Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vag-och Vyttenbyggnadskonst
Fig. 2. Standardiserat envåningshus med 3 rum
och kök.
enformighet. I Amerika finns det ett företag, som i
sin reklam utlovar, att endast ett visst antal hus göras
av varje typ och att därefter nya typer uppläggas.
Om man tänker på alla svenska småstäder och
stationssamhällen, som äro bebyggda med enfamiljshus
av ett mycket likartat utseende, men där invånarna
aldrig lidit någon psykisk skada av att bo på det
sättet, vågar man väl förutsätta, att vår tids mera
rationellt tänkande människor böra kunna bo i mycket
ensartade hus på samma sätt som man gör i en
hyres-våning. Våra trädgårdsstäder, särskilt
småstugeområdena, visar ju också, att det går. På rena
landsbygden, där varje hus ligger för sig, torde inga
svårigheter möta.
Oavsett detta måste standarden vara smidig och
alltid kunna anpassas efter behovet och utvecklingen
inom byggnadsbranschen. Alltför hårt genomförd
standardisering är olämplig, då den gärna medför, att
typerna, bara för att systemet skall hållas, bli
opraktiska i utförandet, t. e. om alla fönster ges samma
bredd. Men man kan å andra sidan mycket väl
förutsätta, att utvecklingen kommer att gå längre mot
en dylik genomförd enhetlighet, t. e. ifråga om bredd
på byggnadselementen, än vad hittills skett. Detta
underlättar nämligen möjligheterna till lagerhållning.
Genom sådan standardisering, att varje detalj
återkommer ett stort antal gånger, fördelas de fasta
kostnaderna, t. e. för konstruktionsarbetet, så att varje
enhet kan bli billig trots omfattande förarbete.
Väggkonstruktioner.
När det gäller att rationalisera husbygge, speciellt
väggsystem, måste man göra klart för sig en väggs
funktioner. Ytterväggen i ett hus skall vara bärande
och ge värme-, ljud- och fuktisolering samt vara
försedd med något, som man kan kalla ytterhud och
innerhud, av vilka ytterhuden bl. a. är underlag för
färg och innerhuden för tapeter eller dylikt.
Problemet är, i vilken ordning skikten skola komma, vilken
Fig. 3. Standardiserat tvåvåningshus med 5
rum och kök.
tjocklek de skola ha, av vilket material de göras bäst
och billigast, samt hur de skola anbringas.
För att ge den rätta bakgrunden för nu tillämpade
system för monteringsfärdigt trämaterial, är det
lämpligt att ge en återblick på de system som tidigare
använts i Sverige. Längre fram kommer jag även att
ånge några exempel från utlandet.
Väggsystemen kunna uppdelas i hus med
liggtimmer, hus med stolpkonstruktion och hus med
plankvägg. Av dessa är liggtimmersystemet det äldsta.
Timret är där både bärande konstruktion och
isoleringsmaterial på en gång. Var och en har väl sett
en timmerstuga med liggande stockar, tagna direkt
från skogen och bearbetade på själva
byggnadsplatsen med enkla handverktyg. Den typen har dock
redan för 40 år sen varit föremål för ett slags
fabrikstillverkning, varvid stockarna kapades och laxades
på ett ställe och sen fraktades och uppsattes på ett
annat. Både rundtimmer, skrätt timmer och grov
plank ha använts under systemets utveckling. Med
liggtimmer fås stora rörelser i väggarna, när träet
sväller eller krymper.
Även i äldre stolphus, där förbindningen mellan
olika byggnadselement ofta skedde genom konstrikt
hophuggna fogar och stora krafter överfördes
vinkelrätt mot träets fiberriktning, erhöllos stora rörelser.
Stolphus har en särskild bärande konstruktion och
plank som värmeisolering på båda sidor.
I plankhus slutligen är den bärande stommen ett
lager plank, som för isoleringens skull kompletteras
med olika lager av bräder, papp e. dyl. Planken är
stående och inverkan av virkets rörelser blir liten.
Tidigare byggdes husen av virke, som togs från
såg, men levererades i fallande längder och kapades
på platsen. Uppsättningsarbetet skedde ofta under
primitiva former och försvårande
väderleksförhållanden, vilket bl. a. medförde otäthet i fogar och vid’
fönster. Dessutom uppstod mycket spill.
Nu för tiden förekomma både stolpkonstruktioner
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
