Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
18 spikar på en gång. Däremot är det tänkbart, att
ett nytt patent, som avser att sammanhålla bräderna
genom kamliknande järnband, som valsas in i träet,
kommer att visa sig lämpligt att använda.
I hyvleriet bearbetas virket. Numera användes
nästan enbart hyvlat virke. En viktig detalj är foder
kring fönster och dörrar, som tidigare utfördes med
olika profileringar för varje slag av väggbeklädnad,
såsom papp, hård fiberplatta eller porös platta. Från
och med i år finns det en nykonstruktion, som
medger, att samma sorts foder användes för all slags
väggbeklädnad, samtidigt som uppsättningen
förenklas.
I snickeriverkstaden tillverkas fönsterkarmar,
kökssnickerier, skåp, luckor osv. En detalj, som i detta
sammanhang må påpekas, är att entrétaken äro
färdiggjorda.
För att alla delar skola komma med, när huset
levereras från fabriken, finnas s. k. lastningslistor, där
antal och märke för varje del angivits. Och slutligen
rulla husen iväg, det ena efter det andra på järnväg
eller bil.
Värmeisolering.
En viktig fråga, när det gäller trähus, är den
erforderliga värmeisoleringen. Den beror på väggens
tjocklek, hur många olika lag den är uppbyggd av
och vilka isoleringsmaterial som finnas i den.
Värmeisoleringen skall göras så, att man icke bygger billigt
och bor dyrt. Vad det betyder, visas av tabell 3,
som visar K-värden för tre olika väggsektioner samt
den värmekostnad man får per m2 och år för dessa
väggar. Vid jämförelsen måste emellertid tas hänsyn
till att en trävägg har mindre värmekapacitet än en
tegelvägg, vilket medför, att den lägsta
yttertempera-tur, som tillfälligtvis kan få råda, blir olika för
trähuset och tegelhuset. För en vanlig vägg, där man
har en innertemperatur av 18°, som tillfälligtvis kan
tillåtas nedgå till 16°, är lägsta yttertemperaturen
— 27° för trävägg och — 33° för tegelvägg.
Tabell 3. Jämförelse ur uppvärmnings synpunkt mellan
3 olika ytterväggskonstruktioner.
Material Tjocklek cm Vikt kg/m2 K-värde [-Uppvärmnings kostnad-] {+Uppvärm- nings kost- nad+} per m2 kr./år1
Tegel ........ 40 650 0,91 0: 95
Trä och spån 13.5 75 0,56 0: 58
Trä och papper 12,5 50 0,51 0: 53
i Värmeförbrukningstal 86 000 motsvarande en
innertemperatur av -†-18° och en årsisoterm på -f- 5°. Vid 75 %
verkningsgrad på pannan och 30 % säkerhetstillägg. Kokspris
2 : 20 kr/hl.
Tegel
r ii i
i-1
1 cm puts
1 % sten lättegel;
25 cm, l,s
1 em puts.
Det är ett önskemål att öka värmeisoleringen, men
då väggvikten samtidigt bör minskas, tvingas man in
på att göra värmeisoleringen genom andra material
än massivt trä, t. e. spån, metallfolier, flera
luftmellanrum eller något så enkelt som hopknycklat papper.
Som av tabell 3 framgår ger strålningsisoleringen med
några lager papper en mycket god värmeisolering,
men papperet är inte tillräckligt beständigt för att
duga utan vidare.
Väggtjockleken bör dock icke minskas under 5"
med hänsyn till erforderlig karm tjocklek för dubbla
fönster.
Det visar sig, vilket i detta sammanhang bör
påpekas, att fogarna icke släppa igenom kyla i
förhållande till väggblocken, vilket beror på fogens
utformning och att väggblockens värmekapacitet är
tillräcklig för att fördela en direkt värmegenomgång i fogen.
I samband med värmeisoleringen står i vissa
avseenden väggens vattengenomsläpplighet och
vattenavrinning. Vattenavrinningen blir god, om väggarna
äro väl underberedda och målade. Svårigheterna vid
väggskarvar och kring fönster och över syllar ha vid
SEKO-systemet undvikits genom speciella
konstruktioner, som framgår av fig. 4.
Ljudisoleringen slutligen är av mindre betydelse
för ett enfamiljshus, och genom förståndig placering
av erforderliga biutrymmen kan man erhålla
tillräcklig avskildhet för sovrum.
Nykonstruktioner.
Till ett egnahemsbygge hör även grunden, som
oftast utföres av hålstensblock. Härigenom blir
byggaren ej tvungen att utföra arbetet i ett sammanhang,
vilket däremot är nödvändigt, om grunden gjutes av
betong.
Skorstenen muras antingen av tegel eller av
gas-betong eller liknande med lämpligt inklädda kanaler.
Man torde kunna förvänta, att såväl
pannkonstruk-tioner som skorstenskonstruktioner komma att
avsevärt förbättras inom de närmaste åren t. e. genom
oljeeldning och specialskorstenar, varjämte
rumsuppvärmningen kommer att ske genom
luftkonditionering, strålningsuppvärmning eller på annat sätt. Även
rördragningen inomhus kommer att förenklas. Den
är ett ganska krävande handarbete, som hittills icke
visat sig möjligt att rationalisera i någon nämnvärd
omfattning. Men handarbetet minskas, om man
sammanför alla kopplingar, krokrör, T-rör osv. i lämpligt
avpassade enheter, Sci £ltt endast anknytningar av
raka rör behöva göras, och tvättställ, w. c.-stolar
m. m. kunna hängas upp på väggen. I Amerika, där
dylika block även konstrueras, har t. o. m. ett
fabriks-gjort badrum med fullständig inredning saluhållits.
En liten detalj i detta sammanhang kan påpekas,
nämligen olämplighèten av nu använda
blandarbatte-rier, där man har en krän för kallt vatten och en krän
för varmt vatten. Genom en nykonstruerad
blandar-kran, där både kallt och varmt vatten regleras
samtidigt med en hand, kommer skötseln av ett
blandar-batteri att förenklas.
För sådana nykonstruktioner som de sistnämnda
fordras det givetvis en mängd experimentarbeten och
det gäller här, som beträffande alla andra
nykonstruktioner, att det fordras mycket kapital, innan de äro
mogna att föras ut i marknaden, vilket i sin tur med-
Trå och spon
M
Trå och popper
1" ytterpanel
asfaltpapp
spåntad panel.
förhydningspapp \ i
li/4" kutterspån I
förhydningspapp f j
2" spåntad plankl
7 mm halvhård fiberplatta.
9 lag plisserat
tidningspapper
" spåntad panel.
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
