Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrjft
Fig-. 15.
<So %
Fig. 14.
säkra ett verkligt utökat skydd mot eldens
spridning, om sådan utbryter i något rum.
Fribord och utrustning.
Den internationella lastlinjekonventionen
undertecknades i London den 5 juli 1930, medan den
brittiska författningen antogs såsom lag den 17 mars
1932 för att träda i kraft den 1 januari 1933. Under
den mellanliggande tiden lämnades mycken
uppmärksamhet åt säkerheten vid öppningar i däck, en
uppmärksamhet, som synes tilltaga progressivt.
Täckluckor av stål användas mer och mer, både såsom
vattentät stängningsanordning och i förening med
presenningar och skalkningsjärn. Board of Trade
överväger föreskrifter för en standardisering av
skalkningskilarna, och förslag hava framkommit att
säkra täckluckor av trä oberoende av presenningar
och skalkningar. Förändrade konstruktioner av
karmar och luckor tillkomma i stegrad följd, avseende
att göra lucköppningarna säkrare och
stängningsanordningarna mera effektiva under svårare
påfrestningar. För de lastfartyg, byggda år 1930, för vilka
jag har tillgång till uppgifter, voro sålunda 99 %
försedda med täckluckor av trä och 1 % av järn.
1937 var motsvarande siffra för järnluckor 8 %, och
de voro nästan alla anbragta på fartyg om över 300’
längd. År 1930 förekommo icke de recessformade
luckkarmarna; 1937 funnos dylika i ett eller annat
utförande på 50 % av alla fartyg av 250’ längd och
mera.
Det förefinnes jämväl en tendens att närmare
undersöka förhållandena på och utsträckningen av
handelsfartygsrutterna, särskilt med hänsyn till
fartygsstorleken.
Myndigheterna i ett visst land hava nyligen
beslutat restriktioner, avseende en begränsning av
farvattnen för mindre fartyg, utanför vilket område
olika fordringar måste uppfyllas beträffande
fartygens bunkringsmöjligheter, förefintligheten av
back, livräddningsutrustning m. m., därest fribordet
skall förbliva oförändrat. Denna
differentieringsprincip återfinnes i de i U. S. A. tillämpade
fribordsbestämmelserna. Där gälla nu föreskrifter av fyra
typer:
1. Lastlinj ekonventionens fribord för fartyg om
150 brt och mer, nyttjade i internationell fart.
2. Fribord för kustfart för fartyg om 150 brt och mer.
3. Fribord för kust- och skärgårdsfart för fartyg
om 150 brt och mer, nyttjade för speciella ändamål,
såsom ångmaskindrivna "colliers", bogserbåtar,
motorpråmar och läktare. Speciella fordringar skola
uppfyllas beträffande fart, resans längd, avstånd från
kusten, last- och väderleksförhållanden.
4. Fribord för resor på de Stora sjöarna för
fartyg om 150 brt och mer.
Internationella lastlinjekonventionen föreskriver
periodiska besiktningar avseende vissa detaljer, och
årliga sådana rekommenderas. Förslag framlades
senare från olika internationella myndigheter med
hänsyn till dessa besiktningar, och åtminstone i
Storbritannien tyckes tendensen hava varit att
säkerställa ett noggrannare uppfyllande av föreskrifterna
och de detaljerade sätten för deras uppfyllande. Allt
detta är en bekräftelse på en allmän önskan om
större säkerhetsgrad till sjöss.
Som resultat av nyligen gjorda förfrågningar har
effektiviteten och underhållet av styranordningen
med kätting och dragstänger studerats av en av
Board of Trade tillsatt kommitté. Dess
rekommendationer ledde till en verklig stegring av
verkningsgraden hos dylika styranordningar. Trots detta,
eller kanske såsom en följd härav, håller detta
system hastigt på att försvinna från moderna
fartyg.
47 % av alla år 1930 under Lloyd’s kontroll byggda
Fig’. 16.
88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
