Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 60. Provkropp, undersökt för vrid
ning i tyska försöksanstalten Dahlem.
______
I
.i—p
sök med en hålkropp, byggd med spant, balkar etc.1
Försöken utfördes i Staatliches
Material-prüfungsamt Dahlem.
Provkroppen (fig. 60) konstruerades med tanke på
att i förminskad skala representera en del av ett
en-däckat fartyg med extremt långa lastluckor, närmast
av en "Rhein-Seedampfer" med 12,0 m bredd och
5,80 m malldjup. Modellskalan valdes med hänsyn
till materialprovningsanstaltens maskineri till 1: 10.
Provkroppens tvärsnitt blev således 1,20 X 0,58 m,
och dess längd togs 3.G0 m exklusive vid ändarna
anbragta vridhuvud. Den långa däcksöppningen var
försedd med karmar och förstärkt på liknande sätt
som på verkliga fartyg. I öppningens ena ända voro
luckhörnen skarpa, i den andra avsneddade.
Långväxlarna arrangerades olika på ömse sidor av
sym-metriplanet. Luckhörnen hade dubblingsplåtar på
den ena långsidan. Längskarmarna fortsattes under
0 däcket med knän för att motsvara
klassificerings-* sällskapens fordringar. Provkroppen var försedd
1 med tvärskott på två spantdistansers avstånd från
o vardera luckändan samt på ytterligare två spant-
s distanser från nämnda skott med extra kraftiga änd-
p
| skott, på vilka vridhuvudena fästes.
Luckändbal-" karna voro även särskilt starka och förenade med
kraftiga spant, avseende att motsvara vebspant.
Försöksledaren hade från början utgått ifrån att
de olika byggnadsdelarna ej kunde utföras i skalan
1:10, enär framställningsnoggrannheten och
materialegenskaperna hos så tunn plåt då icke tillräckligt
skulle kunna tillgodoses. För godstjocklekarna
valdes i stället skalan 1: 3, vilken gav 2,5 mm plåtar i
däcket och 3,5 mm plåtar i sidor och botten. För att
få rätt knäckningsstyvhet borde spantavstånden
väljas i förhållande till plåttjockleken, vilket gav
200 mm spantdistans för modellen. Dubbelbotten
anordnades icke, dels emedan professor Schnadel genom
beräkningar funnit att inga särskilda resultat vore
att vänta med en dylik, dels emedan mätningarna
skulle försvåras och kostnaderna stegras därigenom.
De sista bägge skälen äro mest påtagliga.
Diametern hos nitarna togs överallt 6 mm, och
nitväxlarna gjordes enradiga i däck och sidor samt
tvåradiga i bottnen. Alla nithål borrades. Nitarna
slogos med lätta handhammare för att man skulle
få bästa möjliga motsvarighet till ett fartygsbygge
i verkligheten. Försökskroppen byggdes vid det stora
skeppsvarvet Blohm & Voss i Hamburg samt under
noggrann kontroll av Germanischer Lloyds
inspektörer.
Provkroppen utsattes först för vridningsmoment
om 2,0 — 5,0 — 7,8 tonmeter samt vid det slutliga
brottförsöket för 20,0 tonmeter. Som förut nämnts
fordras för bestämmande av spänningstillståndet i en
punkt i ett plan töjningsmätningar i minst tre
riktningar. För kontroll göres i allmänhet även en
fjärde mätning. Vid plåtar böra dessutom mätningar
göras på båda sidorna, så att för varje ställe inalles
åtta mätningar äro behövliga. Mätningar blott på
plåtens ena sida framhåller professor Schnadel vara
otillräckliga, enär böjningsspänningar fullständigt
kunna förrycka värdena.
Undersökningarna finnas utförligt publicerade och
i Se G. Schnadel: "Torsionsversuche", Jahrbuch der
Schiffbautechnischen Gesellschaft 193 3,
sid. 275.
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
