- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
113

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik

Fig. 22. Tysk räddningsbåt med bordläggning av korrugerad
plåt.

är då glädjande att sällskapet i fråga om det senaste
tillskottet, "Axel Broström", i Galtabäck, tack vare
stort tillmötesgående från olika håll särskilt från
modellförsöksanstalten vid Tekniska högskolan varit
i tillfälle låta utföra en del prov, vilka komma till
godo vid planerandet av nästa bygge, sannolikt för
stationen vid Hoburg å Gotlands sydspets.

Sedan fartygskroppens linjer bestämts i ganska
nära anslutning till föregångaren vid Falkenbergs
station, gjordes i högskolans
provningstank försök med utrönandet av den
lämpligaste maskineffekten m. m. Med
vänligt medgivande av docenten
Nordström är jag i
tillfälle i fig. 23 i fråga
om båten visa det
välkända
effektdiagrammet, vilket
torde tala för sig självt.
Den mest
ekonomiska effekten
befanns vara ca 50 hk.
Yid högre fart blev
havet oroligt, vartill

Fig. 23. Effektkurvor till 7 tons räddningsbåt.

Fig. 24. Modellen till 7 tons räddningsbåten vid en hastighet
motsv. 7,5 knop i verkligheten.

tendenser kanske i någon mån kunna varsnas i fig. 24,
utvisande modellen under framsläpning.

Även stabilitetsundersökningar gjordes. Sedan
genom krängningsförsök med den tidigare båten dennas
tyngdpunktsläge bestämts, gjordes med antagande av
samma tyngdpunktsläge hos den senaste båten
beräkningar rörande densammas stabilitet och
krängnings-vinkel vid kantring. Resultaten föreligga i den med
ing. Warholms välvilliga medgivande återgivna
fig. 25, vilken visar, att båten teoretiskt kantrar vid
93°. Sedan båten blivit sjösatt och all utrustning
anbragt på rätta platsen, gjordes krängningsprov,
som gav nära nog exakt samma resultat. Den kraft,
som erfordras att resa upp båten, visade sig vid
försöket vara 1 ton. Det är icke så lätt att göra båten
självresande, om nu detta är något att eftersträva.
Det är med självresning och stabilitet som med
skeppsmätning och fribord. De låta sig ej förena.

Härmed torde denna exposé få anses avslutad. Jag
medgiver villigt, att den är, vad dansken kallar något
overfladisk och saknar direkta uppslag. Men jag har
endast inledningsvis velat visa, att man även vid
byggandet av en räddningsbåt har skeppsbyggeritekniska
problem att brottas med. Säkerligen kunna herrarna
finna än flera och kanske på rak arm angiva
lösningarna.

Fig. 26. Skeppsbrott i höst på Västkusten.

Antaglig maskineffekt

6 7

Fartygshastighet i knop

113

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:23:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939s/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free