Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vag -och Vattenbyggnadskonst
ha rätt att vänta sig på grund av att Santorinet
genomsläpper fuktigheten mot det att Siporexen endast
obetydligt absorberar fukt på ytan, men icke
genomsläpper densamma.
Det ligger mycket nära till hands att misstänka,
att denna Santorinens genomsläppighet för vatten
kan innebära ett visst riskmoment. Antag t. e., att
då en madrass utlägges i ett fönster för vädring och
vårdslöst åter uppdrages, fönsterblecket blir
uppåt-bockat och skadat vid gaveln. Yid ett starkt
slagregn kan fönsterblecket uppsamla vatten i stora
mängder och leda detsamma in i isoleringen bakom
putsen. Under vidriga omständigheter uppstår då
mellan putsen och betongen en ficka i Santorinteglet,
som helt kan fyllas av vatten. Fryser sedan detta
vatten, kan putsen tänkas bli bortsprängd. På så
sätt skulle man kunna riskera, att en lokal skada
kunde medföra andra, på kanske relativt långt
avstånd belägna defekter, av större omfång än’ det
ursprungliga felet. Liknande risk finnes även i viss
mån vid andra isoleringar med plattor, enär vattnet
söker sig fram mellan plattorna i fogarna, vilka icke
äro fyllda med bruk.
Dylik verkan har, att döma av ingångna rapporter,
i allmänhet icke uppstått, men i enstaka fall har man
trott sig kunna hänföra skadan till detta fenomen.
Risken torde emellertid förefinnas, och då den är
större för Santorin än Siporex, har Södersjukhusets
byggnadskontor beslutat använda utvändig Siporex
som isoleringsmaterial.
Härtill kommer även, att Siporex är ett helt svenskt
material. Vissa kostnader skulle även uppstå
därigenom att leverantören för att kunna kontraktera visst
pris, endast variabelt med svenska valutan, måste
omedelbart inköpa och lagra den i Santorinen
ingående pimpstenen för hela leveransen.
Vilken puts, som kommer att väljas, kan icke
avgöras endast med ledning av den nu utförda
provningen, varför frågan om putsen tillsvidare står öppen.
Det är emellertid anmärkningsvärt, att frysproven
icke visade större skillnad mellan Porfyritputsen och
den erkända och beprövade norska Mineralitputsen,
vilken närmast torde kunna hänföras till
konststenen. Huruvida Porfyritputsen och andra
specialput-ser motstå sprickbildning lika bra som
Mineralitputsen vid stark utvändig köld får bedömas genom
studier av de under de gångna åren utförda
fastigheterna.
Som slutresultat av den gjorda frysprovningen
kan fastslås, att man utan större risk för
sönderfrys-ning kan vid Södersjukhusets nybyggnader använda
såväl fasadtegel som betongkonstruktion, utvändigt
isolerad med Santorin eller Siporex och en därpå
anbragt högvärdig specialputs.
Utredningen angående fasadmaterialet är
verkställd i samarbete med Södersjukhusets konstruktör,
professor Hj. Granholm.
Frysprovningen vid Statens provningsanstalt är
utförd under ledning av l:ste avdelningsingenjören,
kapten vvk Per Nycander.
Den, som önskar taga närmare del av provningen
och studera det fullständiga protokollet, är
välkommen att göra detta på Södersjukhusets
byggnadskontor, Torkel Knutssonsgatan 22 B.
Föreningar
Byggnadstekniskt forskningsinstitut. Medlemmar av
Svenska teknologföreningens avdelningar Svenska
arkitektföreningen och avdelningen för väg- och
vattenbyggnadskonst samt Stockholms byggnadsförening
hade den 1 dec. 1938 talrikt samlats för diskussion av
lämpliga snara åtgärder för främjande av
forsknings-och upplysningsverksamhet inom byggnadsfacket.
Följande personer höllo korta anföranden i nedan
nämnd ordning: Civilingenjör Anders Ahlén,
byggnadsrådet Sven Markelius, civilingenjör Sven Nycander,
arkitekt Erik Dahlberg, civilingenjör Ragnar Schlyter,
överingenjör G. Chatillon-Winbergh, arkitekt Sune
Lindström, överste Ernst Lindh, ingenjör Hjalmar
Cederström, arkitekt Axel Eriksson, civilingenjör Evert
Strokirk, civilingenjör A. Theorell, ombudsman
Lundgren, direktör Bertil Gyllenram (inlägg uppläst av
civilingenjör Gösta Winberg), kapten Fred Hansen,
professor Carl Forssell och professor Henrik Kreiiger.
Det rådde fullständig enighet om att det föreligger
ett stort behov av forskning inom byggnadsindustrien.
Den samlade meningen var vidare, att det behövs en
sammanhållande organisation för att fördela
forskningsuppgifterna på befintliga och nytillkomna laboratorier,
för att sammanföra material från laboratorier och
erfarenheter från arbetsplatser i Sverige och utlandet samt
för att systematisera och genom distribution på lämpligt
sätt göra uppgifterna tillgängliga för byggnadsindustrien.
Organisationen av ett dylikt institut behandlades även
av en del talare. Härom rådde dock icke samma enighet
som ifråga om behovet. Så gott som alla talare, som
gingo in härpå, voro dock eniga om att det icke vore
lämpligt att inordna institutet under byggnadsstyrelsen
såsom 1934 års byggnadsindustrisakkunniga ifrågasatt,
utan förordade ett fristående rationaliserings- och
forskningsinstitut.
Vid mötet beslöts att de tre föreningarna
gemensamt skulle rikta en hemställan till kungl, maj: t i
syfte att snarast möjligt få till stånd lämpliga åtgärder
för främjande av forsknings- och
upplysningsverksamheten inom byggnadsfacket och det uppdrogs åt
föreningarnas styrelser att gemensamt utforma
hemställan. Den resolution, som antogs av mötet hade i
övrigt huvudsakligen följande innehåll.
Nödvändigheten av att ett effektivt forskningsarbete
på byggnadsområdet ordnas har under de senaste ären
gång på gång framhållits av byggnadsindustriens
utövare, byggnadsyrkets sammanslutningar och fackets
tidskrifter. Husbyggandet är en industri, som för sin
utveckling är i samma behov av moderna tekniska
kunskaper som andra industrier. För den sunda
tekniska utvecklingen är forskningsarbetet en viktig
förutsättning. Den forskning, som bedrives på
byggnadsområdet, har givit goda resultat, men är till sin
omfattning otillräcklig. Det avsevärda ekonomiska stöd,
som statsmakterna för omkring femton år sedan en
kort tid gav den byggnadstekniska forskningen, visade
sig särskilt fruktbärande. Man kan påvisa
förbättrade byggnadssätt och uppkomsten av nya
materialindustrier som en direkt följd därav.
Det kan icke vara god samhällsekonomi att år för
år omsätta hundratals millioner kronor inom
byggnadsindustrien utan att man samtidigt utreder, huru
byggnadskonstruktionerna på tekniskt bästa sätt skola
utföras. Ifråga om viktiga konstruktionselement vet
man icke detta. Även utanför det rent tekniska
området finnas viktiga uppgifter för forskningsarbete
inom facket, betydelsefulla särskilt ur
rationaliserings-synpunkt och av stor ekonomisk räckvidd.
Den för byggnadsindustrien karakteristiska uppdel-
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
