Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
Dr Montgomeries svar:
Jag ber få tacka de olika talarna för deras inlägg i
diskussionen efter mitt föredrag, icke bara för det
vänliga sätt, på vilket de hava berört detsamma, utan
ock för värdet av deras inlägg, och gäller detta
särskilt dem, som gjorts av dr Hammar, vars erfarenhet
och skicklighet är vida känd utanför hans eget land.
Det har berett mig stort nöje att läsa de påpekanden
han gjort.
I betraktande av de gjorda inläggens art tror jag det
vore lämpligt, att mitt svar inskränkes till att besvara
de frågor, som riktats till mig. Den första av dessa
ställdes av dr Hammae och hänför sig till skillnaden
i materialtjocklek i akterstäven sådan den angivits av
honom själv. Det slutliga förslaget i det senare fallet
har ännu icke godkänts, men jag skulle vilja säga, att
invändningar ej synas vara att göra mot dr Hammars
anordning i hans utkast med plåtar av 25 mm tjocklek
under förutsättning av motsvarande ökning av den
inre uppstyvningen.
Herr K. A. Ringdahl önskar veta, varför resultatet
av Izod-proven ger ett högre värde i mitten av svetsen
snarare än vid sammanfogningspunkten. Det är sant
att en märkbar skillnad förefinnes i den ena tabellen,
men i de andra tabellerna är skillnaden icke så
märkbar, och jag är benägen att tro, att den skillnad han
hänvisar till är en ren tillfällighet.
Herr N. G. Nilsson önskar veta om skeppsbyggarna
de senaste åren hava ändrat mening med avseende
på lämpligheten att använda autogensvetsning inom
skeppsbyggeriet. Jag förmodar, att härmed menas
oxy-acetylensvetsning, och svaret på hans fråga är,
att detta slag av svetsning i praktiken förblivit mera
stillastående så vitt
användningens utsträckning
angår. Den företer
åtskilligt flera svårigheter för
utsträckt användning . än
den elektriska
svetsningen på grund av i högre
grad frigjord värme, men
förutsatt att lämpliga
försiktighetsåtgärder vidtagas,
har denna svetsningsmetod
en plats i skeppsbyggeriet,
och Lloyd’s Registers
kommitté har nyligen godkänt
en elektrodtyp för detta
ändamål.
Herr S. Eskilson gör ett
intressant inlägg i
diskussionen, när han
tillkännagiver jämförande
undersökningar, vilka tyckas
visa, att sandblästrade
stålytor äro underlägsna ytor,
som icke sandblästrats, när
de utsättas för rost i
havsvatten. Herr Eskilson
behandlar de plåtar, som
användas till bojar, och jag
förmodar, att han menar
plåt av ordinärt mjukt stål,
varför det hade gjort
resultatet värdefullare, om
en utförlig uppgift hade
tillagts om beskaffenheten
av de ytor, vilka icke
sandblästrats; på grundval av en
jämförelse gjord mellan
stålplåtar med valshuden
kvar och stålplåtar, vars
beläggning avlägsnats med
sandblästring, kan sägas att intet tvivel råder där om
att forskningsarbetet i England avgjort visar hän på
den senares överlägsenhet vad beträffar
motståndskraften mot rost.
Direktör S. A. Eskilson (skriftligt tillägg) :
Med anledning av de förmodanden, som mr
Mont-gomerie i sitt svar uttalar, nämligen beträffande
materialet i försöksbojarna, får jag meddela, att den på
fotografiet visade bottenplåten hade följande analys:
C ................................0,ii %
Si................................spår
Mn..............................0,57 %
P .....................0,043 %
S ....................0,045 °/o
Cu ..............................0,o %
Ytornas beskaffenhet framgår av första meningen i
den av mig lämnade P. M. nr 1944 K.
Varv och ve rkstäd er
Kockums mek. verkstads a.-b., Malmö, har under
sommaren till norska rederier levererat tre stora
motorfartyg, "Torrens", "Reinholt" och "Iselin".
"Torrens", byggd för rederiet Wilhelm Wilhelmsen i
Oslo, har en lastförmåga om 10 300 tdw och inredning för
14 passagerare samt huvuddimensionerna:
Lastmotorfartygen "Torrens" (10 300 tdw) och "Reinholt" (9 200 tdw) och
tankmotor-skeppet "Iselin" (15 057 tdw) hava i sommar levererats av Kockums varv.
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
