- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Väg- och vattenbyggnadskonst /
1

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift
VÄG- och VATTENBYGGNADSKONST

REDAKTÖR: RICHARD SMEDBERG
HÄFTE 1 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 28 JAN. 1939

INNEHÅLL: Hållfasthet och hållfasthetsdispersion hos betong, av byråingenjör Nils Tengvik. -—• Bro över
Stora Luleälv vid Messaure, av kapten vvk S. O. Asplund. — Nya trafiklastbestämmelser för gatu- eller
väg-bro, av byråchef C. R. Kolm. -—- Redogörelse för verksamheten inom Svenska teknologföreningens avdelning
för väg- och vattenbyggnadskonst under år 1938. -— Föreningar. — Utredningar. -— Meddelanden. —
Uppfinningar.

Hållfasthet och -hållfasthetsdispersion hos betong.

Några resultat från en statistisk undersökning.
Av byråingenjör NILS TENGVIK, Stockholm.1

Betongs kvalitet bedömes sedan gammalt nästan
uteslutande genom tryckning av provkuber, vilka
i vårt land normalt tillverkas med en kantlängd av
20 cm. Som bekant är ofta ej tryckhållfastheten utan
draghållfastheten eller skärhållfastheten hos betongen
avgörande vid konstruktionernas dimensionering, men
den genom kubprov erhållna tryckhållfastheten får
dock även i dessa fall, åtminstone än så länge, vara
en mätare av betongens kvalitet ur
hållfasthetssynpunkt.

Kubernas provtryckning sker officiellt vid Statens
provningsanstalt eller vid
Materialprovningsanstalten, i samband med Chalmers tekniska högskola. Vid
större byggnadsföretag brukar ibland fortlöpande
provtryckning av betongkuber ske på arbetsplatsen,
vilket ur kontrollsynpimkt givetvis är bäst.

Genom välvilligt tillmötesgående från Statens
provningsanstalt har det varit möjligt att bearbeta de
provningsresultat, man erhållit vid anstalten vid
provning av insända betongkuber. Det statistiska
materialet har utvalts efter vissa principer, för
vilka det skulle föra för långt att här närmare
redogöra, och omfattar ca 2 800 serier om 3 st. kuber,
varav ca 700 serier provtryckts vid en ålder hos
betongen av 7 dygn och ca 2 100 serier vid en ålder
av 28 dygn. Samtliga kuber ha provats under tiden
våren 1935—våren 1937. Endast betongkuber,
tillverkade med A-cement, ha utvalts. Vibrerande kuber
ha givetvis ej medtagits i undersökningen.

Nu gällande statliga cement- och
betongbestämmelser utkommo den 26 april 1934, varför all
anledning finnes att antaga att den vid
provningsanstalten provade och i föreliggande undersökning
ingående betongen i övervägande grad tillverkats i
anslutning till de råd, anvisningar och föreskrifter,
som finnas i dessa bestämmelser.

En fråga, som man omedelbart ställer sig, är
följande. Vilka hållfastheter hos betongen har man
erhållit i landet? På grund av det statistiska
materialets omfattning elimineras i detta sammanhang
inverkan av betongtillverkning under särskilt gynn-

1 Föredrag vid avdelningens möte 1938 14/11.

samma eller ogynnsamma förhållanden med avseende
på väderlek, betongmaterial och arbetsförhållanden.
Man bör genom föreliggande material erhålla en
mycket god föreställning om svensk betongstandard
av i dag, givetvis gällande provad betong.

Fig. 1 visar i form av summationskurvor de
tryck-hållfastheter, som erhållits för brobyggnadsbetong vid
7 och 28 dygns ålder och vid cementhalter om 300
och 350 kg cement per m3 betong, vilka cementhalter
i praktiken förekomma mest. På abskissaxeln har
avsatts tryckhållfastheten i kg/cm2, på ordinataxeln
angives huru många % av totala antalet undersökta
kubserier, som ha tryckhållfastheter under viss
tryckhållfasthet.

De erhållna hållfastheterna vid en och samma
cementhalt och ålder variera, som synes, synnerligen
kraftigt. Skillnaden mellan de övre och undre
hållfasthetsgränser, vilka erhållas genom att draga räta
linjer genom de punkter på summationskurvorna,
vilka t. e. motsvara 15 resp. 85 % på procentaxeln,
är förvånansvärt konstant och utgör ca 260 kg/cm2.

Då den normalt förekommande tryckhållfastheten
hos brobyggnadsbetong med 350 kg cement per m3
betong är ungefär 50 kg/cm2 större än samma
hållfasthet hos brobyggnadsbetong med 300 kg cement
per m3 betong innebär detta att, relativt sett,
variationerna i hållfasthetsvärden vid fetare betong äro
något mindre än vid magrare. Vid fetare betong äro
sålunda de relativa hållfasthetsvariationerna ej större,
vilket är av värde att veta vid diskussion om
säkerhetsgradens beroende av tryckhållfastheten.

Av summationskurvornas form framgår att de
hållfasthetsvärden man erhållit vid lägre cementhalt till
största delen täcka motsvarande hållfasthetsvärden
vid högre cementhalt. Då dessutom, som ovan
nämnts, variationerna i tryckhållfasthet för en och
samma cementhalt äro synnerligen stora, torde man
kunna säga, att cementhalten hos betong i iiraktiken
ingalunda är av avgörande betydelse för betongens
kvalitet ur hållfasthetssynpunkt.

Med ringar har på summationskurvorna i fig. 1
markerats de i gällande statliga cement- och
betongbestämmelser angivna lägsta tryckhållfastheterna vid

1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:23:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939v/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free