Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vag -och Vattenbyggnadskonst
Fig. 13. Samband mellan
tryckhållfasthet och tryckhållfasthetsdispersion
hos brobyggnadsbetong.
med ökad tryckhållfasthet endast om det funnes
några egenskaper hos mera hållfast betong, som
kunde verka nedsättande på säkerheten. Då man
vet att motståndsförmågan mot kemiska angrepp
minskar med ökad täthet, och att risken för
sprickbildningar genom krympning elimineras i hög grad
genom fogutbildningar, återstår endast dispersionens
inverkan. Ökar eller minskar dispersionen med ökad
hållfasthet?
En fullständigt korrekt undersökning av
dispersionens natur och
orsaker skulle
draga
ofantliga kostnader
med tanke på
de erforderliga [-provkropparnas-]
{+provkroppar-
nas+} antal. För
övrigt kan
möjligen dispersionen vara
annorlunda vid
dragning eller
skärning än vid
tryck.
För att få veta om det statistiska materialet skulle
kunna giva någon upplysning beträffande
tryckhåll-fasthetsdispersionens beroende av tryckhållfastheten
ha 287 st. 7 dygnsserier och 795 st. 28 dygnsserier
indelats i tre grupper vid vardera åldern enligt
samma metod som tidigare beskrivits.
Fig. 10 och 11 visa de härvid erhållna
summations-kurvorna. Man ser att de med @ märkta kurvorna,
som motsvara de högsta tryckhållfastheterna, tydligt
skilja sig från de andra.
Medeldispersionens beroende av tryckhållfastheten
framgår av fig. 12. Dispersionen avtager med ökad
hållfasthet, vid högre hållfastheter kraftigare än vid lägre.
Ingen åtskillnad har här gjorts mellan olika
cementfabrikat. Men då cementets finmalenhet har
inflytande på betongens arbetbarhet och dispersionen
bör bero av densamma på något sätt, ha olika
cementfabrikat studerats. Resultatet framgår av fig. 13.
Någon bestämd skillnad mellan olika cementfabrikat
kan ej erhållas. Det statistiska materialet har dock
varit ganska ringa för varje cementfabrikat. Att
dispersionen avtager med ökad tryckhållfasthet
framgår däremot tydligt.
Det är möjligt att det stora statistiska material som
legat till grund för dessa undersökningar vid
vetenskaplig bearbetning enligt vedertagen statistisk
metodik skulle kunna giva upplysning om dispersionens
absoluta storlek vid olika tryckhållfastheter och dess
beroende av olika cementfabrikat. Undersökningar
av dispersionen på ett stort antal provkroppar är
emellertid värdefullare. För att kostnaderna skola
kunna nedbringas kunde de relativa lagarna för
dispersionen först specialstuderas på små provkroppar
av cementbruk och tillverkade med olika sand- och
cementsorter samt med varierande vattencementtal.
Därefter kunna några större serier av betong
tillverkas och undersökas ur dispersionssynpunkt.
Diskussion:
Civilingeniör Emrik Lindman framhöll, att ing.
Tengviks undersökning visade att variationerna i håll-
fasthet för betong med viss cementhalt äro orimligt
stora. Ing. Lindman ansåg detta väsentligen bero dels
på att provtagningen av kuberna icke sker enhetligt
och dels på att betongens tillredning ofta sker i
blan-dare av dålig kvalitet. Vid provtagningen torde den
ojämna packningen av kuberna inverka. En viss
uppfattning om stampningsvariationerna i kuberna borde
man kunna få vid provtryckningen genom
porositets-bestämning, vilken med våra svenska likformiga
betongmaterial kunde inskränkas till endast
viktsbestämning. Blandningstekniken för husbyggnadsbetong
ansåg talaren hade försämrats genom dåliga
blandningsmaskiner medan t. e. cementets hållfasthet på 15
år nästan fördubblats och insikten om betydelsen av
stenmaterialets och vattnets kvalitet väsentligt ökats.
Den bättre kvaliteten på betongråmaterialen har
förhindrat upptäckten av försämrat blandningsarbete.
Dålig blandning är en väsentlig orsak till stor
hållfasthetsspridning på provkuber. Ing. Lindman ansåg
att olika slags betongblandare borde klassificeras med
hänsyn till kvaliteten hos den betong de lämna. Redan
efter några år skulle då husbyggnadsbetongen visa en
mycket större jämnhet och ing. Tengviks kurvor
komme att registrera en sådan utveckling.
Talaren fäste även uppmärksamheten vid att då det
gäller husbyggnader minsta möjliga cementhalt måste
eftersträvas med hänsyn till risken för sprickor i för
fet betong. Bättre blandning ger bättre
husbyggnadsbetong med minskad cementhalt.
Civilingenjör Ulf Bjuggren framhöll, att den enligt
vanliga formler beräknade säkerheten hade ganska
litet med konstruktionens verkliga säkerhet att göra
samt ifrågasatte, om det inte vore lämpligare att i
stället för kuber göra cylindrar för provtryckning, som
fallet är i USA.
Byråingenjör Bengt Petrelius bestred att
kubtillverkningen, enkannerligen skillnader i
packningsarbete och därav följande variation hos betongens
porositet, kunde ha ett så stort inflytande på betongens
hållfasthet, som ing. Lindman ville göra gällande.
Härtill vore hållfasthetsvariationerna alltför stora,
jämfört med de mycket måttliga variationer
porositeten uppvisar. De väsentliga orsakerna vore att söka hos
andra faktorer, bl. a. hos betongblandarna såsom ing.
Lindman framhållit. Med hänsyn till de förefintliga,
mycket stora hållfasthetsvariationerna vore det en
angelägenhet av vikt, att närmare utröna orsakerna härtill.
Vid diskussion om säkerhetsproblemet vid betong
borde man icke förbise, att säkerhetsfaktorn för
betong icke kan bestämmas endast med hänsyn till det
skäliga förhållandet mellan tillåten påkänning och
brotthållfasthet, utan att hänsyn även måste tagas till
det förhållandet, att man icke äger 100-procentig
visshet om att den beräknade eller förutsatta
brotthållfastheten verkligen uppnås eller förefinnes hos
betongen i konstruktionen. Ur denna synpunkt skulle
det vara av stort värde, om den visade kurvan över
medelförhållandet mellan Oß, och tfß28 kompletterades
med resultatet av en undersökning, varav framginge
med vilken grad av säkerhet en betong, som vid 7
dygns ålder har viss provad hållfasthet, kan
förutsättas uppnå en av 7-dygnshållfastheten beräknad
28-dygnshållfasthet. Talaren framhöll vidare, att kanske
lika ofta som det enligt ing. Tengvik kan förefinnas
ett överskott av säkerhet, kan det föreligga ett
underskott. — Vid provtagning av betong borde de tre eller
sex kuberna, såsom föredragshållaren framhållit, tagas
ur olika blandarsatser. Med hänsyn härtill borde
emellertid den tillåtna dispersionen angivas icke till
10 %, såsom ing. Tengvik föreslagit, utan till
åtminstone 15 %.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
