Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Fig. 6. Provkropp 8.
"Mi-nera,lit"-puts på "Siporex
Putsen är "bom" inom de
områden, som markerats på
provkroppen.
"Siporex"-plattorna uppvisa inga
nämnvärda skador.
Vid sönderbrytande av
provkroppen framgick, att
orsaken till "bom" var
bristande vidhäftning
mellan putsens 1 :a och 2 :a
på-slag.
Fig. 7. Provkropp 9. "Por-
fyrit"-puts på betong.
Såväl puts som betong äro
utan frostskador.
Fig. 8. Provkropp 10.
Kalkputs på murtegel
"1,6-tegel".
Putsen är helt nedfallen
liksom delar av fogbruket.
Teglen uppvisa större
frostskador.
och det icke kan anses
lämpligt vid en så hög
byggnad att ha
betongkonstruktion invändigt och
tegelmurverk utvändigt.
Det gällde att omedelbart utreda, huruvida ett i
avseende på frostbeständighet pålitligt resultat kunde
erhållas med ytterväggar av betong och huruvida i så
fall väggarnas värmeisolering borde läggas på
väggens in- eller utsida, eller om fasadtegel vore för dessa
byggnader det enda fullgoda materialet.
Med invändig isolering uppstår, såsom varje
byggnadstekniker vet, stora svårigheter vid anslutning av
bjälklag och andra bärande konstruktioner m. m. till
ytterväggarna. Härtill komma kraftiga
temperatur-spänningar med fara för sprickbildning, då
ytterväggarna utsättas för låg utvändig temperatur, samtidigt
som bjälklagen stå uppvärmda.
De erfarenheter vi här i landet haft angående
invändig isolering uppmuntrar icke till vidare försök i
denna riktning. Vid invändigt korkisolerade
fastigheter med utåt oputsade betongytor ha sprickorna"
t. o. m. blivit så stora, att fukt trängt igenom till
väggens insida. Dessa fasadväggar torde dock ha varit
alltför klent armerade.
I Oslo har ett mycket stort antal fastigheter utförts
av betong med invändig isolering, antingen helt
oputsade eller putsade med kalkbruk eller specialbruk,
huvudsakligen med cement som bindemedel. I
synnerhet har i Oslo den där tillverkade mineralitputsen för
detta ändamål erhållit vidsträckt användning.
Studieresor till Oslo visade emellertid, att samtliga
fastigheter, putsade med kalkbruk eller helt oputsade,
hade avsevärda sprickbildningar. En stor del av de
mineralitputsade fastigheterna tycktes däremot vara
i det närmaste felfria. Enligt uppgift skulle
mineralitputsen vara i viss mån elastisk och eventuellt
kunna motstå hårfina sprickor i murverket. Vid
diskussion med framstående tekniker i Oslo framkom, att de
betongmaterial, som där användas, icke kunna
betecknas som prima betongmaterial i jämförelse med dem
vi äro vana vid i Stockholm, och den uppfattningen
var ganska allmän, att om vi här med vårt prima be-
tongmaterial erhålla ett fåtal
relativt kraftiga sprickor, uppstår
i stället på grund av det mera
sekunda betongmaterialet i Oslo
ett stort antal hårfina sprickor.
Det kan därför anses särdeles
riskabelt att direkt överföra de
norska erfarenheterna till
svenska förhållanden med helt annat
betongmaterial.
Vid förfrågningar i andra
länder erhöllos även uppgifter, att
fastigheterna givetvis visade
sprickbildningar, men man
tycktes icke fästa något avseende
vid desamma utan ansåg dem
som en helt naturlig företeelse.
Angående
isoleringssvårigheterna vid anslutningen mellan
bjälklag och fasadväggar vid
invändig isolering skulle man
enligt norska erfarenheter icke
behöva taga någon som helst
hänsyn till desamma, enär ingen fukt eller kondensation
visat sig vid införandet av bjälklagsplattor direkt i
ytterväggen, en erfarenhet som helt strider mot de
rön vi gjort i Stockholm.
Det visade sig emellertid, att i de fastigheter i Oslo,
vilka med anledning av dessa rön studerades, endast
förekommo enkla fönster och torde förklaring till de
skilda erfarenheterna bero härpå. Den fukt, som
finnes i en viss lokal, utfaller i Oslo som kondensering
på glasrutorna, men, där dubbla glas förefinnas, sker
i stället en del kondensation eller fuktbildning i
taket, varest takplattan står i direkt förbindelse med
betongväggen.
Med hänsyn till ovanstående erfarenheter ansågs
det icke rådligt att konstruera Södersjukhuset som
betonghus med invändig isolering. Hos oss har
däremot utvändig isolering med gott resultat kommit till
utförande, men dessa byggnader äro eå pass
nyuppförda, att någon visshet icke kunnat erhållas, huru de
i framtiden komma att stoppa med hänsyn till fukt
och frost. Ovan relaterade frysprov igångsattes för
att utröna, om en utvändig isolering med puts kan
anses konkurrenskraftig med fasadtegel vid
påfrestningar av väder och vind.
Av frysprovet framgår, att förutom de provade
fa-sadteglen även isolering med såväl Santorin som
Siporex kunna erbjuda tillräcklig säkerhet mot
frostskador. Fastigheter utförda med dylik isolering böra
ur frostsynpunkt putsas med hydrauliskt specialbruk.
Givetvis kan ur de erhållna
provningsresultaten-inga slutsatser dragas huruvida risk förefinnes för
krympsprickor i putsen. Vid utförda fastigheter har
det även visat sig, att fara finnes för dylik
sprickbildning, om putsen är olämpligt sammansatt eller
utförd på felaktigt sätt. Under förutsättning att
isoleringsmaterialet i och för sig själv är frostbeständigt,
och att den bakom isoleringen liggande betongen är
fullt tät, är dock risken icke alltför stor för att
sekundära skador skola uppstå, beroende på de hårfina
putssprickorna.
Jämföres en isolering av Santorin med Siporex,
skulle det förra materialet enligt frysprovet varit
något bättre frostbeständigt, vilket man även torde
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
