanordning.

Enär motorernas max. varvantal är 1 240 pr minut,
men de standardiserade hydrauliska växlarna, typ
DF-1, 15, äro anordnade för maximalt 1 600 varv/min.,

Fig. 1. Lokomotor vid SJ av ny typ med två Wisconsin-motorer och hydraulisk kraftöverföring’; 290 hkr.

136

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939m/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free